Mezmur 18 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Kutsal Kitap Yeni Çeviri

18. Mezmur

Müzik şefi için - RAB'bin kulu Davut'un mezmuru - RAB kendisini bütün düşmanlarının pençesinden ve Saul'un elinden kurtardığı gün Davut RAB'be şu ezgiyi okudu:

1 Seni seviyorum, gücüm sensin, ya RAB! (2 Sa 22:1) 2 RAB benim kayam, sığınağım, kurtarıcımdır, Tanrım, kayam, sığınacak yerimdir, Kalkanım, güçlü kurtarıcım, korunağımdır! 3 Övgüye değer RAB'be seslenir, Kurtulurum düşmanlarımdan. 4 Ölüm iplerine dolanmıştım, Yıkım selleri basmıştı beni, 5 Ölüler diyarının bağları sarmıştı, Ölüm tuzakları çıkmıştı karşıma. 6 Sıkıntı içinde RAB'be yakardım, Yardıma çağırdım Tanrım'ı. Tapınağından sesimi duydu, Haykırışım kulaklarına ulaştı. 7 O zaman yeryüzü sarsılıp sallandı, Titreyip sarsıldı dağların temelleri, Çünkü RAB öfkelenmişti. 8 Burnundan duman yükseldi, Ağzından kavurucu ateş Ve korlar fışkırdı. 9 Kara buluta basarak Gökleri yarıp indi. 10 Bir Keruv'a binip uçtu, Rüzgar kanatlar takarak hızla geldi. 11 Karanlığı örtündü, Kara bulutları kendine çardak yaptı. 12 Varlığının parıltısından, Bulutlardan dolu ve korlar savruluyordu. 13 RAB göklerden gürledi, Duyurdu sesini Yüceler Yücesi, Dolu ve alevli korlarla. 14 Savurup oklarını düşmanlarını dağıttı, Şimşek çaktırarak onları şaşkına çevirdi. 15 Denizin dibi göründü, Yeryüzünün temelleri açığa çıktı, ya RAB, Senin azarlamandan, Burnundan çıkan güçlü soluktan. 16 RAB yukarıdan elini uzatıp tuttu, Çıkardı beni derin sulardan. 17 Beni zorlu düşmanımdan, Benden nefret edenlerden kurtardı, Çünkü onlar benden güçlüydü. 18 Felaket günümde karşıma dikildiler, Ama RAB bana destek oldu. 19 Beni huzura kavuşturdu, Kurtardı, çünkü benden hoşnut kaldı. 20 RAB doğruluğumun karşılığını verdi, Beni temiz ellerime göre ödüllendirdi. 21 Çünkü RAB'bin yolunda yürüdüm, Tanrım'dan uzaklaşarak kötülük yapmadım. 22 O'nun bütün ilkelerini göz önünde tuttum, Kurallarından ayrılmadım. 23 O'nun gözünde kusursuzdum, Suç işlemekten sakındım. 24 Bu yüzden RAB beni doğruluğuma Ve gözünde pak olan ellerime göre ödüllendirdi. 25 Sadık kuluna sadakat gösterir, Kusursuz olana kusursuz davranırsın. 26 Pak olanla pak olur, Eğriye eğri davranırsın. 27 Alçakgönüllüleri kurtarır, Gururluların başını eğersin. 28 Işığımın kaynağı sensin, ya RAB, Tanrım! Karanlığımı aydınlatırsın. 29 Desteğinle akıncılara saldırır, Seninle surları aşarım, Tanrım. 30 Tanrı'nın yolu kusursuzdur, RAB'bin sözü arıdır. O kendisine sığınan herkesin kalkanıdır. 31 Var mı RAB'den başka tanrı? Tanrımız'dan başka kaya var mı? 32 Tanrı beni güçle donatır, Yolumu kusursuz kılar. 33 Ayaklar verdi bana, geyiklerinki gibi, Doruklarda tutar beni. 34 Bana savaşmayı öğretti, Kollarımla tunç bir yayı gereyim diye. 35 Bana zafer kalkanını bağışlarsın, Sağ elin destekler, Alçakgönüllülüğün yüceltir beni. 36 Bastığım yerleri genişletirsin, Burkulmaz bileklerim. 37 Kovalayıp yetiştim düşmanlarıma, Hepsi yok olmadan geri dönmedim. 38 Ezdim onları, kalkamaz oldular, Ayaklarımın altına serildiler. 39 Savaş için beni güçle donattın, Bana başkaldıranları önümde yere serdin. 40 Düşmanlarımı kaçmak zorunda bıraktın, Benden nefret edenleri yok ettim. 41 Feryat ettiler, ama kurtaran çıkmadı; RAB'bi çağırdılar, ama O yanıt vermedi. 42 Ezdim onları, rüzgarın savurduğu toza döndüler, Sokak çamuru gibi savurup attım. 43 Halkımın çekişmelerinden beni kurtardın, Ulusların önderi yaptın, Tanımadığım halklar bana kulluk ediyor. 44 Duyar duymaz sözümü dinlediler, Yabancılar bana yaltaklandılar. 45 Yabancıların betleri benizleri attı, Titreyerek çıktılar kalelerinden. 46 RAB yaşıyor! Kayam'a övgüler olsun! Yücelsin kurtarıcım Tanrı! 47 O'dur öcümü alan, Halkları bana bağımlı kılan. 48 Düşmanlarımdan kurtarır, Başkaldıranlardan üstün kılar beni, Zorbaların elinden alır. 49 Bunun için uluslar arasında sana şükredeceğim, ya RAB, Adını ilahilerle öveceğim. 50 RAB kralını büyük zaferlere ulaştırır, Meshettiği krala, Davut'a ve soyuna Sonsuza dek sevgi gösterir.

Nya Levande Bibeln

Biblica'dan

Vilken Gud vi har

1-2 Den här sången skrevs av David när Herren hade befriat honom från Saul och från många fiender. Herre, vad jag älskar dig, för du har gjort mig stark! 3 Herren är min borg, och i den är jag trygg. Ingen kan förfölja mig in i den och döda mig. Herren är min klippa, där jag kan gömma mig. Han är min Frälsare, ett berg där ingen kan nå mig, ett torn där jag är säker. Han är min sköld, min kraft och min styrka. 4 När jag ropar till honom om hjälp, då vet jag att han räddar mig från alla mina fiender. Därför prisar jag dig, Herre! 5 Döden band mig, och en flod av ogudaktighet sköljde över mig. 6 Fångad och till synes hjälplös kämpade jag för att komma loss ur dödens grepp. 7 I min förtvivlan ropade jag till Herren om hjälp, och han hörde mig i sitt tempel. Mitt nödrop nådde hans öron. 8 Då darrade jorden, och bergen bävade för Herren var vred och upprörd. 9 Rök vällde fram ur hans näsborrar och ur hans mun sprutade ut flammande eldslågor och glödande kol. 10 Tjocka, mörka moln sänkte sig ner till jorden och Herren kom ner i dem. 11 Han satt på keruberna, och med vindens vingar skyndade han sig snabbt till min hjälp. 12 Han svepte in sig i mörker och dolde sin närvaro i tjocka regnmoln. 13 Plötsligt syntes hans närvaros ljus genom molnen. Det blixtrade och kraftiga hagel föll. 14 Herren dundrade i himlen. Gud, som är över alla gudar, lät sin stämma höras. Och vilka hagelstormar och vilken eld! 15 Han sköt sina fruktade pilar och jagade alla fiender på flykten. 16 Herre, på din befallning blev havet torrlagt, och jordens grund blev synlig. 17 Från himlen sträckte han ner sin hand och drog mig upp ur det djupa vattnet. Han hjälpte mig ur mina svårigheter. 18 Han räddade mig från dessa fiender, som hatar mig. Jag var ju fullständigt hjälplös i deras händer. 19 De anföll mig just den dag då jag var som svagast, men Herren beskyddade mig. 20 Han ledde mig till en plats där jag kunde vara trygg, för han är glad över mig. 21 Eftersom jag hade handlat rätt och var oskyldig belönade Herren mig. 22 Jag har följt hans befallningar och hans bud. Jag har inte vänt mig bort från honom. 23 Jag har noga hållit alla hans lagar och har inte förkastat en enda av dem. 24 Jag har gjort mitt bästa för att hålla dem alla och aktat mig för att göra det som är orätt. 25 Därför har Herren välsignat mig. Jag har gjort vad som är rätt, och han vet att jag är oskyldig. 26 Herre, du är barmhärtig mot dem som är barmhärtiga! Du straffar inte dem som flyr från det som är ont. 27 Du välsignar de ärliga, men du tolererar inte att någon lämnar dina vägar. 28 Du hjälper dem som vill bli hjälpta och inte överskattar sig själva, men du fördömer de stolta och överlägsna. 29 Du är mitt ljus! Herren, min Gud, har förvandlat mörkret till ljus. 30 Med din kraft kan jag nu ta mig över vilka murar som helst och anfalla vilken fiende som helst. 31 Vilken Gud han är! Fullkomlig i allt! Alla hans löften visar sig vara sanna. Han är den sköld som alla kan skydda sig bakom. 32 För vem är Herre utom vår Gud? Finns det någon förutom honom, som är fast som en klippa? 33 Han ger mig kraft och skyddar mig vart jag än går. 34 Han gör mig säker på foten, ja, jag är som en bergsget på klipphyllorna. Han leder mig tryggt längs bergskanten. 35 Han lär mig att bruka mitt vapen och visar mig hur jag ska spänna bågen! 36 Du har gett mig din frälsning som min sköld. Herre, din högra hand håller mig upprätt. Din mildhet har gjort mig stor. 37 Du har gett mig fast mark under fötterna, så att jag aldrig behöver snava. 38 Jag jagade mina fiender, och hann upp dem, och jag vände mig inte om förrän alla hade besegrats. 39 Med all kraft slog jag dem till marken, så att de inte kunde resa sig. Jag satte min fot på deras halsar. 40 Du utrustade mig med starka vapen för striden. Mina fiender förlorade modet och föll besegrade framför mina fötter. 41 Du fick dem att vända om och fly. Jag slog ihjäl alla som hatade mig. 42 De ropade på hjälp, men ingen vågade komma och rädda dem. De ropade på Herren, men han vägrade att svara dem. 43 Då krossade jag dem, och som dammkorn virvlade de bort med vinden. Jag kastade bort dem som sopor från gatan. 44-46 Du lät mig segra i varje strid, och folken kom och tjänade mig. Även främlingar kom och bugade sig för mig, och när jag talade till dem lydde de mina ord. Darrande kom de från sina befästningar. 47 Herren lever! Prisa honom, som är min fasta klippa, honom som beskyddar mig! 48 Han är den Gud som hämnas dem som skadar mig, och han besegrar folken inför mig. 49 Han räddar mig undan mina fiender. Han låter dem inte få tag på mig, utan skyddar mig från dessa våldsmän. 50 Herre, för detta vill jag prisa dig bland folken! 51 Många gånger har du på ett märkligt sätt räddat mig, jag som är den kung som du har tillsatt. Du har varit kärleksfull och god mot mig, och det kommer du också att vara mot mina ättlingar.