1A však ne tak obklíčí mrákota té země, kteráž ssoužena bude, jako když se ponejprv nepřítel dotkl země Zabulon a země Neftalím, ani jako potom, když více obtíží, naproti moři, při Jordánu Galilei lidnou.2Nebo lid tento chodě v temnostech, uzří světlo veliké, a bydlícím v zemi stínu smrti světlo zastkví se.3Rozmnožil jsi tento národ, ale nezveličils veselé. A však veseliti se budou před tebou, tak jako se veselí ve žni, jako se radují, když dělí kořisti,4Když jho břemene jeho a prut ramene jeho, hůl násilníka jeho polámeš, jako za dnů Madianských,5Kdyžto všickni bojovníci předěšeni, a roucha ve krvi zbrocena, ano což hořeti mohlo, i ohněm spáleno.6Nebo dítě narodilo se nám, syn dán jest nám, i bude knížetství na rameni jeho, a nazváno bude jméno jeho: Předivný, Rádce, Bůh silný, Rek udatný, Otec věčnosti, Kníže pokoje.7K rozmnožování pak toho knížetství a pokoje, jemuž nebude konce, sedne na stolici Davidově, a na království jeho, až je i v řád uvede, a utvrdí v soudu a v spravedlnosti, od tohoto času až na věky. Horlivost Hospodina zástupů to učiní.8Slovo poslal Pán Jákobovi, a padlo v Izraeli.9A zvíť všecken lid, Efraim, i obyvatelé Samařští, kteříž v pýše a vysokomyslnosti srdce říkají:10Padly cihly, ale my tesaným kamenem stavěti budeme; planí fíkové podťati jsou, a my to v cedry směníme.11Ale zvýší Hospodin protivníky Rezinovy nad něj, a nepřátely jeho svolá,12Syrské po předu, a Filistinské po zadu. I budou žráti Izraele celými ústy, aniž ve všem tom odvrátí se prchlivost jeho, ale ruka jeho předce bude vztažená.13Protože se lid ten nenavrací k tomu, kterýž jej bije, a Hospodina zástupů nehledají,14Protož odetne Hospodin od Izraele hlavu i ocas, ratolest i sítí jednoho dne.15(Stařec a vzácný člověk, onť jest hlava, prorok pak, kterýž učí lži, onť jest ocas.)16Nebo vůdcové lidu tohoto jsou svůdcové, a kteříž se jim vésti dadí, zhynuli.17Protož z mládenců jeho nepotěší se Pán, a nad sirotky a vdovami jeho neslituje se; nebo všickni jsou pokrytci a zločinci, a každá ústa mluví nešlechetnost. Aniž ve všem tom odvrátí se prchlivost jeho, ale předce ruka jeho bude vztažená.18Nebo roznícena jsouc jako oheň bezbožnost, bodláčí a trní pálí, potom zapálí i houště lesu; pročež rozptýleni budou jako dým u povětří.19Pro hněv Hospodina zástupů zatmí se země, a ten lid bude jako pokrm ohně. Žádný ani bratra svého šanovati nebude,20Ale krájeje sobě po pravé straně, však lačněti bude, a zžíraje po levé, však nenasytí se. Jeden každý maso ramene svého žráti bude,21Manasses Efraima a Efraim Manessesa, oba pak spolu proti Judovi budou. Ve všem tom však neodvrátí se prchlivost jeho, ale předce ruka jeho bude vztažená.
1Men nattmörkret ska vika där det nu är ångest. I det förflutna lät han Sebulons och Naftalis land förödmjukas, men i framtiden ska han låta sjövägen bli upprättad, landet bortom Jordan, de främmande folkens Galileen.2Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus. Över dem som bor i skuggans land strålar ett ljus fram.3Du gör folket talrikt och ger dem en stor glädje. De gläder sig inför dig som man gläder sig under skördetiden och som man jublar när man delar upp bytet.4Oket som var deras börda, bjälken på deras axlar och förtryckarens piska bryter du sönder, så som du gjorde på Midjans tid.5Stövlar som trampats av soldater i strid, mantlar som sölats ner i blod, allt sådant ska brännas upp, förtäras av eld.6Därför ett barn har fötts åt oss, en son är oss given. Väldet har lagts på hans axlar, och han ska kallas ”Underbar Rådgivare”, ”Mäktig Gud”, ”Evig Fader”, ”Fridsfurste”.7Väldet ska bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans kungadöme. Det ska befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet nu och för evigt. Härskarornas HERRES lidelse ska göra det.
Herrens vrede mot Israel
8Herren sände ett budskap mot Jakob, och det föll ner över Israel.9Hela folket fick reda på det, Efraim och Samarias invånare. Men de sade i stolthet och övermod:10”Tegelmurar har fallit, men vi ska bygga upp nya med huggen sten. Mullbärsfikonträd har huggits ner, men vi ska ersätta dem med cedrar.”11HERREN har rest Resins fiender mot dem och hetsat upp deras fiender,12araméerna i öster och filistéerna i väster, och med vidöppna gap ska de sluka Israel. Ändå har Herrens vrede inte lagt sig, utan hans hand är fortfarande lyft.13Men folket har inte vänt om till honom som slagit dem, de har inte sökt härskarornas HERRE.14Därför hugger HERREN av från Israel huvud och svans, palmtopp och strå, på en och samma dag.15De äldste och förnämsta är huvudet, och de falska profeterna är svansen.16De som har lett detta folk har fört det vilse, de som blivit ledda har hamnat fel.17Därför kan Herren inte glädja sig över deras unga män och inte visa barmhärtighet mot faderlösa och änkor, för de är alla gudlösa och onda, och ur varje mun kommer skamligt tal. Men inte ens nu har Herrens vrede lagt sig, utan fortfarande är hans hand lyft.18För ondskan brinner som en eld och förtär törnen och tistlar. Den sätter snårskogen i brand, och röken stiger mot skyn som en pelare.19Av härskarornas HERRES vrede brinner landet, och dess invånare är som bränsle på elden. Ingen skonar sin nästa.20Man sliter åt sig till höger men hungrar fortfarande, man hugger för sig till vänster men får inte nog. Alla hugger in på varandra:21Manasse äter Efraim och Efraim Manasse, och båda tillsammans på Juda. Men inte ens nu har hans vrede lagt sig, hans hand är fortfarande lyft.