Matthew 11 | King James Version

King James Version

1 And it came to pass, when Jesus had made an end of commanding his twelve disciples, he departed thence to teach and to preach in their cities. 2 Now when John had heard in the prison the works of Christ, he sent two of his disciples, 3 And said unto him, Art thou he that should come, or do we look for another? 4 Jesus answered and said unto them, Go and shew John again those things which ye do hear and see: 5 The blind receive their sight, and the lame walk, the lepers are cleansed, and the deaf hear, the dead are raised up, and the poor have the gospel preached to them. 6 And blessed is he, whosoever shall not be offended in me. 7 And as they departed, Jesus began to say unto the multitudes concerning John, What went ye out into the wilderness to see? A reed shaken with the wind? 8 But what went ye out for to see? A man clothed in soft raiment? behold, they that wear soft clothing are in kings' houses. 9 But what went ye out for to see? A prophet? yea, I say unto you, and more than a prophet. 10 For this is he, of whom it is written, Behold, I send my messenger before thy face, which shall prepare thy way before thee. 11 Verily I say unto you, Among them that are born of women there hath not risen a greater than John the Baptist: notwithstanding he that is least in the kingdom of heaven is greater than he. 12 And from the days of John the Baptist until now the kingdom of heaven suffereth violence, and the violent take it by force. 13 For all the prophets and the law prophesied until John. 14 And if ye will receive it, this is Elias, which was for to come. 15 He that hath ears to hear, let him hear. 16 But whereunto shall I liken this generation? It is like unto children sitting in the markets, and calling unto their fellows, 17 And saying, We have piped unto you, and ye have not danced; we have mourned unto you, and ye have not lamented. 18 For John came neither eating nor drinking, and they say, He hath a devil. 19 The Son of man came eating and drinking, and they say, Behold a man gluttonous, and a winebibber, a friend of publicans and sinners. But wisdom is justified of her children. 20 Then began he to upbraid the cities wherein most of his mighty works were done, because they repented not: 21 Woe unto thee, Chorazin! woe unto thee, Bethsaida! for if the mighty works, which were done in you, had been done in Tyre and Sidon, they would have repented long ago in sackcloth and ashes. 22 But I say unto you, It shall be more tolerable for Tyre and Sidon at the day of judgment, than for you. 23 And thou, Capernaum, which art exalted unto heaven, shalt be brought down to hell: for if the mighty works, which have been done in thee, had been done in Sodom, it would have remained until this day. 24 But I say unto you, That it shall be more tolerable for the land of Sodom in the day of judgment, than for thee. 25 At that time Jesus answered and said, I thank thee, O Father, Lord of heaven and earth, because thou hast hid these things from the wise and prudent, and hast revealed them unto babes. 26 Even so, Father: for so it seemed good in thy sight. 27 All things are delivered unto me of my Father: and no man knoweth the Son, but the Father; neither knoweth any man the Father, save the Son, and he to whomsoever the Son will reveal him. 28 Come unto me, all ye that labour and are heavy laden, and I will give you rest. 29 Take my yoke upon you, and learn of me; for I am meek and lowly in heart: and ye shall find rest unto your souls. 30 For my yoke is easy, and my burden is light.

Nya Levande Bibeln

from Biblica

Jesus svarar på Johannes döparens fråga

1 När Jesus hade gett sina tolv närmaste efterföljare dessa föreskrifter, gick han vidare för att undervisa och sprida sitt budskap i städerna i Galileen. 2 Johannes döparen, som just hade blivit satt i fängelse, fick höra om alla de under som Jesus Kristus^[1] gjorde. Han skickade därför iväg några av sina efterföljare till Jesus för att fråga honom: 3 ”Är du verkligen den som Gud har lovat sända oss, eller ska vi vänta på någon annan?” 4 Jesus svarade dem: ”Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom vad ni har hört och sett: 5 att blinda börjar se, förlamade går, spetälska blir friska, döva hör, döda får liv igen, och de fattiga får höra ett glatt budskap.^[2] 6 Säg sedan till honom: ’Lycklig är den som inte tvivlar på mig.’ ” 7 När Johannes efterföljare hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes. Han sa: ”När ni gick ut till honom i ödemarken, vad ville ni då se? Ville ni se en svag man, lik ett grässtrå som vajar hit och dit för vinden? 8 Självklart inte! Ville ni se en man klädd i vackra kläder? Nej, då hade det varit bättre om ni gått till ett kungligt palats. 9 Ville ni kanske se en profet som framförde Guds budskap? Ja, jag säger er att Johannes är mer än en profet. 10 Han är den som Gud talar om i Skriften^[3] när han säger: ’Lyssna! Jag sänder min budbärare före dig, och han ska bereda vägen för dig.’ 11 Jag försäkrar er, att Johannes döparen har betytt mer än någon annan människa som har trätt fram offentligt. Ändå kommer den minst betydelsefulla bland dem som får vara Guds eget folk^[4] att betyda mer än vad Johannes gjorde här på jorden. 12 Ända sedan den dag då Johannes döparen började tala till folket och fram till nu, har Gud med kraft börjat regera bland människorna,^[5] även om det finns de som vill få det att ske med våld. 13 Att Gud skulle regera på jorden, var förutsagt av honom genom Moses lag och profeterna^[6] redan innan Johannes började sin uppgift. 14 Och vare sig ni tror det eller inte, så är Johannes den som Gud talade om när han sa att Elia^[7] skulle komma . 15 Lyssna noga och försök att förstå! 16 Vad ska jag säga om detta släkte som inte vill tro? De är som barn som leker på torget och ropar till de andra barnen: 17 ’Vi spelade bröllopsmusik för er, men ni ville inte dansa. Vi spelade begravningsmusik för er, men ni ville inte sörja.’ 18 Exakt så reagerar man när det gäller Johannes döparen och mig. Johannes dricker inte vin och går ofta utan mat, och då säger man: ’Han är besatt av en ond ande.’ 19 Men jag, Människosonen^[8], äter och dricker, och då beskyller man mig för att frossa i mat och dryck och leva tillsammans med de värsta syndare! Men till slut kommer Gud i sin vishet ändå att få rätt, när man ser resultatet av hans vishet.”

Jesus anklagar galileiska städer

20 Sedan började Jesus anklaga människorna i de städer där han hade gjort de flesta av sina under, eftersom de inte hade vänt om till Gud. Han sa: 21 ”Hur fruktansvärt kommer det inte att bli för er som bor i Korasin och Betsaida! För om de under jag gjorde hos er hade gjorts i Tyros och Sidon^[9], hade människorna där ångrat sin synd och vänt om till Gud för länge sedan. 22 Jag försäkrar er, att på domens dag ska både Tyros och Sidon få ett lindrigare straff än ni! 23 Och ni, Kafarnaums invånare, tror ni att ni ska bli upphöjda till himlen? Nej, ner till helvetet ska ni störtas . För om de fantastiska under jag gjorde hos er hade utförts i Sodom^[10], skulle den staden ha funnits kvar än idag. 24 Jag kan försäkra er, att Sodom ska slippa lindrigare undan på domens dag än ni!”

Jesus utlovar ro och vila

25 Efter det bad Jesus den här bönen: ”Jag tackar dig Far, du som är Herre över himlen och jorden, för att du gömmer sanningen för dem som tror sig vara lärda och kloka, men visar den för dem som är som barn. 26 Ja, Far, så har du bestämt.” 27 Jesus fortsatte: ”Min Far har överlämnat allt åt mig. Ingen känner Sonen, utom Fadern, och ingen känner Fadern, utom Sonen och de människor som Sonen vill visa honom för. 28 Kom till mig alla ni som är trötta och kämpar med problem och tunga bördor, så ska jag ge er vila. 29 Gå in under mina villkor och låt mig undervisa er! Jag är mild och ödmjuk. Hos mig finner ni ro för era själar. Jag lägger inga tunga bördor på er.”