1-2Herre, du glömmer väl inte vilka prövningar David fick gå igenom. Tänk på de högtidliga löften han gav dig, vår stamfar Jakobs Gud, när han lovade och sa:3-5"Jag vill inte gå in i mitt hus, och jag vill inte lägga mig i min säng. Jag vill inte heller gå till vila förrän jag byggt ett bestående hem åt Herrens ark, ett tempel åt Israels mäktige.6Först fick vi höra att arken fanns i Betlehem och sedan att den var i skogstrakterna.7Men nu ska den få stå i ett tempel, där Gud ska bo här på jorden. Det är dit vi ska gå för att be till honom.8Res dig, Herre, och gå för alltid in i ditt tempel tillsammans med arken, som vittnar om din stora styrka.9Prästerna som tjänar dig ska alltid hålla sig till det förbund, som du har ingått med oss. Var och en som älskar dig ska då jubla av glädje.10Förkasta inte din tjänare David, den kung du har utvalt åt ditt folk,11för du har lovat honom: "En av dina söner ska jag göra till tronföljare!12Och om dina efterlevande håller förbundet med mig och lyder mina bud, så ska en av dem för alltid vara kung!"13Herre, du har utvalt berget Sion till ditt hem.14"Detta är den plats där jag vill slå mig ner. Här är den viloplats som jag har valt," sa du.15"Hela denna stad ska få allt den behöver, och de fattiga ska kunna äta sig mätta.16Jag ska välsigna stadens präster i allt de gör, och dess invånare ska ropa och sjunga av glädje.17Här vill jag göra en av Davids söner till en stor kung, och hans kungahus ska bestå för alltid.18Hans fiender ska komma att skämmas, men hans rike ska ha framgång och blomstra."
1Ein Wallfahrtslied.
Gedenke, HERR, zugunsten Davids
all seiner Mühen, /2wie er dem HERRN geschworen,
gelobt hat dem Starken Jakobs:3Nicht will ich das Zelt meines Hauses betreten
noch zum Ruhen mein Lager besteigen, (2 Sam 7:1; 1 Krön 28:2)4nicht Schlaf den Augen gönnen
noch Schlummer den Lidern,5bis ich für den HERRN eine Stätte finde,
Wohnung für den Starken Jakobs.6Siehe, wir hörten von seiner Lade in Efrata,
fanden sie im Gefilde von Jáar.[1] (1 Sam 7:1; 2 Sam 6:2)7Lasst uns hingehen zu seiner Wohnung,
uns niederwerfen am Schemel seiner Füße! (Ps 99:5)8Steh auf, HERR, zum Ort deiner Ruhe,
du und deine machtvolle Lade! (4 Mos 10:35; 2 Krön 6:41)9Deine Priester sollen sich in Gerechtigkeit kleiden
und deine Frommen sollen jubeln. (Job 29:14)10Um Davids willen, deines Knechts,
weise nicht ab das Angesicht deines Gesalbten!11Der HERR hat David Treue geschworen,
nicht wird er von ihr lassen:
Einen Spross deines Leibes
will ich setzen auf deinen Thron. (Ps 89:4)12Wenn deine Söhne meinen Bund bewahren,
mein Zeugnis, das ich sie lehre,
dann sollen auch ihre Söhne
auf deinem Thron sitzen für immer.13Denn der HERR hat den Zion erwählt,
ihn begehrt zu seinem Wohnsitz: (Ps 68:17; Ps 76:3; Ps 78:68)14Das ist für immer der Ort meiner Ruhe,
hier will ich wohnen, ich hab ihn begehrt. (1 Kung 8:13)15Zions Nahrung will ich reichlich segnen,
mit Brot seine Armen sättigen.[2]16Seine Priester will ich kleiden in Heil,
seine Frommen sollen jauchzen und jubeln. (Ps 132:9; Jes 61:10)17Dort bringe ich Davids Macht zum Sprießen
und stelle eine Leuchte auf für meinen Gesalbten. (1 Kung 11:36; Luk 1:69)18Ich kleide seine Feinde in Schande;
doch auf ihm wird seine Krone erglänzen.