1-2Och Gud sa: "Jag är Herren din Gud, som befriade dig från slaveriet i Egypten.3Du ska inte tillbe några andra gudar än mig.4Du ska inte göra några avgudar, inte göra några bilder som föreställer djur, fåglar eller fiskar.5Du ska inte tillbe eller tjäna sådana, för jag, Herren din Gud, är en Gud som inte vill dela din tillbedjan med andra gudar! När jag straffar folket för deras synder och när man hatar mig, låter jag straffet drabba också barn, barnbarn och barnbarnsbarn.6Men jag slösar min kärlek över dem i tusentals generationer, när man älskar mig och lyder mina befallningar.7Du ska inte missbruka Herrens namn. Den som gör det ska inte undgå att bli straffad.8Kom ihåg att betrakta sabbaten som en helig dag.9Sex dagar i veckan är till för dina dagliga göromål och ditt vanliga arbete,10men den sjunde dagen är en ledig dag, som du ska vila på inför Herren, din Gud. På den dagen får du inte utföra något som helst arbete, och inte heller får din son, dotter eller tjänare, vare sig man eller kvinna, eller din boskap eller de som bor som främlingar ibland er göra det.11På sex dagar skapade nämligen Herren himlen, jorden och havet och allt som finns där, men på den sjunde dagen vilade han. Därför välsignade han sabbatsdagen och avskilde den som en helig dag.12Hedra dina föräldrar, så ska du få ett långt och härligt liv i det land som Herren, din Gud, ger dig.13Du ska inte döda.14Du ska inte begå äktenskapsbrott.15Du ska inte stjäla.16Du ska inte ljuga.17Du ska inte vara avundsjuk på din granne för vad han äger, eller ha begär till hans hustru, slavar, oxar, åsnor eller någonting annat som han har."18Allt folket såg eldslågorna och röken som steg upp från berget, och de hörde dundret och det långa basunljudet där de stod på avstånd och darrade av rädsla.19De sa till Mose: "Tala nu om för oss vad Gud säger, och vi ska lyda, men låt inte Gud tala direkt till oss, för då kanske vi dör."20"Var inte rädda", sa Mose till dem. "Gud vill på det här sättet visa sin fruktansvärda makt, så att ni från och med den här dagen ska akta er för att synda mot honom!"21Folket stod alltså kvar på avstånd medan Mose gick in i det täta, mörka molnet där Gud var.22Herren sa till Mose att han skulle vara Guds talesman inför folket och säga till dem: "Ni har själva varit vittnen till att jag talat till er från himlen.23Kom nu ihåg att ni inte får tillverka eller tillbe avgudar av silver eller guld eller någonting annat!24Det altare du reser åt mig ska vara enkelt och uppbyggt av jord. Frambär dina offer till mig på det, dina brännoffer och tackoffer av får eller oxar. Men bygg altaren bara där jag säger att du ska göra det. Då ska jag komma dit och välsigna dig.25Du kan också göra altaren av sten, men om du gör det ska du bara använda ohuggen sten. Om du använder något verktyg på stenen för att forma den, gör du den olämplig för mitt altare.26Och du ska inte heller göra en trappa upp till altaret. Om du gör det kanske kläderna inte döljer din nakenhet när du går upp, och det kan Herren inte acceptera.
1Und Gott redete alle diese Worte: (5 Mos 5:6; Matt 5:17)2Ich bin der HERR, dein Gott, der ich dich aus Ägyptenland, aus der Knechtschaft, geführt habe. (Dom 6:8; Jer 34:13)3Du sollst keine anderen Götter haben neben mir. (5 Mos 6:4; Jes 45:5; 1 Kor 8:5)4Du sollst dir kein Bildnis noch irgendein Gleichnis[1] machen, weder von dem, was oben im Himmel, noch von dem, was unten auf Erden, noch von dem, was im Wasser unter der Erde ist: (3 Mos 26:1; 5 Mos 4:15; 5 Mos 27:15; Jes 40:18; Rom 1:23)5Bete sie nicht an und diene ihnen nicht! Denn ich, der HERR, dein Gott, bin ein eifernder Gott, der die Missetat der Väter heimsucht bis ins dritte und vierte Glied an den Kindern derer, die mich hassen, (2 Mos 34:14; 5 Mos 4:24; 5 Mos 5:9; 5 Mos 6:15; Job 21:19; Jer 31:29; Hes 18:5)6aber Barmherzigkeit erweist an vielen Tausenden, die mich lieben und meine Gebote halten. (2 Mos 34:7; 5 Mos 7:9)7Du sollst den Namen des HERRN, deines Gottes, nicht missbrauchen; denn der HERR wird den nicht ungestraft lassen, der seinen Namen missbraucht. (3 Mos 19:12; 3 Mos 24:16)8Gedenke des Sabbattages, dass du ihn heiligst. (2 Mos 16:25; 2 Mos 16:29)9Sechs Tage sollst du arbeiten und alle deine Werke tun.10Aber am siebenten Tage ist der Sabbat des HERRN, deines Gottes. Da sollst du keine Arbeit tun, auch nicht dein Sohn, deine Tochter, dein Knecht, deine Magd, dein Vieh, auch nicht dein Fremdling, der in deiner Stadt lebt. (2 Mos 31:13; Hes 20:12; Mark 2:27; Kol 2:16)11Denn in sechs Tagen hat der HERR Himmel und Erde gemacht und das Meer und alles, was darinnen ist, und ruhte am siebenten Tage. Darum segnete der HERR den Sabbattag und heiligte ihn. (1 Mos 2:2)12Du sollst deinen Vater und deine Mutter ehren, auf dass du lange lebest in dem Lande, das dir der HERR, dein Gott, geben wird. (2 Mos 21:17; 5 Mos 27:16; Matt 15:4; Ef 6:2)13Du sollst nicht töten. (1 Mos 9:5; 2 Mos 21:12; Jak 2:10)14Du sollst nicht ehebrechen. (3 Mos 20:10; Matt 15:19)15Du sollst nicht stehlen. (2 Mos 21:16; 3 Mos 19:11; Ef 4:28)16Du sollst nicht falsch Zeugnis reden wider deinen Nächsten. (2 Mos 23:1; 5 Mos 19:18; Ef 4:25)17Du sollst nicht begehren deines Nächsten Haus. Du sollst nicht begehren deines Nächsten Frau, Knecht, Magd, Rind, Esel noch alles, was dein Nächster hat. (Rom 7:7; Rom 13:9)18Und alles Volk sah den Donner und die Blitze und den Ton der Posaune und den Berg rauchen. Als sie aber solches sahen, flohen sie und blieben in der Ferne stehen19und sprachen zu Mose: Rede du mit uns, wir wollen hören; aber lass Gott nicht mit uns reden, wir könnten sonst sterben.20Mose aber sprach zum Volk: Fürchtet euch nicht, denn Gott ist gekommen, euch zu versuchen, damit ihr’s vor Augen habt, wie er zu fürchten sei, und ihr nicht sündigt. (1 Mos 22:1)21So stand das Volk von ferne, aber Mose nahte sich dem Dunkel, darinnen Gott war. (1 Kung 8:12)
Das Altargesetz
22Und der HERR sprach zu ihm: So sollst du den Israeliten sagen: Ihr habt gesehen, dass ich mit euch vom Himmel geredet habe.23Darum sollt ihr euch keine andern Götter neben mir machen, weder silberne noch goldene sollt ihr euch machen.24Einen Altar von Erde mache mir, auf dem du dein Brandopfer und Dankopfer, deine Schafe und Rinder, opferst. An jedem Ort, wo ich meines Namens gedenken lasse, da will ich zu dir kommen und dich segnen. (2 Mos 17:15; 2 Mos 27:1; 2 Mos 27:8; 5 Mos 12:5)25Und wenn du mir einen steinernen Altar machen willst, sollst du ihn nicht von behauenen Steinen bauen; denn wenn du mit deinem Meißel darüberkommst, entweihst du sie. (5 Mos 27:5; Jos 8:31)26Du sollst auch nicht auf Stufen zu meinem Altar hinaufsteigen, dass nicht deine Blöße aufgedeckt werde vor ihm.