Luke 18

New International Version

from Biblica
1 Then Jesus told his disciples a parable to show them that they should always pray and not give up.2 He said: ‘In a certain town there was a judge who neither feared God nor cared what people thought.3 And there was a widow in that town who kept coming to him with the plea, “Grant me justice against my adversary.”4 ‘For some time he refused. But finally he said to himself, “Even though I don’t fear God or care what people think,5 yet because this widow keeps bothering me, I will see that she gets justice, so that she won’t eventually come and attack me!” ’6 And the Lord said, ‘Listen to what the unjust judge says.7 And will not God bring about justice for his chosen ones, who cry out to him day and night? Will he keep putting them off?8 I tell you, he will see that they get justice, and quickly. However, when the Son of Man comes, will he find faith on the earth?’9 To some who were confident of their own righteousness and looked down on everyone else, Jesus told this parable:10 ‘Two men went up to the temple to pray, one a Pharisee and the other a tax collector.11 The Pharisee stood by himself and prayed: “God, I thank you that I am not like other people – robbers, evildoers, adulterers – or even like this tax collector.12 I fast twice a week and give a tenth of all I get.”13 ‘But the tax collector stood at a distance. He would not even look up to heaven, but beat his breast and said, “God, have mercy on me, a sinner.”14 ‘I tell you that this man, rather than the other, went home justified before God. For all those who exalt themselves will be humbled, and those who humble themselves will be exalted.’15 People were also bringing babies to Jesus for him to place his hands on them. When the disciples saw this, they rebuked them.16 But Jesus called the children to him and said, ‘Let the little children come to me, and do not hinder them, for the kingdom of God belongs to such as these.17 Truly I tell you, anyone who will not receive the kingdom of God like a little child will never enter it.’18 A certain ruler asked him, ‘Good teacher, what must I do to inherit eternal life?’19 ‘Why do you call me good?’ Jesus answered. ‘No-one is good – except God alone.20 You know the commandments: “You shall not commit adultery, you shall not murder, you shall not steal, you shall not give false testimony, honour your father and mother.”[1] (Ex 20:12; De 5:16)21 ‘All these I have kept since I was a boy,’ he said.22 When Jesus heard this, he said to him, ‘You still lack one thing. Sell everything you have and give to the poor, and you will have treasure in heaven. Then come, follow me.’23 When he heard this, he became very sad, because he was very wealthy.24 Jesus looked at him and said, ‘How hard it is for the rich to enter the kingdom of God!25 Indeed, it is easier for a camel to go through the eye of a needle than for someone who is rich to enter the kingdom of God.’26 Those who heard this asked, ‘Who then can be saved?’27 Jesus replied, ‘What is impossible with man is possible with God.’28 Peter said to him, ‘We have left all we had to follow you!’29 ‘Truly I tell you,’ Jesus said to them, ‘no-one who has left home or wife or brothers or sisters or parents or children for the sake of the kingdom of God30 will fail to receive many times as much in this age, and in the age to come eternal life.’31 Jesus took the Twelve aside and told them, ‘We are going up to Jerusalem, and everything that is written by the prophets about the Son of Man will be fulfilled.32 He will be handed over to the Gentiles. They will mock him, insult him and spit on him;33 they will flog him and kill him. On the third day he will rise again.’34 The disciples did not understand any of this. Its meaning was hidden from them, and they did not know what he was talking about.35 As Jesus approached Jericho, a blind man was sitting by the roadside begging.36 When he heard the crowd going by, he asked what was happening.37 They told him, ‘Jesus of Nazareth is passing by.’38 He called out, ‘Jesus, Son of David, have mercy on me!’39 Those who led the way rebuked him and told him to be quiet, but he shouted all the more, ‘Son of David, have mercy on me!’40 Jesus stopped and ordered the man to be brought to him. When he came near, Jesus asked him,41 ‘What do you want me to do for you?’ ‘Lord, I want to see,’ he replied.42 Jesus said to him, ‘Receive your sight; your faith has healed you.’43 Immediately he received his sight and followed Jesus, praising God. When all the people saw it, they also praised God.

Luke 18

Nya Levande Bibeln

from Biblica
1 En gång, när Jesus ville visa sina efterföljare hur viktigt det är att alltid be och inte ge upp, berättade han den här bilden för dem:2 ”I en stad fanns det en domare, en ond man som inte visade respekt för vare sig Gud eller människor.3 I samma stad fanns också en änka som ständigt och jämt kom till honom och sa: ’Hjälp mig att få ut det jag ska ha av min motpart.’4-5 Under lång tid struntade han i henne, men till slut började hon gå honom på nerverna. Då sa han till sig själv: ’Visserligen brukar jag inte visa respekt för vare sig Gud eller människor, men den här kvinnan gör mig galen. Det är bäst jag ser till att hon får det hon har rätt till. Jag är trött på hennes ständiga tjat!’ ”6 Sedan sa Herren Jesus: ”Om till och med en så ond och orättvis man som denna domare kan ge med sig,7 tror ni inte då att Gud vill ge rätt åt dem som tillhör honom, när de ber till honom dag och natt?8 Jo, jag försäkrar er att han inte ska låta dem vänta. Men frågan är: Kommer jag, Människosonen[1], att hitta någon som tror, den dag jag kommer tillbaka?”9 En annan gång vände sig Jesus till några som skröt med att de alltid följde Guds vilja och som såg ner på andra människor. Jesus berättade en bild för dem, och sa:10 ”Två män gick till templet för att be. En av dem var farisé[2], den andre var tullindrivare.11 Farisén stod för sig själv och bad: ’Tack Gud för att jag inte är en syndare som alla andra, och särskilt inte som tullindrivaren där borta! Jag lurar inte någon, jag stjäl inte från andra, jag är inte otrogen i mitt äktenskap,12 jag fastar två gånger i veckan och jag ger Gud en tiondel[3] av allt jag tjänar.’13 Men tullindrivaren stod på avstånd och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog händerna för bröstet i förtvivlan och ropade: ’Gud, förlåt mig, jag är en syndare!’14 Och jag säger er, att det var han, och inte farisén, som gick hem skuldfri inför Gud! För den som upphöjer sig själv ska förödmjukas, men den som ödmjukar sig själv ska upphöjas.”15 Några föräldrar kom också fram till Jesus med sina små barn för att han skulle röra vid dem och be för dem. Men hans efterföljare fick se det och körde bort dem.16 Då kallade Jesus till sig barnen och sa till sina efterföljare: ”Skicka inte iväg dem. Låt barnen komma till mig, för alla som vill tillhöra Guds eget folk måste bli som de.[4]17 Ja, jag försäkrar er, att den som inte blir som ett litet barn kommer överhuvudtaget inte att få tillhöra Guds eget folk.”18 En högt uppsatt man frågade Jesus: ”Gode mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?”19 ”Varför kallar du mig god?” frågade Jesus. ”Det finns bara en som är god, och det är Gud.20 Och hans bud kan du redan: ’Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap, Du ska inte mörda, Du ska inte stjäla, Du ska inte ljuga eller vittna falskt, Visa respekt för dina föräldrar.[5]’ ”21 Mannen svarade: ”Alla dessa bud har jag hållit ända sedan jag var ung.”22 Då sa Jesus till honom: ”Det är bara en sak till du behöver göra. Sälj allt du äger och ge pengarna till de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”23 Men när mannen hörde det, gick han bedrövad därifrån, för han var mycket rik.24 Jesus såg efter honom när han gick och sa sedan till sina efterföljare: ”Hur svårt är det inte för den som har pengar att få tillhöra Guds eget folk![6]25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en som är rik att underordna sig Gud så att han får tillhöra Guds eget folk.”26 De som hörde detta utropade: ”Vem i all världen kan då bli räddad?”27 Jesus svarade: ”Ingen, mänskligt sett. Men för Gud är allting möjligt!”28 Då sa Petrus: ”Vi har lämnat allt vi ägde för att följa dig.”29 ”Ja”, svarade Jesus, ”och jag försäkrar er, att var och en som lämnar hus eller fru eller man eller syskon eller föräldrar eller barn för att få tillhöra Guds eget folk,[7]30 han ska få mångdubbelt igen redan här i tiden och dessutom evigt liv i den kommande världen.”31 Jesus samlade sedan sina tolv närmaste efterföljare omkring sig och sa till dem: ”Vi är nu på väg till Jerusalem, och där ska allt det som Gud har låtit profeterna[8] skriva om mig, Människosonen, bli verklighet.32 Jag ska bli förrådd och överlämnad till de romerska myndigheterna[9], och jag ska bli hånad och misshandlad. De ska spotta på mig33 och piska mig och till slut döda mig, och på den tredje[10] dagen ska jag uppstå från de döda igen.”34 Men hans efterföljare fattade inte ett dugg. Den verkliga betydelsen av det som Jesus förutsa var gömd för dem, och därför begrep de ingenting.35-36 På sin väg mot Jerusalem närmade sig Jesus staden Jeriko, tillsammans med en stor folkmassa. Och då satt där en blind man vid vägkanten och tiggde. Mannen hörde folket komma på vägen och frågade nyfiket vad som stod på.37 När han då fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom,38 började han ropa: ”Jesus, du som ska ärva kung Davids tron,[11] ha medlidande med mig!”39 Folket som gick framför Jesus försökte få honom att hålla tyst, men han ropade bara ännu högre: ”Du som ska ärva kung Davids tron, ha medlidande med mig!”40 När Jesus hörde detta, stannade han och sa till folket att leda fram mannen till honom. Och han frågade honom sedan:41 ”Vad vill du att jag ska göra för dig?””Herre”, bad mannen, ”jag vill kunna se igen!”42 Då sa Jesus till honom: ”Du kan se igen! Din tro har botat dig.”43 Och genast kunde mannen se! Sedan följde han efter Jesus och hyllade Gud, och alla som såg det ärade Gud.