1I řekl mi Hospodin: Vezmi sobě knihu velikou, a napiš na ní písmem lidským: K rychlé kořisti pospíchá loupežník.2I vzal jsem sobě za svědky věrné Uriáše kněze, a Zachariáše syna Jeberechiášova.3V tom přistoupil jsem k prorokyni, kteráž počala, a porodila syna. I řekl mi Hospodin: Dej mu jméno: K rychlé kořisti pospíchá loupežník.4Nebo prvé než bude uměti dítě to volati: Otče můj, matko má, odejme zboží Damašské a loupeže Samařské lid krále Assyrského.5I to ještě mluvil Hospodin ke mně, řka:6Poněvadž pohrdl lid ten vodami Siloe tiše tekoucími, raduje se z Rezina a syna Romeliášova,7Protož aj, Pán uvede na ně vody, řeky násilné a mnohé, totiž krále Assyrského, a všecku slávu jeho, tak že vystoupí ze všech toků svých, a půjde nad všecky břehy své.8Půjde i přes Judu, rozleje se a rozejde, až k hrdlu dosáhne, a roztažená křídla jeho naplní širokost země tvé, ó Immanueli.9Puntujtež se lidé, však potříni budete, (nýbrž pozorujte všickni v daleké zemi), přepašte se, však potříni budete, přepašte se, však potříni budete.10Vejděte v radu, a zrušena bude, mluvte slovo, a neostojíť; nebo s námi jest Bůh silný.11Tak zajisté mluvil Hospodin ke mně, ujav mne za ruku, a dav mi výstrahu, abych nechodil cestou lidu tohoto, řka:12Neříkejte: Spuntování, když lid ten praví: Spuntování; aniž se jako oni strachujte, nerci-li, abyste se děsiti měli.13Hospodina zástupů samého posvěcujte; on budiž bázeň vaše i strach váš.14A budeť vám i svatyní, kamenem pak urážky a skalou pádu oběma domům Izraelským, osídlem a léčkou i obyvatelům Jeruzalémským.15I urazí se o to mnozí, a padnou, a potříni budou, aneb zapletouce se, popadeni budou.16Zavaž osvědčení, zapečeť zákon mezi učedlníky mými.17Pročež očekávati budu na Hospodina, kterýž skryl tvář svou od domu Jákobova; na něj, pravím, čekati budu.18Aj, já a dítky, kteréž mi dal Hospodin, na znamení a zázraky v Izraeli od Hospodina zástupů, kterýž přebývá na hoře Sion.19Jestliže by vám pak řekli: Dotazujte se na hadačích a věšťcích, kteříž šepcí a šveholí, rcete: Nemá-liž se lid na Bohu svém dotazovati? K mrtvým-liž místo živých má se utíkati?20K zákonu a svědectví! Pakli nechtí, nechať mluví vedlé slova toho, v němž není žádné záře,21Až by každý toulati se musil, zbědovaný jsa a hladovitý. I stane se, že se bude, hladovitý jsa, sám v sobě zlobiti, a zlořečiti králi svému a Bohu svému, buď že zhůru pohledí,22Buď že na zemi popatří, a aj, všudy ssoužení a tma, mrákota, bída i nátisk v temnostech.
1HERREN sa till mig: ”Ta en stor bokrulle och skriv tydligt[1] på den: ’Maher shalal hash bas’, ’plundra fort, snabbt byte.’ ”2Jag kallade till mig trovärdiga vittnen, prästen Uria och Sakarja, Jeverekjas son.3Sedan gick jag in till profetissan, och hon blev med barn och födde en son. Då sa HERREN till mig: ”Kalla honom ’Maher shalal hash bas.’4För innan pojken ens kan säga ’mamma’ eller ’pappa’, ska både Damaskus rikedomar och bytet från Samaria föras bort till kungen i Assyrien.”5Sedan talade HERREN till mig igen och sa:6”Eftersom detta folk förkastar Siloas stillaflytande vatten och gläder sig över Resin och Remaljas son,7ska Herren låta den väldiga Eufratflodens vattenmassor komma över det, kungen av Assyrien med hela hans makt. Floden ska stiga över alla sina bräddar och gå över sina vallar,8forsa in i Juda och svämma över tills vattnet når ända upp till halsen. Hans utbredda vingar ska täcka ditt land i hela dess vidd, Immanuel.”9Slut er samman, ni folk, ni ska ändå krossas! Lyssna, alla länder långt borta! Förbered er för krig, ni ska ändå krossas! Förbered er för krig, ni ska ändå krossas!10Gör upp era planer, det blir ändå inget av dem, och tala om vad ni vill, det kommer ändå inte att lyckas, för Gud är med oss.[2]11HERREN talade allvarligt till mig och varnade mig för att gå samma väg som detta folk:12”Kalla inte för sammansvärjning allt som detta folk kallar för sammansvärjning. Frukta inte det som de fruktar, bäva inte för det.13Härskarornas HERRE ska ni hålla helig, honom ska ni frukta och bäva för.14Han ska vara en helgedom, för Israels båda släkter ska han vara en stötesten och en klippa som man faller på, och för Jerusalems invånare en snara och en fälla.15Många ska snubbla på den, falla och krossas, snärjas och fångas.”16Bind vittnesbördet och försegla lagen bland mina lärjungar.17Jag väntar på HERREN som döljer sig för Jakobs ätt, jag hoppas på honom.18Se, jag och barnen som HERREN har gett mig är tecken och förebud i Israel från härskarornas HERRE, som bor på Sions berg.19När de säger till er: ”Fråga andebesvärjare och spåmän, dem som viskar och mumlar”, skulle då inte folk fråga sin Gud? Ska man fråga de döda i stället för de levande?[3]20Gå till lagen och vittnesbördet! Om de inte talar i enlighet med dessa, så kommer de inte att få se någon gryning.21Lidande och hungrande ska de dra fram genom landet, och eftersom de är utsvultna ska de rasa mot och förbanna sin kung och Gud. De ska se uppåt22och ner på jorden, men överallt finns bara bedrövelse och mörker, en ångestens natt, och de ska drivas ut i det yttersta mörkret.