Josua 13

Neue evangelistische Übersetzung

von Karl-Heinz Vanheiden
1 Inzwischen war Josua sehr alt geworden. Da sagte Jahwe zu ihm: „Du bist schon sehr alt, und sehr viel Land ist noch in Besitz zu nehmen.2 Folgende Gebiete sind noch zu erobern: Alle Bezirke der Philister[1] und ganz Geschur,3 das Gebiet vom Schihor[2] vor Ägypten bis zur Grenze von Ekron[3] im Norden, das den Kanaanitern zugerechnet wird, die fünf Fürstentümer der Philister: Gaza, Aschdod, Aschkelon, Gat und Ekron und das Gebiet der Awiter[4] im Süden.4 Weiter gehört dazu das ganze Gebiet der Kanaaniter von der Sidonierstadt Meara bis nach Afek und zur Grenze der Amoriter;5 das Gebiet der Gebaliter[5] und der ganze Libanon im Osten von Baal-Gad am Fuß des Hermon bis dorthin, wo es nach Hamat[6] geht;6 alle Gebirgsbewohner vom Libanon an bis nach Misrefot-Majim, alle Sidonier. Ich selbst werde sie vor den Israeliten vertreiben. Verlose ruhig das ganze Land als Erbbesitz für Israel, wie ich es dir befohlen habe.7 Verteile es als bleibenden Besitz an die neun Stämme und den halben Stamm Manasse.“8 Die andere Hälfte des Stammes Manasse hatte zusammen mit den Rubeniten und Gaditen ihren Erbbesitz schon im Ostjordanland angenommen, so wie Mose, der Diener Jahwes, es ihnen ausgeteilt hat:9 von Aroër am Rand des Arnontals an und der Stadt, die direkt am Fluss liegt; die ganze Hochebene zwischen Medeba[7] und Dibon[8]10 und alle Städte des Amoriterkönigs Sihon, der von Heschbon aus geherrscht hatte, bis zur ammonitischen Grenze;11 die Landschaft Gilead und das Land der Geschuriter, das Land der Maachatiter und das ganze Hermongebirge, ganz Baschan bis nach Salcha;12 das ganze Reich von König Og, der in Aschtarot und Edreï regierte, der Letzte aus dem Geschlecht der Refaïter, die von Mose geschlagen und vertrieben worden waren.13 Aber die Geschuriter und Maachatiter vertrieben die Israeliten nicht. Sie leben bis heute mitten in Israel.14 Nur dem Stamm Levi gab Mose keinen Erbbesitz. Ihm wurden die Opfergaben für Jahwe, den Gott Israels, als Anteil zugesichert.15 Den Sippen des Stammes Ruben hatte Mose folgendes Gebiet zugeteilt:16 von Aroër an, das am Rand des Arnontals liegt, und der Stadt direkt am Fluss, über die ganze Hochebene bis Medeba17 und Heschbon mit all den Städten des Hochlandes: Dibon, Bamot-Baal,[9] Bet-Baal-Meon,[10]18 Jahaz,[11] Kedemot,[12] Mefaat,[13]19 Kirjatajim,[14] Sibma, Zeret-Schahar im Bergland östlich des Salzmeeres und20 Bet-Peor.[15] Dazu kamen die Siedlungen auf den Abhängen des Pisga, Bet-Jeschimot21 und alle anderen Städte der Hochebene. Es umfasste das ganze Herrschaftsgebiet des Amoriterkönigs Sihon aus Heschbon, den Mose ebenso besiegt hatte wie die midianitischen[16] Stammesfürsten: Ewi, Rekem, Zur, Hur und Reba, die dort lebten und in Sihons Diensten standen.22 Neben vielen anderen töteten die Israeliten damals auch den Wahrsager Bileam Ben-Beor[17] mit dem Schwert.23 Die Westgrenze des Stammes Ruben bildete der untere Jordan und seine Uferlandschaft. Diese Städte und Dörfer waren den Sippen des Stammes Ruben zugeteilt worden.24 Den Sippen des Stammes Gad hatte Mose folgendes Gebiet zugeteilt:25 Jaser[18] und alle Städte Gileads, das halbe Land der Ammoniter bis nach Aroër,[19] das Rabba[20] gegenüber liegt;26 von Heschbon bis Ramat-Mizpe[21] und Betonim,[22] von Mahanajim[23] bis an das Gebiet von Debir;27 in der östlichen Tiefebene des Jordan: Bet-Haram,[24] Bet-Nimra,[25] Sukkot und Zafon, also das restliche Gebiet des Reiches von Sihon, der in Heschbon regiert hatte, bis zum Süd-Ende des Sees Kinneret.28 Diese Städte und Dörfer waren den Sippen des Stammes Gad zugeteilt worden.29 Den Sippen des halben Stammes Manasse hatte Mose das Gebiet zugeteilt,30 das von Mahanajim an das ganze Reich des Königs Og von Baschan umfasste, dazu alle Zeltdörfer Jaïrs – das waren 60 Ortschaften –,31 das halbe Gilead, dazu die Städte Aschtarot und Edreï, die zum Königreich Ogs gehört hatten. Dieses Gebiet wurde der Hälfte der Sippen zugeteilt, die von Machir Ben-Manasse abstammten.32 Die Verteilung des Landes hatte Mose im Steppengebiet von Moab im Ostjordanland gegenüber von Jericho vorgenommen.33 Aber dem Stamm Levi gab Mose keinen Anteil am Landbesitz. Jahwe, der Gott Israels, sollte selbst ihr Erbbesitz sein und für sie sorgen, wie er es versprochen hatte.

Josua 13

nuBibeln

von Biblica
1 Josua var nu en mycket gammal man och HERREN sa till honom: ”Du har nu blivit gammal och fortfarande återstår en stor del av landet att erövra.2 Det som återstår är filistéernas alla landområden och allt geshureiskt land3 från Shichor öster om Egypten och Ekrons område i norr som räknas som kanaaneiskt land, det som filistéernas fem hövdingar regerar över, nämligen Gaza, Ashdod, Ashkelon, Gat och Ekron. Även avvéernas område hör dit4 i söder och allt kanaaneiskt land från Meara som tillhör sidonierna och ända till Afek till amoréernas område,5 gevaléernas land och hela Libanontrakten från Baal-Gad nedanför berget Hermon till Levo-Hamat.6 Hela bergsbygdens invånare från Libanon till Misrefot Majim med sidoniernas områden ska jag driva bort för israeliternas skull, så lotta ut landet som egendom åt Israel, precis som jag befallt dig.7 Dela nu ut landet som egendom åt de nio stammarna och den ena hälften av Manasses stam.”8 Den andra hälften av Manasses stam och Rubens och Gads stammar hade redan slagit sig ner i sina områden på östra sidan av Jordan, för Mose, HERRENS tjänare, hade gett dem detta område.9 Det sträckte sig från Aroer vid floden Arnon med staden i dalen inräknad och över Medevaslätten till Divon.10 Det omfattade också alla de städer som tillhört amoréernas kung Sichon som regerade i Heshbon och sträckte sig ända bort till ammoniternas område.11 Vidare hörde Gilead och geshuréernas och maakatéernas område dit samt hela Hermons bergsbygd och hela Bashan fram till Salka12 och dessutom det område som tillhört kung Og i Bashan som regerade i Ashtarot och Edrei. Han var bland de sista av rafaéerna vilka Mose hade slagit och drivit bort.13 Men Israels folk drev inte bort geshuréerna och maakatéerna som än idag bor kvar bland israeliterna.14 Han gav dock inte Levis stam något landområde. De fick istället de eldoffer som frambars inför HERREN, Israels Gud, enligt hans löfte till dem.15 Mose hade tilldelat Rubens stam följande område, efter deras släkter.16 Det sträckte sig från Aroer vid floden Arnon med staden i dalen inräknad och över Medevaslätten17 till Heshbon och de andra städerna på slätten, Divon, Bamot Baal, Bet Baal Meon,18 Jahas, Kedemot, Mefaat,19 Kirjatajim, Sivma, Seret Hashachar på berget i dalen,20 Bet Pegor samt Pisgas sluttningar och Bet Hajshimot21 och också de övriga städerna på slätten, hela riket som tillhört den amoreiske kungen Sichon som hade bott i Heshbon och besegrats av Mose tillsammans med de midjanitiska hövdingarna Evi, Rekem, Sur, Hur och Reva, Sichons furstar, som bodde i landet.22 Israels folk hade också dödat spåmannen Bileam, Beors son.23 Floden Jordan utgjorde gräns för Rubens stam. Detta var rubeniternas egendom, efter deras släkter, med städer och byar.24 Mose gav landområden också till Gads stam, efter deras släkter.25 Området omfattade Jaser och alla städer i Gilead och hälften av ammoniternas land ända till Aroer i närheten av Rabba.26 Det sträckte sig också från Heshbon ända till Ramat Hammispa och Betonim och från Machanajim ända till Lo Devars område.27 I dalen fick de Bet Haram, Bet Nimra, Suckot, Safon, resten av landet som tillhört kung Sichon i Heshbon. Floden Jordan utgjorde gränsen upp till änden av Gennesaretsjön till flodens östra sida.28 Detta var gaditernas egendom, efter deras släkter, med städer och byar.29 Mose hade gett följande område till den ena hälften av Manasses stam, efter dess släkter.30 Deras område sträckte sig norrut från Machanajim och omfattade hela Bashan, kung Ogs tidigare kungadöme, och alla Jairs sextio städer i Bashan.31 Hälften av Gilead med kung Ogs huvudstäder Ashtarot och Edrei gavs åt ena hälften av ättlingarna till Makir, Manasses son, efter deras släkter.32 På detta sätt delade Mose landet öster om Jordan på Moabs hedar mitt emot Jeriko.33 Men Mose hade inte tilldelat Levis stam något område, för HERREN, Israels Gud, var deras egendom, så som han hade lovat dem.