1En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be, och när han hade slutat kom en av hans efterföljare fram till honom och sa: ”Herre, lär oss att be, precis som Johannes döparen lärde sina efterföljare att be.”2Då sa Jesus: ”Så här ska ni säga: Far i himlen, vi ber att du ska bli ärad. Kom och regera bland oss.3Ge oss den mat vi behöver, dag för dag,4och förlåt oss att vi har syndat mot dig, för vi förlåter själva alla dem som gör fel mot oss. Och låt oss inte utsättas för frestelser.”5-6Sedan fortsatte Jesus att undervisa om bön genom att berätta olika bilder. Han sa: ”Tänk dig att du går till en vän mitt i natten och knackar på hos honom och säger: ’Kan du låna mig tre brödkakor. En av mina vänner har just kommit på besök, och jag har inget att bjuda honom på.’7Då kanske vännen svarar inifrån huset: ’Stör mig inte! Dörren är redan låst och vi har gått och lagt oss. Barnen kan vakna om jag går upp. Jag kan inte hjälpa dig den här gången.’8Men om du bara fortsätter att knacka, så försäkrar jag dig att han kommer att stiga upp och ge dig allt du behöver, kanske inte för att du är hans vän, men för att han ska slippa att skämma ut sig[1].9Det är likadant med bönen: Be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Knacka och dörren ska öppnas.10För alla som ber, de får, och alla som söker, de finner. Och för var och en som knackar ska dörren öppnas.11-12Du som är pappa, inte ger du väl ditt barn en orm när det ber om en fisk, eller en skorpion när det ber om ett ägg? Naturligtvis inte!13Men om nu ni, som är onda och hårdhjärtade, har förstånd att ge goda gåvor till era barn, skulle då inte er Far i himlen ge sin heliga Ande till dem som ber honom om det?”
Jesus beskylls för att vara i förbund med djävulen
14En annan gång befriade Jesus en man från en ond ande som hade gjort honom stum. Och när den onda anden for ut, började mannen tala. Folk blev alldeles häpna,15men några sa: ”Han driver ut de onda andarna med hjälp av Satan[2], de onda andarnas kung!”16Några andra krävde att han skulle ge dem ett tecken från Gud som bevis på att han handlade med hjälp av Guds kraft.17Men Jesus förstod vad de var ute efter, och sa därför: ”Ni vet ju att ett rike, där man strider mot varandra, snart går under och ligger öde.18Om det alltså är sant som ni säger, att Satan ger mig kraft att driva ut de onda andarna, då strider han ju mot sig själv. Hur ska han då kunna fortsätta att styra sitt rike?19Och om jag driver ut de onda andarna med hjälp av Satan, vilken kraft använder då era egna anhängare när de driver ut dem? Kanske de kan svara på era anklagelser!20Men om det är med Guds kraft jag driver ut de onda andarna, då har ju Gud börjat regera bland er.[3]21Så här är det: Satan är som en stark man som bevakar sitt hus med hjälp av vapen, och ingen kan stjäla något från honom.22Det är först om någon starkare dyker upp och besegrar honom och tar vapnen ifrån honom som man kan ta hans ägodelar.23Den som inte är för mig är emot mig, och den som inte hjälper mig i mitt arbete, han motarbetar mig.”24Sedan förklarade Jesus: ”När en ond ande drivs ut ur en människa, irrar den oroligt omkring i öknen och letar efter ett nytt offer. Hittar den då ingen säger den: ’Jag vänder tillbaka till den människa jag kom ifrån.’25Och när den gör det och finner hennes hjärta rent och iordningställt,26letar den reda på sju andar till, ännu värre än den själv. Tillsammans tar de sedan kontrollen över människan, och hon får det långt värre än hon hade det förut.”27Medan han talade ropade en kvinna i folkmassan: ”Lycklig är den kvinna som har fått föda och amma dig.”28Men han svarade: ”Säg istället: Lyckliga är de som får höra Guds budskap och tar vara på det.”
Jesus varnar för otro
29Från alla håll trängde sig nu folk på, och Jesus talade till dem och sa: ”Detta släkte är ett ont släkte som inte vill tro. De kräver ett tecken, men det enda tecken de ska få se är det som hände med Jona.[4]30Det Jona fick vara med om bevisade för Nineves invånare att Gud hade sänt honom. På samma sätt ska det som jag, Människosonen[5], får gå igenom, bevisa för detta släkte att Gud har sänt mig.31Söderns drottning[6] ska på domens dag träda fram som vittne mot detta släkte och döma det, för hon kom från ett avlägset land för att lyssna till Salomos vishet. Men här finns en som är större än Salomo, och ni vägrar att tro på honom.32Också invånarna i Nineve ska på domens dag uppstå från de döda tillsammans med er och döma er, för de övergav sitt onda levnadssätt och vände sig till Gud när de hörde Jona framföra Guds budskap. Men här finns en som är större än Jona, och ni vägrar att tro på honom.
Släpp in ljuset
33När man tänder en lampa gömmer man den inte i ett hörn eller täcker över den, utan man ställer den så att alla som kommer in kan se ljuset.34Ditt öga är kroppens lampa. Om ditt öga är friskt, släpper det in ljuset. Men om ditt öga är förstört stänger det ute ljuset, så att det blir mörkt i ditt inre.35Se därför till att det ljus du tror dig ha, inte i själva verket är mörker.36Om allt inom dig är ljus och ingen del ligger i mörker, kommer ditt inre att bada i ljus, som när en lampa låter sitt sken flöda över dig.”[7]
Jesus anklagar de religiösa ledarna
37-38Medan Jesus höll på att tala till folket, passade en av fariseerna[8] på att bjuda hem honom på mat, och Jesus följde med. Men när han kom in slog han sig ner vid bordet utan att först ha tvättat sig, som den judiska seden kräver. Detta förvånade farisén mycket.39Då vände sig Herren Jesus till honom och sa: ”På utsidan är ni fariseer lika fläckfria som de bägare och fat ni rengör så noga innan ni dricker och äter ur dem. Men inom er är ni fulla av girighet och ondska.40Förstår ni då inte att Gud har skapat både utsidan och insidan?41Nej, ta det som finns i era bägare och på era fat och ge till de fattiga, så ska också ert inre bli rent inför Gud.42Olycka ska drabba er fariseer! Ni ger Gud en tiondel[9] av minsta lilla kryddväxt, som mynta och vinruta, och av alla grönsaker, men ni struntar fullständigt i att älska Gud och vara rättvisa mot människor. Visst ska ni ge Gud en tiondel av allt, men glöm inte det som är allra viktigast.43Olycka ska drabba er fariseer, som älskar att sitta på främsta raden i gudstjänsterna, och bli hälsade med respekt på torgen!44Olycka ska drabba er, för ni är som omarkerade gravar, som människor trampar på utan att märka något.[10] Utan att veta om det, kommer människorna i kontakt med er ondska.”45”Mästare”, sa en man i samlingen, en av de laglärda[11], ”när du talar så där förolämpar du oss också.”46”Ja, olycka ska drabba er laglärda också”, sa Jesus, ”för ni ställer omöjliga krav på människorna, men gör inget för att hjälpa dem att uppfylla det ni kräver.47Olycka ska drabba er som reser gravmonument över profeterna som framförde Guds budskap,[12] över dessa som era förfäder mördade!48Ni håller med era förfäder om att det de gjorde var rätt, och ni skulle själva ha gjort detsamma. De dödade profeterna, och ni bygger gravar över dem.49Därför har Gud i sin vishet sagt: ’Jag ska sända dem profeter som framför mitt budskap, och andra som är mina sändebud. Några ska de döda och andra ska de förfölja.’50Men därför ska också detta släkte få stå till svars för morden på alla de profeter som dödats sedan världens skapelse,51ända från Abel till Sakarja, han som blev mördad mellan altaret och templet.[13] Ja, jag säger er att detta släkte som inte vill tro ska ställas till svars för allt detta.52Olycka ska drabba er laglärda, som genom er undervisning stänger människor ute från sanningen om Gud. Ni har själva inte förstått den sanning som kan rädda er, och ni hindrar andra från att lära känna den.”53Fariseerna och laglärarna blev rasande, och när han gick därifrån började de överösa honom med besvärliga frågor54för att få honom att säga något som de kunde arrestera honom för.
1Und es begab sich, dass er an einem Ort war und betete. Als er aufgehört hatte, sprach einer seiner Jünger zu ihm: Herr, lehre uns beten, wie auch Johannes seine Jünger lehrte. (Matt 6:9)2Er aber sprach zu ihnen: Wenn ihr betet, so sprecht: Vater! Dein Name werde geheiligt. Dein Reich komme. (Ps 145:11; Ps 145:13; Jes 29:23; Jes 52:7; Jes 63:16; Luk 1:49; Luk 10:9)3Gib uns unser täglich Brot Tag für Tag (Ps 145:15; Luk 12:22)4und vergib uns unsre Sünden; denn auch wir vergeben jedem, der an uns schuldig wird. Und führe uns nicht in Versuchung. (Luk 17:3)
Der bittende Freund
5Und er sprach zu ihnen: Wer unter euch hat einen Freund und ginge zu ihm um Mitternacht und spräche zu ihm: Lieber Freund, leih mir drei Brote;6denn mein Freund ist zu mir gekommen auf der Reise, und ich habe nichts, was ich ihm vorsetzen kann,7und der drinnen würde antworten und sprechen: Mach mir keine Unruhe! Die Tür ist schon zugeschlossen und meine Kinder und ich liegen schon zu Bett; ich kann nicht aufstehen und dir etwas geben.8Ich sage euch: Und wenn er schon nicht aufsteht und ihm etwas gibt, weil er sein Freund ist, so wird er doch wegen seines unverschämten Drängens aufstehen und ihm geben, so viel er bedarf.
Zuversicht beim Beten
9Und ich sage euch auch: Bittet, so wird euch gegeben; suchet, so werdet ihr finden; klopfet an, so wird euch aufgetan. (Matt 7:7; Mark 11:24; Joh 14:13)10Denn wer da bittet, der empfängt; und wer da sucht, der findet; und wer da anklopft, dem wird aufgetan.11Wo bittet unter euch ein Sohn den Vater um einen Fisch, und der gibt ihm statt des Fisches eine Schlange?12Oder gibt ihm, wenn er um ein Ei bittet, einen Skorpion?13Wenn nun ihr, die ihr böse seid, euren Kindern gute Gaben zu geben wisst, wie viel mehr wird der Vater im Himmel den Heiligen Geist geben denen, die ihn bitten!
Jesus und die Dämonen
14Und er trieb einen Dämon aus, der war stumm. Und es geschah, als der Dämon ausfuhr, da redete der Stumme, und die Menge verwunderte sich. (Matt 9:32; Matt 12:22; Matt 12:43; Mark 3:22)15Einige aber unter ihnen sprachen: Er treibt die Dämonen aus durch Beelzebul, den Obersten der Dämonen.16Andere aber versuchten ihn und forderten von ihm ein Zeichen vom Himmel. (Mark 8:11; 1 Kor 1:22)17Er aber kannte ihre Gedanken und sprach zu ihnen: Jedes Reich, das mit sich selbst uneins ist, wird verwüstet und ein Haus fällt über das andre.18Ist aber der Satan auch mit sich selbst uneins, wie kann sein Reich bestehen? Denn ihr sagt, ich treibe die Dämonen aus durch Beelzebul.19Wenn aber ich die Dämonen durch Beelzebul austreibe, durch wen treiben eure Söhne sie aus? Darum werden sie eure Richter sein.20Wenn ich aber durch den Finger Gottes die Dämonen austreibe, so ist ja das Reich Gottes zu euch gekommen. (2 Mos 8:15)21Wenn ein gewappneter Starker seinen Palast bewacht, so bleibt, was er hat, in Frieden. (Jes 49:24)22Wenn aber ein Stärkerer über ihn kommt und überwindet ihn, so nimmt er ihm seine Rüstung, auf die er sich verließ, und verteilt die Beute. (Kol 2:15; 1 Joh 4:4)23Wer nicht mit mir ist, der ist gegen mich; und wer nicht mit mir sammelt, der zerstreut. (Mark 9:40; Luk 9:50)24Wenn der unreine Geist von einem Menschen ausgefahren ist, so durchstreift er dürre Stätten, sucht Ruhe und findet sie nicht; dann spricht er: Ich will wieder zurückkehren in mein Haus, aus dem ich fortgegangen bin.25Und wenn er kommt, so findet er’s gekehrt und geschmückt.26Dann geht er hin und nimmt sieben andre Geister mit sich, die böser sind als er selbst; und wenn sie hineinkommen, wohnen sie dort, und es wird mit diesem Menschen am Ende ärger als zuvor.
Zweierlei Seligpreisungen
27Und es begab sich, als er solches redete, da erhob eine Frau aus dem Volk ihre Stimme und sprach zu ihm: Selig ist der Leib, der dich getragen hat, und die Brüste, an denen du gesogen hast. (Luk 1:42)28Er aber sprach: Selig sind, die das Wort Gottes hören und bewahren. (Luk 8:15; Luk 8:21)
Ablehnung der Zeichenforderung
29Die Menge aber drängte herzu. Da fing er an und sagte: Dies Geschlecht ist ein böses Geschlecht; es fordert ein Zeichen, und es wird ihm kein Zeichen gegeben werden als nur das Zeichen des Jona. (Matt 12:38; Matt 16:1; Mark 8:11; Luk 16:1)30Denn wie Jona zum Zeichen geworden ist für die Leute von Ninive,[1] so wird es auch der Menschensohn sein für dieses Geschlecht.31Die Königin vom Süden wird auftreten beim Gericht mit den Leuten dieses Geschlechts und wird sie verdammen; denn sie kam vom Ende der Erde, zu hören die Weisheit Salomos; und siehe, hier ist mehr als Salomo. (1 Kung 10:1)32Die Leute von Ninive werden auftreten beim Gericht mit diesem Geschlecht und werden es verdammen; denn sie taten Buße nach der Predigt des Jona. Und siehe, hier ist mehr als Jona. (Jon 3:5)
Bildworte vom Licht
33Niemand zündet ein Licht an und setzt es in einen Winkel, auch nicht unter einen Scheffel, sondern auf den Leuchter, damit, wer hineingeht, das Licht sehe. (Matt 5:15; Matt 6:22; Mark 4:21; Luk 8:16)34Dein Auge ist das Licht des Leibes. Wenn dein Auge lauter ist, so ist dein ganzer Leib licht; wenn es aber böse ist, so ist auch dein Leib finster.35So schaue darauf, dass nicht das Licht in dir Finsternis sei.36Wenn nun dein ganzer Leib licht ist und kein Teil an ihm finster, dann wird er ganz licht sein, wie wenn dich das Licht erleuchtet mit hellem Schein. (2 Kor 4:6)
Weherufe gegen die Pharisäer und die Lehrer des Gesetzes
37Als er noch redete, bat ihn ein Pharisäer, mit ihm zu essen. Und er ging hinein und setzte sich zu Tisch. (Matt 23:1; Luk 7:36; Luk 14:1)38Als das der Pharisäer sah, wunderte er sich, dass er sich nicht vor dem Essen gewaschen hatte. (Matt 15:2; Mark 7:2)39Der Herr aber sprach zu ihm: Ihr Pharisäer, ihr haltet die Becher und Schüsseln außen rein; aber euer Inneres ist voll Raub und Bosheit.40Ihr Narren, hat nicht der, der das Äußere geschaffen hat, auch das Innere geschaffen?41Doch gebt als Almosen von dem, was da ist; siehe, dann ist euch alles rein. (Luk 12:33; Apg 9:36)42Aber weh euch Pharisäern! Denn ihr gebt den Zehnten von Minze und Raute und allem Kraut und geht vorbei am Recht und an der Liebe Gottes. Doch dies sollte man tun und jenes nicht lassen. (3 Mos 27:30; 5 Mos 14:22; Luk 18:12)43Weh euch Pharisäern! Denn ihr sitzt gern obenan in den Synagogen und wollt gegrüßt sein auf dem Markt. (Mark 12:38; Luk 14:7; Luk 20:46)44Weh euch! Denn ihr seid wie die verdeckten Gräber, die Leute laufen darüber und wissen es nicht. (4 Mos 19:16)45Da antwortete einer von den Lehrern des Gesetzes und sprach zu ihm: Meister, mit diesen Worten schmähst du uns auch.46Er aber sprach: Weh auch euch Lehrern des Gesetzes! Denn ihr beladet die Menschen mit unerträglichen Lasten und ihr selbst rührt sie nicht mit einem Finger an. (Apg 15:10)47Weh euch! Denn ihr baut den Propheten Grabmäler; eure Väter aber haben sie getötet. (Luk 6:23; Apg 7:52)48So seid ihr Zeugen für die Taten eurer Väter und billigt sie; denn sie haben sie getötet, und ihr baut ihnen Grabmäler!49Darum spricht auch die Weisheit Gottes: Ich will Propheten und Apostel zu ihnen senden, und einige von ihnen werden sie töten und verfolgen, (Jer 7:25)50damit gefordert werde von diesem Geschlecht das Blut aller Propheten, das vergossen ist, seit der Welt Grund gelegt ist,51von Abels Blut an bis zum Blut Secharjas, der umkam zwischen Altar und Tempel. Ja, ich sage euch: Es wird gefordert werden von diesem Geschlecht. (1 Mos 4:8; 2 Krön 24:20)52Weh euch Lehrern des Gesetzes! Denn ihr habt den Schlüssel der Erkenntnis weggenommen. Ihr selbst seid nicht hineingegangen und habt auch denen gewehrt, die hineinwollten.53Und als er von dort hinausging, fingen die Schriftgelehrten und die Pharisäer an, heftig auf ihn einzudringen und ihm mit vielerlei Fragen zuzusetzen,54und belauerten ihn, ob sie etwas aus seinem Mund erjagen könnten. (Luk 20:20)