1Det var nu den romerska kejsaren Tiberius 15:e regeringsår. Pontius Pilatus var landshövding i Judeen, Herodes härskare över Galileen, hans bror Filippos härskare över Itureen och Trachonitis och Lysanias härskare över Abilene.2Hannas och Kajafas var överstepräster. Vid den här tiden kom ett budskap från Gud till Johannes, Sakarias son, som levde ute i ödemarken.3Och Johannes gav sig iväg till trakterna kring Jordanfloden och undervisade överallt människorna om att de kunde få sina synder förlåtna om de lämnade synden, vände om till Gud och lät döpa sig.4Gud hade förutsagt, genom det som profeten Jesaja skrev i sin bok:”En röst ropar i ödemarken:’Bana väg för Herren! Gör stigarna raka för honom!5Fyll dalarna, sänk alla berg och höjder! Räta ut kurvornaoch jämna till de steniga vägarna!6Då ska alla människor få seGuds räddning.’ ”[1]7Och när stora mängder människor nu kom till Johannes för att bli döpta, talade han strängt till dem och sa: ”Ni huggormsyngel, tror ni att ni kan klara er undan Guds kommande dom?8Nej, först måste ni bevisa att ni vänt er bort från synden genom att göra det som är rätt. Inbilla er inte att ni kan komma undan. Tänk inte: ’Vi är trygga, för vi är judar och Abraham är vår stamfar.’ Jag försäkrar er att det inte hjälper. Gud kan förvandla de här stenarna till judar!9Domen hänger över er, yxan har redan börjat hugga i trädstammarna. Varje träd som inte bär god frukt ska huggas ner och kastas i elden!”10Då frågade folket: ”Vad vill du att vi ska göra?”11Han svarade: ”Om ni har två skjortor, så ge bort en av dem till någon som ingen har. Och om ni har mat att dela med er av, så ge till dem som är hungriga.”12Till och med tullindrivare[2] kom för att döpas, och de frågade: ”Hur kan vi visa att vi har slutat att synda?”13”Genom att vara ärliga”, svarade han. ”Kräv inte mer i skatt än vad de romerska myndigheterna ger order om.”14”Och vi då, vad ska vi göra?” frågade några soldater. Johannes svarade: ”Tvinga inte till er pengar genom hot och våld, utan nöj er med er lön.”15Hela folket väntade att Messias, den utlovade kungen, snart skulle komma, och nu frågade man sig om det inte kunde vara Johannes.16Men Johannes svarade dem alla: ”Jag döper er med vatten, men snart kommer en som är större än jag. Han är så mäktig att jag inte ens är värdig att knyta upp hans sandalremmar.[3] Han ska döpa er med Guds heliga Ande och eld.17Det är han som ska döma världen. Han står färdig att skilja de onda människorna från dem som följer Guds vilja, på samma sätt som bonden skiljer agnarna från vetet. Och sedan han har rensat upp på tröskplatsen, ska han samla vetet i ladan, men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar.”18På många olika sådana sätt förmanade Johannes folket när han framförde sitt budskap till dem.
Herodes sätter Johannes i fängelse
19Johannes riktade också direkt kritik mot Herodes, härskaren i Galileen, för hans förhållande med sin brors fru Herodias och för allt annat ont han gjort.20Därför lät Herodes senare sätta Johannes i fängelse, och gjorde på det viset ännu en ond gärning.
Jesus blir döpt
21Men när mycket folk nu kom till Johannes för att bli döpta, kom också Jesus dit och lät döpa sig. Och när Jesus efter dopet stod där och bad öppnades himlen.22Guds heliga Ande sänkte sig synligt ner över honom i form av en duva, och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.”
Jesus släkttavla
23Jesus var runt 30 år när han började undervisa folket och göra under bland dem. Han ansågs vara son till Josef. Och Josefs far och förfäder var: Eli, Mattat, Levi, Melki, Jannaj, Josef, Mattatias, Amos, Nahum, Hesli, Naggaj, Machat, Mattatias, Shimi, Josek, Joda, Jochanan, Resa, Serubbabel, Shealtiel, Ner, Melki, Addi, Kosam, Elmadam, Er, Josua, Elieser, Jorim, Mattat, Levi, Symeon, Juda, Josef, Jonam, Eljakim, Melea, Menna, Mattatta, Natan, David, Jishaj, Oved, Boas, Salma, Nachshon, Amminadav, Admin, Arni, Hesron, Peres, Juda, Jakob, Isak, Abraham, Terach, Nachor, Serug, Regu, Peleg, Ever, Shelach, Kenan, Arpakshad, Sem, Noa, Lemek, Metushelach, Henok, Jered, Mahalalel, Kenan, Enosh, Set. Set var son till Adam, som skapades av Gud.
1Es war im fünfzehnten Jahr der Regierung des Kaisers Tiberius; Pontius Pilatus war Statthalter von Judäa, Herodes Tetrarch von Galiläa, sein Bruder Philippus Tetrarch von Ituräa und der Trachonitis, Lysanias Tetrarch von Abilene;[1] (Matt 27:11)2Hohepriester waren Hannas und Kajaphas. Da erging in der Wüste das Wort Gottes an Johannes, den Sohn des Zacharias.3Und er zog in die Gegend am Jordan und verkündete dort überall die Taufe der Umkehr zur Vergebung der Sünden, (Matt 3:1; Mark 1:2; Joh 1:19; Apg 13:24)4wie im Buch der Reden des Propheten Jesaja geschrieben steht:
Stimme eines Rufers in der Wüste: / Bereitet den Weg des Herrn! / Macht gerade seine Straßen! (Jes 40:3)5Jede Schlucht soll aufgefüllt / und jeder Berg und Hügel abgetragen werden.
Was krumm ist, soll gerade, / was uneben ist, soll zum ebenen Weg werden.6Und alle Menschen werden das Heil Gottes schauen.7Da sagte er zu den Volksscharen, die hinauszogen, um sich von ihm taufen zu lassen: Ihr Schlangenbrut, wer hat euch denn gelehrt, dass ihr dem kommenden Zorngericht entrinnen könnt?8Bringt Früchte hervor, die eure Umkehr zeigen, und fangt nicht an, bei euch zu sagen: Wir haben Abraham zum Vater! Denn ich sage euch: Gott kann aus diesen Steinen dem Abraham Kinder erwecken.9Schon ist die Axt an die Wurzel der Bäume gelegt; jeder Baum, der keine gute Frucht hervorbringt, wird umgehauen und ins Feuer geworfen. (Matt 7:19)10Da fragten ihn die Scharen: Was sollen wir also tun?11Er antwortete ihnen: Wer zwei Gewänder hat, der gebe eines davon dem, der keines hat, und wer zu essen hat, der handle ebenso!12Es kamen auch Zöllner, um sich taufen zu lassen, und fragten ihn: Meister, was sollen wir tun?13Er sagte zu ihnen: Verlangt nicht mehr, als festgesetzt ist!14Auch Soldaten fragten ihn: Was sollen denn wir tun? Und er sagte zu ihnen: Misshandelt niemanden, erpresst niemanden, begnügt euch mit eurem Sold!15Das Volk war voll Erwartung und alle überlegten im Herzen, ob Johannes nicht vielleicht selbst der Christus sei. (Joh 1:24)16Doch Johannes gab ihnen allen zur Antwort: Ich taufe euch mit Wasser. Es kommt aber einer, der stärker ist als ich, und ich bin es nicht wert, ihm die Riemen der Sandalen zu lösen. Er wird euch mit dem Heiligen Geist und mit Feuer taufen. (Apg 13:25)17Schon hält er die Schaufel in der Hand, um seine Tenne zu reinigen und den Weizen in seine Scheune zu sammeln; die Spreu aber wird er in nie erlöschendem Feuer verbrennen.18Mit diesen und vielen anderen Worten ermahnte er das Volk und verkündete die frohe Botschaft.19Johannes tadelte auch den Tetrarchen Herodes wegen Herodias, der Frau seines Bruders, und wegen aller Schandtaten, die er verübt hatte. (Matt 14:3; Mark 6:17)20Herodes fügte zu allem noch dies hinzu, dass er Johannes ins Gefängnis werfen ließ.
Die Taufe Jesu
21Es geschah aber, dass sich zusammen mit dem ganzen Volk auch Jesus taufen ließ. Und während er betete, öffnete sich der Himmel (Matt 3:13; Mark 1:9; Joh 1:29)22und der Heilige Geist kam sichtbar in Gestalt einer Taube auf ihn herab und eine Stimme aus dem Himmel sprach: Du bist mein geliebter Sohn, an dir habe ich Wohlgefallen gefunden. (1 Mos 22:2; Ps 2:7; Jes 42:1)
Der Stammbaum Jesu
23Jesus war, als er zum ersten Mal öffentlich auftrat, etwa dreißig Jahre alt. Er galt als Sohn Josefs. Die Vorfahren Josefs waren: Eli, (Matt 1:1)24Mattat, Levi, Melchi, Jannai, Josef,25Mattitja, Amos, Nahum, Hesli, Naggai,26Mahat, Mattitja, Schimi, Josech, Joda,27Johanan, Resa, Serubbabel, Schealtiël, Neri,28Melchi, Addi, Kosam, Elmadam, Er,29Joschua, Eliëser, Jorim, Mattat, Levi,30Simeon, Juda, Josef, Jonam, Eljakim,31Melea, Menna, Mattata, Natan, David,32Isai, Obed, Boas, Salmon, Nachschon, (Rut 4:18)33Amminadab, Admin, Arni, Hezron, Perez, Juda,34Jakob, Isaak, Abraham, Terach, Nahor, (1 Mos 11:10)35Serug, Regu, Peleg, Eber, Schelach,36Kenan, Arpachschad, Sem, Noach, Lamech, (1 Mos 5:1)37Metuschelach, Henoch, Jered, Mahalalel, Kenan,38Enosch, Set, Adam; der stammte von Gott.