1And when he had called unto him his twelve disciples, he gave them power against unclean spirits, to cast them out, and to heal all manner of sickness and all manner of disease.2Now the names of the twelve apostles are these; The first, Simon, who is called Peter, and Andrew his brother; James the son of Zebedee, and John his brother;3Philip, and Bartholomew; Thomas, and Matthew the publican; James the son of Alphaeus, and Lebbaeus, whose surname was Thaddaeus;4Simon the Canaanite, and Judas Iscariot, who also betrayed him.5These twelve Jesus sent forth, and commanded them, saying, Go not into the way of the Gentiles, and into any city of the Samaritans enter ye not:6But go rather to the lost sheep of the house of Israel.7And as ye go, preach, saying, The kingdom of heaven is at hand.8Heal the sick, cleanse the lepers, raise the dead, cast out devils: freely ye have received, freely give.9Provide neither gold, nor silver, nor brass in your purses,10Nor scrip for your journey, neither two coats, neither shoes, nor yet staves: for the workman is worthy of his meat.11And into whatsoever city or town ye shall enter, enquire who in it is worthy; and there abide till ye go thence.12And when ye come into an house, salute it.13And if the house be worthy, let your peace come upon it: but if it be not worthy, let your peace return to you.14And whosoever shall not receive you, nor hear your words, when ye depart out of that house or city, shake off the dust of your feet.15Verily I say unto you, It shall be more tolerable for the land of Sodom and Gomorrha in the day of judgment, than for that city.16Behold, I send you forth as sheep in the midst of wolves: be ye therefore wise as serpents, and harmless as doves.17But beware of men: for they will deliver you up to the councils, and they will scourge you in their synagogues;18And ye shall be brought before governors and kings for my sake, for a testimony against them and the Gentiles.19But when they deliver you up, take no thought how or what ye shall speak: for it shall be given you in that same hour what ye shall speak.20For it is not ye that speak, but the Spirit of your Father which speaketh in you.21And the brother shall deliver up the brother to death, and the father the child: and the children shall rise up against their parents, and cause them to be put to death.22And ye shall be hated of all men for my name's sake: but he that endureth to the end shall be saved.23But when they persecute you in this city, flee ye into another: for verily I say unto you, Ye shall not have gone over the cities of Israel, till the Son of man be come.24The disciple is not above his master, nor the servant above his lord.25It is enough for the disciple that he be as his master, and the servant as his lord. If they have called the master of the house Beelzebub, how much more shall they call them of his household?26Fear them not therefore: for there is nothing covered, that shall not be revealed; and hid, that shall not be known.27What I tell you in darkness, that speak ye in light: and what ye hear in the ear, that preach ye upon the housetops.28And fear not them which kill the body, but are not able to kill the soul: but rather fear him which is able to destroy both soul and body in hell.29Are not two sparrows sold for a farthing? and one of them shall not fall on the ground without your Father.30But the very hairs of your head are all numbered.31Fear ye not therefore, ye are of more value than many sparrows.32Whosoever therefore shall confess me before men, him will I confess also before my Father which is in heaven.33But whosoever shall deny me before men, him will I also deny before my Father which is in heaven.34Think not that I am come to send peace on earth: I came not to send peace, but a sword.35For I am come to set a man at variance against his father, and the daughter against her mother, and the daughter in law against her mother in law.36And a man's foes shall be they of his own household.37He that loveth father or mother more than me is not worthy of me: and he that loveth son or daughter more than me is not worthy of me.38And he that taketh not his cross, and followeth after me, is not worthy of me.39He that findeth his life shall lose it: and he that loseth his life for my sake shall find it.40He that receiveth you receiveth me, and he that receiveth me receiveth him that sent me.41He that receiveth a prophet in the name of a prophet shall receive a prophet's reward; and he that receiveth a righteous man in the name of a righteous man shall receive a righteous man's reward.42And whosoever shall give to drink unto one of these little ones a cup of cold water only in the name of a disciple, verily I say unto you, he shall in no wise lose his reward.
1Jesus kallade nu till sig sina tolv närmaste efterföljare och gav dem makt att driva ut onda andar och att bota alla slags sjukdomar och plågor.2Här är namnen på dessa tolv sändebud[1]: Simon, som kallas Petrus, hans bror Andreas, Sebedaios söner Jakob och Johannes,3Filippos, Bartolomaios, Tomas, tullindrivaren Matteus, Alfaios son Jakob, Taddaios,4Simon ’den ivrige’[2] och Judas Iskariot, som senare förrådde Jesus.5Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: ”Gå inte till andra folk eller till någon samarisk stad,6utan bara till Israels folk ‑ Guds förlorade får.7Gå och tala om för dem att Gud har kommit för att rädda människor och göra dem till sitt eget folk.[3]8Bota sjuka, väck upp döda, gör spetälska friska och driv ut onda andar. Gör allt utan betalning, för ni har fått denna förmåga av mig helt gratis.9Ta inga pengar med er,10och packa ingen väska för vandringen. Ta inte med några extra kläder eller skor och inte heller någon vandringsstav. Ni kommer att få allt ni behöver, för arbetaren är värd sin mat.11Varje gång ni kommer in i en stad eller en by, så sök upp någon som tar emot er och lyssnar till ert budskap. Stanna sedan i hans hus tills ni fortsätter till nästa stad.12Önska familjen frid ifrån Gud när ni stiger in,13och om de är värda att få del av hans frid, ska han ge dem av den. Men om de inte är värda att få av hans frid, får ni själva behålla det ni önskade dem.14Tar man inte emot er i en stad eller i ett hem, så gå bara därifrån. Skaka stadens damm av era fötter[4] och bekymra er inte mer om dessa människor.15Jag försäkrar er, att det ska bli lättare på domens dag för städerna Sodom och Gomorra[5] än för de städer som inte välkomnar er.”
Jesus varnar för förföljelse
16Jesus fortsatte: ”Jag sänder er som får in bland vargar. Var därför listiga som ormar och oskyldiga som duvor.17Akta er för människorna! Ni kommer att arresteras och dras inför domstol och bli piskade i synagogorna[6].18Och ni ska för min skull bli anklagade inför kungar och makthavare och få tillfälle att berätta för dem vad ni hört och sett. Ja, ni ska få berätta om mig för främmande folk.19Men när ni ställs inför domstolen behöver ni inte oroa er för vad ni ska säga, för ni ska få de rätta orden just när ni behöver dem.20Det är inte ni som ska tala då, utan er Far i himlen ska låta sin Ande tala genom er.21Bröder ska förråda varandra och låta döda varandra, och föräldrar ska förråda sina egna barn. Barn ska göra uppror mot sina föräldrar och ta livet av dem.22Alla ska hata er därför att ni tillhör mig. Men den som håller ut till slutet ska bli räddad.[7]23När ni blir förföljda i en stad så fly till en annan. Men jag försäkrar er att jag, Människosonen[8], kommer tillbaka innan ni hunnit till alla Israels städer!24Efterföljaren står inte över sin mästare, och en tjänare står inte över sin herre.25Efterföljaren får acceptera att det går med honom som med hans mästare, och tjänaren får acceptera att det går med honom som med hans herre. Om nu jag, husets herre, har kallats Satan[9], kommer man naturligtvis att säga samma sak om er, som är medlemmar i mitt hushåll!26Men var inte rädda för dem som hotar er, för en dag ska sanningen komma fram. Då ska det som är gömt bli känt för alla.27Vad jag säger er i mörkret, det ska ni ropa ut i dagsljuset. Och vad jag viskar i era öron, det ska ni ropa ut från hustaken!28Var inte rädda för dem som vill döda er, men inte har makt att göra något mer. Det finns bara en som har sådan makt att man behöver vara rädd för honom, och det är Gud, han som både kan döda och sedan straffa i helvetet.29Men inte en enda sparv, hur lite den än är värd, faller död till marken utan att er Far i himlen vet om det.30Och på er är till och med hårstråna räknade.31Var alltså inte rädda! Ni är mer värda för Gud än alla sparvar tillsammans.32Om någon öppet bekänner att han tillhör mig, ska jag inför min Far i himlen bekänna att han tillhör mig.33Men den som öppet förnekar mig, honom ska jag förneka inför min Far i himlen.34Tro inte att jag har kommit för att skapa frid på jorden! Nej, snarare tvärtom.35Jag kommer att orsaka splittring, så att en son är emot sin far, en dotter emot sin mor, och en svärdotter emot sin svärmor.36De värsta fienderna kommer för många att finnas i deras egna hem!37Men om ni älskar era föräldrar mer än mig, är ni inte värdiga att tillhöra mig. Och om ni älskar era barn mer än mig, är ni inte värdiga att tillhöra mig.[10]38Den som vägrar att följa mitt exempel och inte är beredd att dö, han kan inte tillhöra mig.39Ja, den som klamrar sig fast vid livet ska till sist förlora det, men den som förlorar sitt liv för min skull ska rädda det.40Den som tar emot er, han tar emot mig, och den som tar emot mig, han tar emot Gud, eftersom Gud har sänt mig.41Om ni tar emot en profet, därför att han framför Guds budskap, så kommer ni att få samma lön som profeten. Och om ni tar emot en människa som lever efter Guds vilja, därför att hon lever för Gud, då ska ni få samma belöning som den människan.42Ja, jag försäkrar er att den som ger så mycket som bara ett glas friskt vatten till den minst ansedda av mina efterföljare, därför att den personen tillhör mig, han ska få lön för det.”