1Von David. Danken will ich dir (HERR) von ganzem Herzen, vor den Göttern will ich dir lobsingen;2vor deinem heiligen Tempel will ich anbeten und deinen Namen preisen ob deiner Gnade und Treue; denn über deinen ganzen Namen hinaus hast dein Wort[1] du groß gemacht.3Als ich rief zu dir, da hast du mich erhört, hast mir Mut verliehn: in mein Herz kam Kraft.4Danken werden dir, HERR, alle Könige der Erde, wenn sie hören die Worte deines Mundes,5und werden singen vom Walten des HERRN, denn groß ist die Herrlichkeit des HERRN.6Denn der HERR ist erhaben und sieht doch den Niedrigen, den Stolzen aber erkennt er schon von ferne.7Wenn ich auch mitten in Drangsal wandle, erhältst du mir dennoch das Leben; du streckst deine Hand aus gegen die Wut meiner Feinde, und deine Rechte hilft mir.8Der HERR wird’s mir zum Heil vollführen; o HERR, deine Gnade walte für immer: laß die Werke deiner Hände nicht fahren[2]!
1Av David. Jag vill prisa dig av hela mitt hjärta. Jag vill lova dig med sång inför gudarna.2Jag böjer mig ner, mot ditt heliga tempel, och prisar ditt namn för din nåd och trofasthet. För du har upphöjt ditt namn och ditt ord över allting.3När jag ropade till dig svarade du mig, du styrkte mig och gav mig ny kraft.4Alla kungar på jorden ska prisa dig, HERRE, när de får höra dina ord.5De ska sjunga om HERRENS vägar, för HERRENS härlighet är stor.6HERREN är den högste, men han ser till de låga. De stolta genomskådar han redan på långt håll.7När jag måste gå igenom nöd, håller du mig vid liv. Du sträcker ut din hand mot mina fienders vrede, och med din mäktiga hand räddar du mig.8HERREN kommer att fullborda sitt verk för mig. HERRE, din nåd varar för evigt. Överge inte dina händers verk.