1Jesus said to his disciples: ‘Things that cause people to stumble are bound to come, but woe to anyone through whom they come.2It would be better for them to be thrown into the sea with a millstone tied round their neck than to cause one of these little ones to stumble.3So watch yourselves. ‘If your brother or sister[1] sins against you, rebuke them; and if they repent, forgive them.4Even if they sin against you seven times in a day and seven times come back to you saying “I repent,” you must forgive them.’5The apostles said to the Lord, ‘Increase our faith!’6He replied, ‘If you have faith as small as a mustard seed, you can say to this mulberry tree, “Be uprooted and planted in the sea,” and it will obey you.7‘Suppose one of you has a servant ploughing or looking after the sheep. Will he say to the servant when he comes in from the field, “Come along now and sit down to eat”?8Won’t he rather say, “Prepare my supper, get yourself ready and wait on me while I eat and drink; after that you may eat and drink”?9Will he thank the servant because he did what he was told to do?10So you also, when you have done everything you were told to do, should say, “We are unworthy servants; we have only done our duty.” ’
Jesus heals ten men with leprosy
11Now on his way to Jerusalem, Jesus travelled along the border between Samaria and Galilee.12As he was going into a village, ten men who had leprosy[2] met him. They stood at a distance13and called out in a loud voice, ‘Jesus, Master, have pity on us!’14When he saw them, he said, ‘Go, show yourselves to the priests.’ And as they went, they were cleansed.15One of them, when he saw he was healed, came back, praising God in a loud voice.16He threw himself at Jesus’ feet and thanked him – and he was a Samaritan.17Jesus asked, ‘Were not all ten cleansed? Where are the other nine?18Has no-one returned to give praise to God except this foreigner?’19Then he said to him, ‘Rise and go; your faith has made you well.’
The coming of the kingdom of God
20Once, on being asked by the Pharisees when the kingdom of God would come, Jesus replied, ‘The coming of the kingdom of God is not something that can be observed,21nor will people say, “Here it is,” or “There it is,” because the kingdom of God is in your midst.’[3]22Then he said to his disciples, ‘The time is coming when you will long to see one of the days of the Son of Man, but you will not see it.23People will tell you, “There he is!” or “Here he is!” Do not go running off after them.24For the Son of Man in his day[4] will be like the lightning, which flashes and lights up the sky from one end to the other.25But first he must suffer many things and be rejected by this generation.26‘Just as it was in the days of Noah, so also will it be in the days of the Son of Man.27People were eating, drinking, marrying and being given in marriage up to the day Noah entered the ark. Then the flood came and destroyed them all.28‘It was the same in the days of Lot. People were eating and drinking, buying and selling, planting and building.29But the day Lot left Sodom, fire and sulphur rained down from heaven and destroyed them all.30‘It will be just like this on the day the Son of Man is revealed.31On that day no-one who is on the housetop, with possessions inside, should go down to get them. Likewise, no-one in the field should go back for anything.32Remember Lot’s wife!33Whoever tries to keep their life will lose it, and whoever loses their life will preserve it.34I tell you, on that night two people will be in one bed; one will be taken and the other left.35-36Two women will be grinding corn together; one will be taken and the other left.’[5] (Mt 24:40)37‘Where, Lord?’ they asked. He replied, ‘Where there is a dead body, there the vultures will gather.’
1En dag varnade Jesus sina efterföljare och sa: ”Det kommer alltid att finnas sådant som frestar människor att synda. Men olycka ska drabba den som frestar andra.2Ja, det skulle vara bättre för honom att bli kastad i havet med en stor sten runt halsen, än att han ska leva kvar och kunna vilseleda någon av dessa som med ett barns tillit tror på mig.3Jag varnar er! Om en människa har handlat fel, så tillrättavisa henne, och förlåt henne om hon ångrar sig.4Ja, även om hon handlar fel mot dig sju[1] gånger om dagen och sju gånger ångrar sig och ber om förlåtelse, så ska du förlåta henne.”5En dag sa de närmaste efterföljarna till Herren Jesus: ”Vi behöver mer tro. Tala om för oss hur vi ska få det.”6”Mer tro?”, svarade Herren. ”Om er tro bara var så stor som ett senapsfrö, skulle ni kunna säga till mullbärsträdet där borta: ’Ryck upp dig själv med rötterna och kasta dig i havet!’ Och det skulle lyda er.”
Tjänaren som gör sin plikt
7Jesus sa också: ”Tänk er att ni har en tjänare som kommer hem efter att ha plöjt på åkern eller vallat fåren. Inte säger ni då till honom: ’Slå dig genast ner vid bordet och ät.’8Nej, ni säger: ’Gör i ordning kvällsmaten åt mig och passa upp mig medan jag äter. Sedan kan du själv äta och dricka.’9Ni skulle heller inte tacka tjänaren, för han gjorde ju bara det han fick order om.10Detsamma gäller er. När ni gjort allt ni fått befallning om, ska ni säga: ’Vi är vanliga enkla tjänare, vi har bara gjort vår plikt.’ ”
Jesus botar tio spetälska
11På sin fortsatta vandring mot Jerusalem kom Jesus till gränsen mellan Galileen och Samarien.12Där gick han in i en by, och plötsligt kom tio spetälska emot honom. De stannade en bit bort13och ropade: ”Herre Jesus, ha medlidande med oss!”14Då såg han på dem och sa: ”Gå till prästerna och låt dem undersöka er!”[2] Och medan de var på väg dit blev de friska!15En av dem kom tillbaka till Jesus när han såg att han blivit frisk, och han ropade högt och hyllade Gud.16Sedan kastade han sig ner framför Jesus med ansiktet mot marken och tackade honom. Och den mannen var från Samarien[3].17Jesus frågade då: ”Var det inte tio personer som blev friska? Var är de andra nio?18Är det bara den här främlingen som har kommit tillbaka för att tacka Gud?”19Och till mannen sa han: ”Res dig upp och gå. Din tro har hjälpt dig.”
Guds nya värld
20En dag frågade fariseerna[4] Jesus när Gud skulle ge dem en kung som kunde regera över dem. Men Jesus svarade dem: ”Gud själv regerar redan bland människorna, men inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina fysiska ögon.21Man kan inte säga: ’Här är vår kung’, eller: ’Där är vår kung’. Nej! Gud regerar inom er.[5]”22Senare förklarade han detta närmare för sina efterföljare och sa: ”Det ska komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda dag tillsammans med mig, Människosonen[6], i Guds nya värld, men ni ska inte få det.23Man ska säga till er: ’Han har kommit tillbaka. Där är han’, eller: ’Här är han’. Men tro det inte och gå inte dit.24För när jag, Människosonen, verkligen återvänder blir det lika tydligt som när blixten flammar till över himlen och lyser upp hela horisonten.25Men innan detta händer måste jag lida svårt och bli avvisad av detta släkte som inte vill tro.26När jag, Människosonen, kommer tillbaka ska världen vara lika sorglös som på Noas tid.27Då åt man och drack och gifte sig ‑ allt var precis som vanligt ‑ ända till den dag då Noa gick in i arken och den väldiga översvämningen kom och dränkte dem allihop.28Likadant var det på Lots tid.[7] Människorna höll på med sina dagliga sysslor. De åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde,29ända till den morgon då Lot lämnade Sodom. Då regnade eld och svavel från himlen och dödade dem allihop.30Precis så ska det vara när jag, Människosonen, kommer tillbaka.31Den dagen får den som är uppe på taket[8] och har vad han äger inne i huset inte gå in i huset för att packa, och den som är ute på åkern får inte först springa hem.32Kom ihåg vad som hände med Lots fru!33Den som klamrar sig fast vid livet ska förlora det, men den som förlorar sitt liv för Gud ska rädda det.34Ja, den natten ska två personer sova i samma säng; den ena tas med, den andra lämnas kvar.35-36Två kvinnor ska mala mjöl tillsammans; den ena tas med, den andra lämnas kvar.[9]”37Då frågade hans efterföljare: ”Herre, var någonstans kommer detta att hända?”Jesus svarade: ”Det ska vara lika tydligt som när gamarna samlas runt en död kropp.”