1-2Tryggt väntade jag på att Herren skulle hjälpa mig. Då vände han sig till mig och hörde mitt rop på hjälp.3Han drog upp mig ur hopplöshetens grop, upp ur träsket och dyn, och ställde mig på fast mark.4Han lärde mig en ny sång, en lovsång till vår Gud, som många ska få höra. Då ska de stå häpna inför Herren och börja tro på honom.5Lyckliga är de som tror på Herren och som inte är tillsammans med lögnare och stolta människor.6Herre, Gud, du har gjort stora under ibland oss, och vi är alltid i dina tankar. Ingen är som du. Dina underbara gärningar är så många att ingen kan räkna upp dem.7Offer och brännoffer kan inte tillfredsställa dig. Du kräver inte att man slaktar djur och bränner dem på altaret, men du har gett mig öppna öron, så att jag kan höra dig och lyda dig.8Därför säger jag: "Här är jag.9Jag vill gärna göra det du väntar av mig, min Gud, för din lag är skriven i mitt inre!"10För alla människor har jag talat om att du förlåter synder. Ingenting har hindrat mig från det, Herre.11Jag har inte heller tigit, utan talat om att du befriat oss. Jag har berättat om din trofasthet och hjälp. Inför alla har jag sagt att du älskar oss.12Herre, jag vet att du alltid är barmhärtig mot mig! Din kärlek och trofasthet är mitt enda hopp.13Annars skulle jag gå under. Problem i massor har hopat sig över mig, och min synd, som är alltför stor för att kunna överblickas, tynger mig. Därför har jag tappat modet.14Herre, befria mig! Skynda dig och kom till min hjälp!15-16Låt förvirring drabba dem som försöker döda mig. Avslöja dem och låt dessa skadeglada människor stå där med skammen. Låt dem inte lyckas!17Men alla som vänder sig till Herren ska jubla över hans frälsning. De ska ständigt säga: "Herren är stor!"18Jag är fattig och svag, men ändå tänker Herren på mig just nu! Min Gud, du är min hjälpare. Du är min Frälsare! Skynda till min hjälp. Vänta inte längre!
1To the choirmaster. A Psalm of David. I waited patiently for the Lord; he inclined to me and heard my cry. (Ps 27:14; Ps 37:7; Ps 39:12)2He drew me up from the pit of destruction, out of the miry bog, and set my feet upon a rock, making my steps secure. (Ps 27:5; Ps 37:23; Ps 69:2; Ps 69:14; Jer 38:6)3He put a new song in my mouth, a song of praise to our God. Many will see and fear, and put their trust in the Lord. (5 Mos 13:11; Ps 33:3; Ps 52:6; Ps 64:8)4Blessed is the man who makes the Lord his trust, who does not turn to the proud, to those who go astray after a lie! (3 Mos 19:4; 5 Mos 29:18; Job 23:11; Ps 2:12; Ps 101:3; Ps 125:5; Hos 3:1)5You have multiplied, O Lord my God, your wondrous deeds and your thoughts toward us; none can compare with you! I will proclaim and tell of them, yet they are more than can be told. (2 Mos 15:11; Ps 9:1; Ps 71:15; Ps 92:5; Ps 139:17; Ps 139:18; Jes 55:8)6In sacrifice and offering you have not delighted, but you have given me an open ear.[1] Burnt offering and sin offering you have not required. (1 Sam 15:22; Job 33:16; Ps 51:16; Ords 21:3; Heb 10:5)7Then I said, “Behold, I have come; in the scroll of the book it is written of me: (Luk 24:44)8I delight to do your will, O my God; your law is within my heart.” (Ps 37:31; Ps 119:16; Ps 119:24; Ps 119:35; Ps 119:92; Joh 4:34)9I have told the glad news of deliverance[2] in the great congregation; behold, I have not restrained my lips, as you know, O Lord. (Jos 22:22; Ps 22:25; Ps 119:13; Apg 20:20; Apg 20:27)10I have not hidden your deliverance within my heart; I have spoken of your faithfulness and your salvation; I have not concealed your steadfast love and your faithfulness from the great congregation.11As for you, O Lord, you will not restrain your mercy from me; your steadfast love and your faithfulness will ever preserve me! (Ps 36:5; Ps 57:3; Ps 61:7; Ords 20:28)12For evils have encompassed me beyond number; my iniquities have overtaken me, and I cannot see; they are more than the hairs of my head; my heart fails me. (Ps 38:4; Ps 38:10; Ps 69:4; Ps 73:26; Ps 116:3)13Be pleased, O Lord, to deliver me! O Lord, make haste to help me! (Ps 22:19; Ps 22:20; Ps 38:22; Ps 70:1; Ps 71:12; Ps 141:1)14Let those be put to shame and disappointed altogether who seek to snatch away my life; let those be turned back and brought to dishonor who delight in my hurt! (Ps 6:10; Ps 35:4; Ps 35:26; Ps 71:13)15Let those be appalled because of their shame who say to me, “Aha, Aha!” (Ps 35:21; Ps 35:25; Ps 70:3)16But may all who seek you rejoice and be glad in you; may those who love your salvation say continually, “Great is the Lord!” (Ps 35:27)17As for me, I am poor and needy, but the Lord takes thought for me. You are my help and my deliverer; do not delay, O my God! (Ps 86:1; Ps 109:22; 1 Pet 5:7)