Lukas 21

Lutherbibel 2017

von Deutsche Bibelgesellschaft
1 Er blickte aber auf und sah, wie die Reichen ihre Gaben in den Gotteskasten[1] einlegten. (Mk 12,41)2 Er sah aber eine arme Witwe, die legte dort zwei Scherflein ein.3 Und er sprach: Wahrlich, ich sage euch: Diese arme Witwe hat mehr als sie alle eingelegt.4 Denn diese alle haben etwas von ihrem Überfluss zu den Gaben eingelegt; sie aber hat von ihrer Armut alles eingelegt, was sie zum Leben hatte. (Mt 24,1; Mk 13,1; 2Kor 8,12)5 Und als einige von dem Tempel sagten, dass er mit schönen Steinen und Weihegaben geschmückt sei, sprach er:6 Es wird die Zeit kommen, in der von dem allen, was ihr seht, nicht ein Stein auf dem andern gelassen wird, der nicht zerbrochen werde. (Lk 19,44)7 Sie fragten ihn aber: Meister, wann wird das geschehen? Und was wird das Zeichen sein, wenn das geschehen wird?8 Er aber sprach: Seht zu, lasst euch nicht verführen. Denn viele werden kommen unter meinem Namen und sagen: Ich bin’s, und: Die Zeit ist herbeigekommen. – Lauft ihnen nicht nach!9 Wenn ihr aber hören werdet von Kriegen und Unruhen, so entsetzt euch nicht. Denn das muss zuvor geschehen; aber das Ende ist noch nicht so bald da.10 Dann sprach er zu ihnen: Ein Volk wird sich erheben gegen das andere und ein Reich gegen das andere, (Jes 19,2)11 und es werden geschehen große Erdbeben und hier und dort Hungersnöte und Seuchen; auch werden Schrecknisse und vom Himmel her große Zeichen geschehen. (Hes 38,19)12 Aber vor diesem allen werden sie Hand an euch legen und euch verfolgen und werden euch überantworten den Synagogen und Gefängnissen und euch vor Könige und Statthalter führen um meines Namens willen. (Mt 10,17; Mt 10,30; Joh 16,1; Apg 4,3)13 Das wird euch widerfahren zu einem Zeugnis.14 So nehmt nun zu Herzen, dass ihr euch nicht sorgt, wie ihr euch verteidigen sollt. (Lk 12,11)15 Denn ich will euch Mund und Weisheit geben, der alle eure Widersacher nicht widerstehen noch widersprechen können. (Apg 6,10)16 Ihr werdet aber verraten werden von Eltern und Geschwistern, Verwandten und Freunden; und sie werden einige von euch zu Tode bringen. (Lk 12,53)17 Und ihr werdet gehasst sein von jedermann um meines Namens willen. (Lk 6,22; Joh 15,18)18 Und kein Haar von eurem Haupt soll verloren gehen. (Lk 12,7)19 Seid standhaft, und ihr werdet euer Leben gewinnen. (Hebr 10,36; Hebr 10,39)20 Wenn ihr aber sehen werdet, dass Jerusalem von einem Heer belagert wird, dann erkennt, dass seine Verwüstung nahe herbeigekommen ist. (Lk 19,43)21 Alsdann, wer in Judäa ist, der fliehe ins Gebirge, und wer in der Stadt ist, gehe hinaus, und wer auf dem Lande ist, komme nicht hinein.22 Denn das sind die Tage der Vergeltung, dass erfüllt werde alles, was geschrieben ist. (5Mo 32,35; Lk 18,31)23 Wehe den Schwangeren und den Stillenden in jenen Tagen! Denn es wird große Not auf Erden sein und Zorn über dies Volk kommen, (Lk 23,29)24 und sie werden fallen durch die Schärfe des Schwertes und gefangen weggeführt unter alle Völker, und Jerusalem wird zertreten werden von den Heiden, bis die Zeiten der Heiden erfüllt sind. (Ps 79,1; Jes 63,18; Röm 11,25; Offb 11,2)25 Und es werden Zeichen geschehen an Sonne und Mond und Sternen, und auf Erden wird den Völkern bange sein, und sie werden verzagen vor dem Brausen und Wogen des Meeres, (Joe 3,3; Mt 24,29; Mk 13,24; Offb 6,12)26 und die Menschen werden vergehen vor Furcht und in Erwartung der Dinge, die kommen sollen über die ganze Erde; denn die Kräfte der Himmel werden ins Wanken kommen. (Joe 2,10; 2Petr 3,10)27 Und alsdann werden sie sehen den Menschensohn kommen in einer Wolke mit großer Kraft und Herrlichkeit. (Dan 7,13; Mk 14,62; Offb 1,7)28 Wenn aber dieses anfängt zu geschehen, dann seht auf[2] und erhebt eure Häupter, weil sich eure Erlösung naht.29 Und er sagte ihnen ein Gleichnis: Seht den Feigenbaum und alle Bäume an:30 wenn sie jetzt ausschlagen und ihr seht es, so wisst ihr selber, dass der Sommer schon nahe ist.31 So auch ihr: Wenn ihr seht, dass dies alles geschieht, so wisst, dass das Reich Gottes nahe ist.32 Wahrlich, ich sage euch: Dieses Geschlecht wird nicht vergehen, bis es alles geschieht. (Lk 9,27)33 Himmel und Erde werden vergehen; aber meine Worte werden nicht vergehen. (Ps 119,89; Jes 40,8)34 Hütet euch aber, dass eure Herzen nicht beschwert werden durch Rausch und Saufen und mit täglichen Sorgen und dieser Tag nicht plötzlich über euch komme (Mk 4,19; Lk 8,14; 1Thess 5,3)35 wie ein Fallstrick. Denn er wird über alle kommen, die auf der ganzen Erde wohnen.36 Wachet aber allezeit und betet, dass ihr stark werdet, zu entfliehen diesem allen, was geschehen soll, und zu stehen vor dem Menschensohn.37 Er lehrte des Tags im Tempel; des Nachts aber ging er hinaus und blieb an dem Berg, den man den Ölberg nennt. (Lk 22,39)38 Und alles Volk machte sich früh auf zu ihm, ihn im Tempel zu hören.

Lukas 21

Nya Levande Bibeln

von Biblica
1 När Jesus stod där i templet såg han hur de rika la sina gåvor i offerkistan.2 Men han såg också hur en fattig änka kom fram och släppte ner två kopparslantar.3 Då sa han: ”Tro mig, den där fattiga änkan gav mer än alla de andra,4 för de tog bara en liten del av sitt överflöd och la i offerkistan. Men hon, som är så fattig, la dit allt vad hon hade att leva på.”5 Några av hans efterföljare började nu tala om templet med alla dess vackra stenar och dyrbara gåvor som människor skänkt.6 Men Jesus sa: ”Det dröjer inte länge förrän allt det ni ser här ska jämnas med marken, inte en sten ska lämnas kvar på den andra.”7 ”Mästare, när ska detta hända?” undrade de förskräckt. ”Vad blir tecknet som visar att det börjar?”8 Han svarade: ”Se upp så att ingen lurar er! Många ska komma i mitt namn och påstå att de är Messias, den utlovade kungen, och säga: ’Slutet är nära.’ Men tro dem inte!9 Och när ni får höra om krig och oroligheter så grips inte av panik. Det måste bli krig först, men det betyder inte att slutet har kommit.10 Folk och länder ska resa sig mot varandra.11 Det blir allvarliga jordbävningar, epidemier och hungersnöd på den ena platsen efter den andra. Fruktansvärda saker ska hända och stora tecken ska visa sig på himlen.12 Men innan allt detta inträffar ska man gripa er och förfölja er. Ni ska dras inför domstol i synagogorna[1] och kastas i fängelse, och ni ska ställas inför makthavare och kungar därför att ni tillhör mig.13 Men detta ger er samtidigt en chans att berätta om er tro.14 Planera därför inte i förväg vad ni ska säga då man anklagar er,15 för jag ska ge er de rätta orden, ja, ni ska få en sådan vishet och skärpa att ingen av era motståndare kan svara.16 Ni ska bli förrådda till och med av dem som står er närmast, av era föräldrar, syskon, släktingar och vänner, och några av er kommer att dödas.17 Alla ska hata er därför att ni tillhör mig.18 Men Gud ska beskydda er. Inte ett hårstrå på ert huvud ska gå förlorat.19 Stå fasta och håll ut, så ska ni vinna evigt liv.20 Men den dag ni ser Jerusalem omringat av arméer, då vet ni att stadens undergång är nära.21 Då måste de som är i Judeen fly upp i bergen. De som är i Jerusalem måste lämna staden så fort som möjligt, och ingen som är utanför staden får gå tillbaka in dit.22 Då har tiden kommit för Guds dom, och allt det som Gud har förutsagt i Skriften[2] ska bli verklighet.23 Stackars de kvinnor som är gravida när den tiden kommer, och stackars de mammor som ammar sina barn! Det ska bli stor nöd i landet och Guds vrede ska drabba folket.24 Många ska bli brutalt dödade, och resten ska föras bort som fångar till världens alla länder. Jerusalem ska ockuperas av främmande folk, som ska ha kontroll över staden tills Gud gör slut på deras regeringstid.25 Sedan ska märkliga tecken visa sig i solen, månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och oro inför havets och vågornas dån.26 Människor ska gå under av skräck inför det som ska drabba världen, för universums krafter ska skakas.[3]27 Och då ska man få se mig, Människosonen, komma på ett moln med makt och stor härlighet.[4]28 Men när ni ser allt detta hända, så räta på er och fatta mod, för då är er befrielse nära.”29 Sedan fortsatte Jesus att förklara genom en bild. Han sa: ”Lägg märke till fikonträdet, eller vilket annat träd som helst.30 Då bladen börjar knoppas, vet ni att sommaren snart är här.31 På samma sätt kan ni veta att Guds nya värld snart är här,[5] då ni ser detta hända.32 Jag försäkrar er, att detta släkte ska inte gå under innan allt detta händer.[6]33 Himlen och jorden ska försvinna, men mina ord ska gälla för evigt.34-35 Var på er vakt, så att ni inte förslöas av festande och supande, eller är upptagna med vardagslivets bekymmer. Annars kommer jag tillbaka och överraskar er, och ni ska fångas som i en snara.36 Håll er ständigt beredda. Be att ni ska få kraft att fly undan de svårigheter som väntar, så att ni kan möta mig, Människosonen[7], utan rädsla.”37 På dagarna gick Jesus till tempelplatsen för att undervisa, och folkmassorna samlades redan tidigt på morgonen för att höra honom. Men varje kväll lämnade han staden och gick ut till Olivberget och övernattade där.