1Flee for safety, O people of Benjamin, from the midst of Jerusalem! Blow the trumpet in Tekoa, and raise a signal on Beth-haccherem, for disaster looms out of the north, and great destruction. (Jud 1:21; 2Sa 14:2; Ne 3:14; Jer 1:14)2The lovely and delicately bred I will destroy, the daughter of Zion.[1] (2Ki 19:21)3Shepherds with their flocks shall come against her; they shall pitch their tents around her; they shall pasture, each in his place. (Jer 4:17; Jer 23:1)4“Prepare war against her; arise, and let us attack at noon! Woe to us, for the day declines, for the shadows of evening lengthen! (Jer 15:8; Jer 22:7; Jer 51:27; Joe 3:9)5Arise, and let us attack by night and destroy her palaces!”6For thus says the Lord of hosts: “Cut down her trees; cast up a siege mound against Jerusalem. This is the city that must be punished; there is nothing but oppression within her. (De 20:20; 2Ki 19:32; Isa 37:33; Eze 26:8; Lu 19:43; Lu 19:44)7As a well keeps its water fresh, so she keeps fresh her evil; violence and destruction are heard within her; sickness and wounds are ever before me. (Ps 55:9; Isa 57:20; Eze 7:11; Eze 7:23)8Be warned, O Jerusalem, lest I turn from you in disgust, lest I make you a desolation, an uninhabited land.” (Jer 4:7; Eze 23:18; Ho 9:12)9Thus says the Lord of hosts: “They shall glean thoroughly as a vine the remnant of Israel; like a grape gatherer pass your hand again over its branches.” (De 24:21)10To whom shall I speak and give warning, that they may hear? Behold, their ears are uncircumcised, they cannot listen; behold, the word of the Lord is to them an object of scorn; they take no pleasure in it. (Ex 6:12; Isa 28:9; Isa 53:1; Jer 7:26; Jer 20:8; Ac 7:51)11Therefore I am full of the wrath of the Lord; I am weary of holding it in. “Pour it out upon the children in the street, and upon the gatherings of young men, also; both husband and wife shall be taken, the elderly and the very aged. (Jer 8:9; Jer 9:21; Jer 20:9; La 2:21)12Their houses shall be turned over to others, their fields and wives together, for I will stretch out my hand against the inhabitants of the land,” declares the Lord. (Jer 8:10)13“For from the least to the greatest of them, everyone is greedy for unjust gain; and from prophet to priest, everyone deals falsely. (Isa 56:11; Jer 5:31; Jer 14:18; Jer 23:11; Jer 31:34; Jer 44:12; Jon 3:5; Mic 3:11)14They have healed the wound of my people lightly, saying, ‘Peace, peace,’ when there is no peace. (Isa 48:22; Isa 57:21; Jer 4:10; Jer 14:13; Jer 23:17; Eze 7:25; Eze 13:10; Mic 3:5; Joh 14:27)15Were they ashamed when they committed abomination? No, they were not at all ashamed; they did not know how to blush. Therefore they shall fall among those who fall; at the time that I punish them, they shall be overthrown,” says the Lord. (Jer 3:3; Jer 6:6; Jer 8:12)16Thus says the Lord: “Stand by the roads, and look, and ask for the ancient paths, where the good way is; and walk in it, and find rest for your souls. But they said, ‘We will not walk in it.’ (Ps 116:7; Isa 8:20; Jer 18:15; Mal 4:4; Mt 11:29; Lu 16:29)17I set watchmen over you, saying, ‘Pay attention to the sound of the trumpet!’ But they said, ‘We will not pay attention.’ (Isa 21:11; Isa 56:10; Isa 58:1; Jer 4:19; Jer 44:16)18Therefore hear, O nations, and know, O congregation, what will happen to them.19Hear, O earth; behold, I am bringing disaster upon this people, the fruit of their devices, because they have not paid attention to my words; and as for my law, they have rejected it. (Pr 1:31)20What use to me is frankincense that comes from Sheba, or sweet cane from a distant land? Your burnt offerings are not acceptable, nor your sacrifices pleasing to me. (1Ki 10:1; Ps 40:6; Isa 1:11; Isa 43:23; Isa 60:6; Jer 7:21; Jer 14:12; Am 5:21)21Therefore thus says the Lord: ‘Behold, I will lay before this people stumbling blocks against which they shall stumble; fathers and sons together, neighbor and friend shall perish.’” (Eze 3:20)22Thus says the Lord: “Behold, a people is coming from the north country, a great nation is stirring from the farthest parts of the earth. (Jer 1:13; Jer 25:32; Jer 31:8; Jer 50:41)23They lay hold on bow and javelin; they are cruel and have no mercy; the sound of them is like the roaring sea; they ride on horses, set in array as a man for battle, against you, O daughter of Zion!” (Isa 13:9; Isa 13:18; Isa 17:12)24We have heard the report of it; our hands fall helpless; anguish has taken hold of us, pain as of a woman in labor. (2Sa 4:1; Isa 13:8; Jer 38:4; Jer 49:24; Eze 7:17; Eze 21:7)25Go not out into the field, nor walk on the road, for the enemy has a sword; terror is on every side. (Job 18:11; Ps 31:13; La 2:22)26O daughter of my people, put on sackcloth, and roll in ashes; make mourning as for an only son, most bitter lamentation, for suddenly the destroyer will come upon us. (Es 4:1; Jer 4:8; Jer 25:34; La 3:16; Eze 27:30; Am 8:10; Mic 1:10; Zec 12:10)27“I have made you a tester of metals among my people, that you may know and test their ways. (Jer 1:18; Jer 9:7)28They are all stubbornly rebellious, going about with slanders; they are bronze and iron; all of them act corruptly. (Le 19:16; Jer 5:23; Jer 9:4; Eze 22:18; Eze 22:20)29The bellows blow fiercely; the lead is consumed by the fire; in vain the refining goes on, for the wicked are not removed. (Isa 1:25; Jer 6:28)30Rejected silver they are called, for the Lord has rejected them.” (Isa 1:22; Eze 22:19)
Jeremiah 6
Nya Levande Bibeln
En sista varning till Jerusalem
1Fly, ni folk från Benjamin, fly för era liv! Fly från Jerusalem! Slå larm i Tekoa! Låt signalen ljuda i Bet-Hackerem. Varna alla att en mäktig armé är på väg norrifrån för att förgöra folket.2Du är som en värnlös, ung flicka.3Onda herdar ska omge dig. De ska slå upp sina läger runt staden och dela dina betesmarker mellan sina hjordar.4Se hur de gör sig beredda till strid! Vid middagstiden har den börjat. Hela eftermiddagen rasar den, ända till skymningen.5"Kom, låt oss gå till anfall i natt och förstöra alla befästningar!" säger de.6Härskarornas Herre har sagt till dem: Hugg ner träd och bygg vallar mot Jerusalems murar. Staden ska straffas. Den är full av förtryck och usel rakt igenom.7Den sprutar ut sin ondska överallt! På gatorna ljuder ekot av grymheter. Staden är sjuk och full av sår.8Detta är en sista varning, Jerusalem! Om du inte lyssnar ska jag tömma landet.9Olycka på olycka ska drabba dig. Jag ska gå över min vingård än en gång och se till att inte en enda druva finns kvar.10Men vem lyssnar när jag varnar dem? Deras öron är tillslutna, och de vägrar att höra. Guds ord har förolämpat dem, och de vill inte alls lyssna.11På grund av allt detta har jag blivit uppfylld av vrede mot dem. Jag orkar inte hålla inne med den längre. Jag ska ösa ut den över Jerusalem, till och med över barn som leker på gatorna, över ung och gammal, man och hustru.12Fienden ska överta deras hus, åkrar och hustrur. Jag kommer att straffa folket i det här landet, säger Herren.13De är alla bedragare och lögnare, både små och stora, ja, till och med profeter och präster ljuger!14Du kan inte bota ett sår genom att låtsas att det inte finns! Ändå försäkrar mina präster och profeter att allt står väl till. Men ingenting är väl!15Skämdes mitt folk när det tillbad avgudar? Nej, inte alls. Därför ska de ligga bland de slagna och de ska dö under min vrede.16Men ändå vädjar Herren fortfarande till er: Fråga efter den rätta vägen, den ni en gång vandrade på! Återvänd till den, så kommer ni att finna ro! Men ni svarar: "Nej, det är inte den vägen vi vill vandra på!"17Jag tillsatte vakter för att varna er: "Lyssna till ljudet från trumpeten! Det ska låta er veta när svårigheterna kommer." Men ni sa: "Nej, vi bryr oss inte om det!"18-19Därför ger jag denna befallning till folken: Lyssna till den, ni länder som ligger långt borta! Lyssna till den, ni mitt folk som bor i Jerusalem. Lyssna till den över hela världen! Jag ska låta olycka komma över detta folk, därför att de inte vill höra på mig utan har förkastat min lag.20Vad bryr jag mig om rökelse från Saba? Behåll era dyra parfymer! Jag kan inte ta emot era offer. Deras doft behagar mig inte längre.21Jag ska göra vägen oframkomlig för mitt folk. Föräldrar och söner ska alla gripas av förvirring, och grannar och vänner ska dö tillsammans.22Herren Gud säger: Se hur arméer kommer marscherande från norr. Ett stort folk har rest sig,23 ett grymt och obarmhärtigt folk, väl beväpnat och berett för strid. Bullret från dess armé är som från ett rytande hav, där de kommer på sina hästar grupperade till strid.24Vi har hört ryktet om dem och är förlamade av fruktan. Vi är rädda och våndas som en kvinna som ska föda barn.25Gå inte ut på fält och vägar! Fienden finns överallt omkring er, beredd att döda. Skräck och terror möter oss på alla sidor.26Jerusalem, mitt folks stolthet, ta på dig dina sorgekläder och sitt i aska och gråt bittert, som över din ende son. För helt plötsligt ska de förgörande arméerna vara över dig.27Jeremia, jag har gett dig förmåga att pröva och värdera, så att du kan pröva mitt folk och bestämma dess värde. Ge akt på vad de säger och hur de handlar?28De är upproriska och hårdnackade rebeller, som ständigt talar illa om Herren? De är fräcka, hårda och grymma.29Blåsbälgen pumpar intensivt. Den renande elden blir allt hetare, men det går inte att få bort slaggen och rena dem. Vad är det då för mening med att fortsätta processen? Allt är slagg. Hur het elden än blir, fortsätter de ändå på sina onda vägar.30"Orent silver" är den etikett jag måste sätta på dem.