1Här börjar det glada budskapet om Jesus Kristus[1], den utlovade kungen, Guds son.2Gud hade förutsagt genom det som profeten Jesaja skrev:”Lyssna! Jag sänder min budbärare före dig, och han ska bereda vägen för dig.[2]3En röst ropar i ödemarken: ’Bana väg för Herren! Gör stigarna raka för honom![3]’ ”4Och denna budbärare visade sig nu. Det var Johannes döparen. Han levde i ödemarken och undervisade människorna om att de kunde få sina synder förlåtna om de lämnade synden, vände om till Gud och lät döpa sig.5Människor från hela Judeen och alla i Jerusalem kom ut i ödemarken för att höra honom tala, och när de hade bekänt sina synder, döpte han dem i Jordanfloden.6Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Den mat han åt var gräshoppor och vildhonung.7Han talade till folket och sa:”Snart kommer en som är större än jag. Han är så mäktig att jag inte ens är värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar.[4]8Jag döper er med vatten, men han ska döpa er med Guds heliga Ande!”
Jesus blir döpt
9Medan Johannes höll på med att döpa, lämnade Jesus sin hemstad Nasaret i Galileen och kom och blev döpt av honom i Jordanfloden.10När Jesus sedan steg upp ur vattnet, fick han[5] se himlen öppna sig och Guds Ande sänka sig ner över honom som en duva.11Och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.”
Jesus frestas av Satan
12-13Genast efter detta förde Guds Ande ut Jesus i ödemarken, och där stannade han under 40 dagar och blev frestad av Satan. Han levde bland de vilda djuren[6], och änglarna betjänade honom.
Jesus talar till folket i Galileen
14När kung Herodes lite senare satte Johannes i fängelse, gick Jesus tillbaka till Galileen för att sprida det glada budskapet från Gud.15Jesus sa: ”Tiden har nu kommit då Gud vill rädda människor och göra dem till sitt eget folk.[7] Lämna därför synden, vänd om till Gud och tro på det glada budskapet!”
De första efterföljarna
16En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare.17Jesus ropade till dem: ”Kom och bli mina efterföljare, så ska jag visa er hur man fiskar människor istället!”18Och de lämnade genast sina nät och följde honom.19När han gick lite längre bort på stranden fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät.20Han kallade på dem också, och de lämnade då sin pappa Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.
Jesus undervisar med makt
21Jesus och hans efterföljare kom nu till staden Kafarnaum, och när det blev vilodag[8] gick de till synagogan, där Jesus undervisade.22Alla var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt, och inte som laglärarna[9].23I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en ond ande, och han började skrika:24”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds heliga tjänare!”25Men Jesus befallde strängt den onda anden: ”Tig! Far ut ur honom!”26Och då började anden rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik.27Människorna i synagogan blev alldeles förskräckta och började diskutera med varandra och fråga: ”Vad är det här för en ny lära? Vilken makt! Till och med de onda andarna lyder hans order!”28Och ryktet om honom spred sig som en löpeld genom hela Galileen.
Jesus botar Simons svärmor och många andra
29När Jesus och hans efterföljare hade lämnat synagogan, gick de hem till Simon och Andreas, tillsammans med Jakob och Johannes.30Där låg Simons svärmor sjuk i hög feber och det berättade de genast för Jesus.31Han gick då fram till henne och tog henne i handen och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon lagade mat åt dem.32På kvällen, efter solnedgången, kom man till honom med alla sjuka och besatta.33Varenda människa i Kafarnaum hade samlats utanför dörren.34Jesus botade många sjuka som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar. Men han förbjöd andarna att tala eftersom de visste vem han var.
Jesus talar till folket i Galileen
35Nästa morgon, långt före gryningen, gick Jesus bort därifrån till en enslig plats för att kunna be.36Simon och de andra skyndade snart ut för att leta reda på honom,37och när de hade hittat honom sa de: ”Alla frågar efter dig.”38Men han svarade: ”Vi måste gå till de andra städerna häromkring, så att jag kan sprida mitt budskap där också. Det var därför jag kom hit.”39Han vandrade sedan genom hela Galileen och talade i synagogorna[10] och drev ut många onda andar.
Jesus botar en spetälsk man
40En gång kom en spetälsk[11] man och föll ner på knä framför honom och bad: ”Om du vill, så kan du göra mig frisk.”41Då greps Jesus av medlidande, sträckte ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är frisk!”42Och genast försvann spetälskan, och mannen var frisk.43Jesus skickade sedan bort honom och sa strängt till honom:44”Berätta inte detta för någon, utan gå till prästen och låt honom undersöka dig. Ta också med dig det offer som Mose har bestämt för spetälska personer som blivit friska.[12] Då kommer alla att förstå att Gud har botat dig.”45Men mannen gick genast iväg och berättade för alla han mötte att han hade blivit frisk. Jesus kunde därför inte visa sig öppet längre i någon stad, utan måste hålla till ute i ödemarken. Men folk kom ändå till honom från alla håll.
1Anfang des Evangeliums von Jesus Christus, Gottes Sohn.[1] (Matt 3:3; Mark 15:39; Luk 3:4; Joh 1:23)2Wie geschrieben steht beim Propheten Jesaja - Siehe, ich sende meinen Boten vor dir her, der deinen Weg bahnen wird. (2 Mos 23:20; Mal 3:1)3Stimme eines Rufers in der Wüste: Bereitet den Weg des Herrn! Macht gerade seine Straßen! -, (Jes 40:3)4so trat Johannes der Täufer in der Wüste auf und verkündete eine Taufe der Umkehr zur Vergebung der Sünden. (Matt 3:1; Luk 3:3; Apg 13:24; Apg 19:4)5Ganz Judäa und alle Einwohner Jerusalems zogen zu ihm hinaus; sie bekannten ihre Sünden und ließen sich im Jordan von ihm taufen.6Johannes trug ein Gewand aus Kamelhaaren und einen ledernen Gürtel um seine Hüften und er lebte von Heuschrecken und wildem Honig. (2 Kung 1:8)7Er verkündete: Nach mir kommt einer, der ist stärker als ich; ich bin es nicht wert, mich zu bücken und ihm die Riemen der Sandalen zu lösen.8Ich habe euch mit Wasser getauft, er aber wird euch mit dem Heiligen Geist taufen.
Die Taufe Jesu
9Und es geschah in jenen Tagen, da kam Jesus aus Nazaret in Galiläa und ließ sich von Johannes im Jordan taufen. (Matt 3:13; Luk 3:21; Joh 1:29)10Und sogleich, als er aus dem Wasser stieg, sah er, dass der Himmel aufriss und der Geist wie eine Taube auf ihn herabkam.[2]11Und eine Stimme aus dem Himmel sprach: Du bist mein geliebter Sohn, an dir habe ich Wohlgefallen gefunden. (1 Mos 22:2; Ps 2:7; Jes 42:1)
Die Versuchung Jesu
12Und sogleich trieb der Geist Jesus in die Wüste. (Matt 4:1; Luk 4:1)13Jesus blieb vierzig Tage in der Wüste und wurde vom Satan in Versuchung geführt. Er lebte bei den wilden Tieren und die Engel dienten ihm. (Ps 91:11)
DAS WIRKEN JESU IN GALILÄA
Die Ansage des Evangeliums
14Nachdem Johannes ausgeliefert worden war, ging Jesus nach Galiläa; er verkündete das Evangelium Gottes (Matt 4:12; Luk 4:14)15und sprach: Die Zeit ist erfüllt, das Reich Gottes ist nahe. Kehrt um und glaubt an das Evangelium!
Die ersten Jünger
16Als Jesus am See von Galiläa entlangging, sah er Simon und Andreas, den Bruder des Simon, die auf dem See ihre Netze auswarfen; sie waren nämlich Fischer. (1 Kung 19:19; Matt 4:18; Luk 5:1; Joh 1:35)17Da sagte er zu ihnen: Kommt her, mir nach! Ich werde euch zu Menschenfischern machen. (Jer 16:16)18Und sogleich ließen sie ihre Netze liegen und folgten ihm nach.19Als er ein Stück weiterging, sah er Jakobus, den Sohn des Zebedäus, und seinen Bruder Johannes; sie waren im Boot und richteten ihre Netze her.20Sogleich rief er sie und sie ließen ihren Vater Zebedäus mit seinen Tagelöhnern im Boot zurück und folgten Jesus nach.
Die neue Lehre in der Synagoge
21Sie kamen nach Kafarnaum. Am folgenden Sabbat ging er in die Synagoge und lehrte. (Matt 7:28; Luk 4:31)22Und die Menschen waren voll Staunen über seine Lehre; denn er lehrte sie wie einer, der Vollmacht hat, nicht wie die Schriftgelehrten.23In ihrer Synagoge war ein Mensch, der von einem unreinen Geist besessen war. Der begann zu schreien:24Was haben wir mit dir zu tun, Jesus von Nazaret? Bist du gekommen, um uns ins Verderben zu stürzen? Ich weiß, wer du bist: der Heilige Gottes. (1 Kung 17:18; Matt 8:29; Mark 5:7; Luk 8:28; Joh 2:4)25Da drohte ihm Jesus: Schweig und verlass ihn!26Der unreine Geist zerrte den Mann hin und her und verließ ihn mit lautem Geschrei.27Da erschraken alle und einer fragte den andern: Was ist das? Eine neue Lehre mit Vollmacht: Sogar die unreinen Geister gehorchen seinem Befehl. (Matt 7:29)28Und sein Ruf verbreitete sich rasch im ganzen Gebiet von Galiläa.
Die Heilung der Schwiegermutter des Petrus
29Sie verließen sogleich die Synagoge und gingen zusammen mit Jakobus und Johannes in das Haus des Simon und Andreas. (Matt 8:14; Luk 4:38)30Die Schwiegermutter des Simon lag mit Fieber im Bett. Sie sprachen sogleich mit Jesus über sie31und er ging zu ihr, fasste sie an der Hand und richtete sie auf. Da wich das Fieber von ihr und sie diente ihnen.
Die ganze Stadt vor der Tür
32Am Abend, als die Sonne untergegangen war, brachte man alle Kranken und Besessenen zu Jesus. (Matt 8:16; Mark 16:2; Luk 4:40)33Die ganze Stadt war vor der Haustür versammelt34und er heilte viele, die an allen möglichen Krankheiten litten, und trieb viele Dämonen aus. Und er verbot den Dämonen zu sagen, dass sie wussten, wer er war.
Der Rückzug Jesu, die Suche der Jünger und der Aufbruch
35In aller Frühe, als es noch dunkel war, stand er auf und ging an einen einsamen Ort, um zu beten. (Luk 4:42; Luk 5:16; Luk 9:18)36Simon und seine Begleiter eilten ihm nach,37und als sie ihn fanden, sagten sie zu ihm: Alle suchen dich.38Er antwortete: Lasst uns anderswohin gehen, in die benachbarten Dörfer, damit ich auch dort verkünde; denn dazu bin ich gekommen.39Und er zog durch ganz Galiläa, verkündete in ihren Synagogen und trieb die Dämonen aus. (Matt 4:23)
Die Heilung eines Aussätzigen
40Ein Aussätziger kam zu Jesus und bat ihn um Hilfe; er fiel vor ihm auf die Knie und sagte: Wenn du willst, kannst du mich rein machen. (Matt 8:2; Luk 5:12)41Jesus hatte Mitleid mit ihm; er streckte die Hand aus, berührte ihn und sagte: Ich will - werde rein!42Sogleich verschwand der Aussatz und der Mann war rein.43Jesus schickte ihn weg, wies ihn streng an (Mark 5:43)44und sagte zu ihm: Sieh, dass du niemandem etwas sagst, sondern geh, zeig dich dem Priester und bring für deine Reinigung dar, was Mose festgesetzt hat - ihnen zum Zeugnis. (3 Mos 13:49; 3 Mos 14:2; Luk 17:14)45Der Mann aber ging weg und verkündete bei jeder Gelegenheit, was geschehen war; er verbreitete die Geschichte, sodass sich Jesus in keiner Stadt mehr zeigen konnte; er hielt sich nur noch an einsamen Orten auf. Dennoch kamen die Leute von überallher zu ihm.