från Biblica1Att leva i gemenskap med Kristus, innebär inte det att vi får tröst och uppmuntran genom den kärlek han visade oss? Innebär inte det att hans Ande ger oss gemenskap med varandra, och att vi blir fyllda av godhet och medkänsla?2Om ni håller med om detta, gör mig då verkligt glad genom att leva i harmoni med varandra. Älska varandra, var eniga i ert tänkande och sträva mot samma mål.3Var inte själviska och försök inte imponera på varandra. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva.4Tänk inte bara på vad som är bra för er, utan tänk också på andras behov.5Ha samma inställning som Jesus Kristus hade.6Han var till sin natur Gud, men ansåg inte sin jämlikhet med Gud något att strida för.7Nej, han avstod från sin makt och härlighet och kom till jorden för att tjäna oss som en människa. Han levde som en av oss.8Han gjorde sig ödmjuk och lydde Gud. Han var villig att dö ‑ ja, att dö på korset.9Därför har Gud upphöjt honom till att bli härskare över hela universum. Ja, han har gjort honom till Gud igen,10för att alla ska tillbe honom, både i himlen och på jorden och under jorden.11Alla ska öppet bekänna att Jesus Kristus är Herren[1], så att Gud, vår Far, blir ärad.
Var ljus för världen
12Eftersom vi har en sådan förebild i Jesus, måste ni, kära vänner, se till att leva med varandra på ett sätt som visar att ni verkligen är räddade. Ni var alltid noga med att följa min undervisning när jag var hos er. Och nu när jag är borta, måste ni vara ännu mer noga med att ödmjukt lyda och respektera Gud.13Det är ju han som påverkar er vilja och ger er kraft att göra det han vill.14Gör allt detta utan att klaga och diskutera,15-16så att ni inte kan anklagas för något, utan lyder Gud som hans barn, fria från skuld. När ni erbjuder andra det budskap som ger liv, då lyser ni som himlens stjärnor bland världens människor, som lever i ondska och andligt mörker. Och när Kristus kommer tillbaka, kan jag då med stolthet visa att mitt arbete och mitt slit bland er inte har varit bortkastat.17Ja, även om jag måste dö i mitt arbete, och mitt blod offras, är jag ändå glad. Jag gläder mig ju tillsammans med er då jag ser er tro växa och era liv bli ett offer som tillfredsställer Gud.18Låt oss därför glädjas tillsammans över det vi kan göra för Gud.
Timotheos kommer till Filippi
19Jag hoppas att Herren Jesus snart ska låta mig skicka Timotheos till er, så att jag kan bli uppmuntrad av färska rapporter från er.20Det finns ingen som känner ett sådant ansvar och intresse för er som Timotheos.21Alla andra ägnar sig bara åt sina egna intressen och bryr sig inte om att tjäna Jesus Kristus.22Men Timotheos har visat hur pålitlig han är, det vet ni. På samma sätt som en son arbetar tillsammans med sin far, har han hjälpt mig att sprida det glada budskapet om Jesus.23Och så snart jag vet hur det går för mig här i fängelset, hoppas jag att kunna skicka honom till er.24Ja, jag litar faktiskt på att Herren Jesus snart ska låta mig komma också.
Paulus skickar tillbaka Epafroditos
25Jag tror att jag måste skicka tillbaka vår bror Epafroditos till er. Ni skickade honom till mig för att hjälpa mig med det jag behövde, och han har sedan dess arbetat och kämpat tillsammans med mig.26Men nu längtar han efter er alla och är orolig över att ni har fått höra att han var sjuk.27Och han var verkligen svårt sjuk, han höll faktiskt på att dö. Men Gud hade medlidande med honom, och även med mig, så att jag slapp drabbas av ännu en sorg i allt mitt elände.28Därför skickar jag honom mer än gärna tillbaka till er, för jag vet hur tacksamma ni kommer att bli över att få träffa honom igen. Dessutom kommer jag då att ha ett bekymmer mindre.29Ta väl emot honom, eftersom han liksom ni lever i gemenskap med Herren Jesus. Ja, var glada över honom och visa honom uppskattning,30för det var på grund av sitt arbete för Kristus som han var nära att dö. Han var villig att riskera livet för att hjälpa mig med sådant som ni inte kunde göra, eftersom ni var långt borta.
Filipperbrevet 2
Einheitsübersetzung 2016
från Katholisches Bibelwerk1Wenn es also eine Ermahnung in Christus gibt, einen Zuspruch aus Liebe, eine Gemeinschaft des Geistes, ein Erbarmen und Mitgefühl, (Kol 3:12)2dann macht meine Freude vollkommen, dass ihr eines Sinnes seid, einander in Liebe verbunden, einmütig, einträchtig,3dass ihr nichts aus Streitsucht und nichts aus Prahlerei tut. Sondern in Demut schätze einer den andern höher ein als sich selbst. (Rom 12:10; Gal 5:26)4Jeder achte nicht nur auf das eigene Wohl, sondern auch auf das der anderen. (1 Kor 10:24; 1 Kor 13:5)
Die Erniedrigung und Erhöhung Christi
5Seid untereinander so gesinnt, wie es dem Leben in Christus Jesus entspricht:[1] (Joh 13:15)6Er war Gott gleich, / hielt aber nicht daran fest, Gott gleich zu sein,[2] (Joh 1:1; Joh 17:5)7sondern er entäußerte sich / und wurde wie ein Sklave / und den Menschen gleich. / Sein Leben war das eines Menschen; (Jes 53:3; 2 Kor 8:9; Heb 2:14)8er erniedrigte sich / und war gehorsam bis zum Tod, / bis zum Tod am Kreuz. (Luk 14:11; Heb 5:8; Heb 12:2)9Darum hat ihn Gott über alle erhöht / und ihm den Namen verliehen, / der größer ist als alle Namen, (Ef 1:20; Heb 1:3)10damit alle im Himmel, auf der Erde und unter der Erde ihr Knie beugen / vor dem Namen Jesu (Jes 45:23; Matt 28:18; Joh 5:22; Upp 5:12)11und jeder Mund bekennt: / Jesus Christus ist der Herr / zur Ehre Gottes, des Vaters. (Apg 2:36; Rom 10:9; Rom 14:9)
Die Sorge des Apostels um das Heil der Gemeinde
12Darum, meine Geliebten, - ihr wart ja immer gehorsam, nicht nur in meiner Gegenwart, sondern noch viel mehr jetzt in meiner Abwesenheit -: Wirkt mit Furcht und Zittern euer Heil!13Denn Gott ist es, der in euch das Wollen und das Vollbringen bewirkt zu seinem Wohlgefallen. (Fil 1:6)14Tut alles ohne Murren und Bedenken,15damit ihr rein und ohne Tadel seid, Kinder Gottes ohne Makel mitten in einer verkehrten und verwirrten Generation, unter der ihr als Lichter in der Welt leuchtet! (Dan 12:3; Matt 5:14; Ef 5:8; Fil 1:10)16Haltet fest am Wort des Lebens, mir zum Ruhm für den Tag Christi, damit ich nicht vergeblich gelaufen bin oder mich umsonst abgemüht habe! (Jes 49:4; 2 Kor 1:14; Gal 2:2; Gal 4:11)17Doch wenn auch mein Leben dargebracht wird zusammen mit dem Opfer und Gottesdienst eures Glaubens, freue ich mich und freue mich mit euch allen.18Ebenso freut auch ihr euch und freut euch mit mir! (Fil 3:1; Fil 4:4)
DIE PLÄNE DES APOSTELS
19Ich hoffe aber in Jesus, dem Herrn, Timotheus bald zu euch schicken zu können, damit auch ich ermutigt werde, wenn ich erfahre, wie es um euch steht. (Apg 16:1; 1 Thess 3:2)20Denn ich habe keinen Gleichgesinnten, der so aufrichtig um eure Sache besorgt ist;21denn alle suchen ihren Vorteil, nicht, was Jesu Christi ist.22Ihr wisst ja, wie er sich bewährt hat: Wie ein Kind dem Vater - so hat er mit mir zusammen dem Evangelium gedient.23Diesen also hoffe ich schicken zu können, sobald ich meine Lage übersehe.24Doch ich habe die Zuversicht im Herrn, dass auch ich bald kommen kann. (Fil 1:25)25Ich hielt es aber für notwendig, Epaphroditus, meinen Bruder, Mitarbeiter und Mitstreiter, euren Abgesandten und Helfer in meiner Not, zu euch zu schicken. (Fil 4:18)26Denn er sehnte sich nach euch allen und war beunruhigt, weil ihr hörtet, dass er krank geworden sei.27Und er war tatsächlich so krank, dass er dem Tod nahe war. Aber Gott hatte Erbarmen mit ihm, und nicht nur mit ihm, sondern auch mit mir, damit ich nicht vom Kummer überwältigt würde.28Umso mehr beeile ich mich, ihn zu schicken, damit ihr euch wieder freut, wenn ihr ihn seht, und auch ich weniger Kummer habe.29Nehmt ihn also im Herrn mit aller Freude auf und haltet Menschen wie ihn in Ehren,30denn wegen des Werkes Christi kam er dem Tod nahe! Er hat sein Leben aufs Spiel gesetzt, um zu vollenden, was an eurem Dienst für mich noch gefehlt hat.