Žalm 89 | Bible Kralická :: ERF Bibleserver

Bible Kralická

1 Vyučující, složený od Etana Ezrachitského. 2 O milosrdenstvích Hospodinových na věky zpívati budu, od národu do pronárodu zvěstovati budu pravdu tvou ústy svými. 3 Nebo jsem řekl: Na věky milosrdenství vzdělávati se bude, na nebi utvrdíš pravdu svou, o nížs řekl: 4 Učinil jsem smlouvu s vyvoleným svým, přisáhl jsem Davidovi služebníku svému, 5 Že až na věky utvrdím símě tvé, a vzdělám od národu do národu trůn tvůj. Sélah. 6 Protož oslavují nebesa div tvůj, Hospodine, i pravdu tvou v shromáždění svatých. 7 Nebo kdo na nebi přirovnán býti může Hospodinu? Kdo jest podobný Hospodinu mezi syny silných? 8 Bůh i v shromáždění svatých strašlivý jest náramně, a hrozný nade všecky vůkol něho. 9 Hospodine Bože zástupů, kdo jest jako ty, silný Hospodin? Nebo pravda tvá tobě přístojí všudy vůkol. 10 Ty panuješ nad dutím moře; když se zdvihají vlny jeho, ty je skrocuješ. 11 Ty jsi jako raněného potřel Egypt, a silným ramenem svým rozptýlil jsi nepřátely své. 12 Tváť jsou nebesa, tvá také i země, okršlek i plnost jeho ty jsi založil. 13 Půlnoční i polední strana, kteréž jsi ty stvořil, i Tábor a Hermon o tvém jménu zpívají. 14 Tvé rámě jest přemocné, silná ruka tvá, a vyvýšená pravice tvá. 15 Spravedlnost a soud jsou základem trůnu tvého, milosrdenství a pravda předcházejí tvář tvou. 16 Blahoslavený lid, kterýž zná zvuk tvůj; tiť, Hospodine, v světle oblíčeje tvého choditi budou. 17 Ve jménu tvém plésati budou každého dne, a v spravedlnosti tvé vyvýší se. 18 Nebo sláva síly jejich ty jsi, a z milosti tvé k zvýšení přijde roh náš. 19 Nebo štít náš jest Hospodinův, a svatého Izraelského král náš. 20 Tehdy mluvě u vidění k svatému svému, řekl jsi: Složil jsem pomoc v reku udatném, zvýšil jsem vybraného z lidu. 21 Nalezl jsem Davida služebníka svého, olejem svým svatým pomazal jsem ho. 22 A protož budeť s ním stále ruka má, ano i ramenem svým posilovati ho budu. 23 Nebudeť ho moci nuziti nepřítel, ani člověk nešlechetný trápiti. 24 Nebo potru před tváří jeho protivníky jeho, a ty, kteříž ho nenávidí, porazím. 25 Nadto pravda má a milosrdenství mé s ním bude, a ve jménu mém vyvýšen bude roh jeho. 26 A vložím na moře ruku jeho, a na řeky pravici jeho. 27 On volaje ke mně, dí: Ty jsi otec můj, Bůh silný můj a skála spasení mého. 28 Já také za prvorozeného vystavím jej, a za vyššího králů zemských. 29 Na věky zachovám jemu milosrdenství své, a smlouva s ním stálá bude. 30 Učiním i to, aby na věky trvalo símě jeho, a trůn jeho jako dnové nebes. 31 Jestliže by pak synové jeho opustili zákon můj, a v soudech mých nechodili, 32 Jestliže by ustanovení mých poškvrnili, a přikázaní mých neostříhali: 33 Tedy navštívím metlou přestoupení jejich, a trestáním nepravost jejich, 34 Ale milosrdenství svého neodejmu od něho, aniž klamati budu proti pravdě své. 35 Nepoškvrnímť smlouvy své, a toho, což vyšlo z úst mých, nezměním. 36 Jednou jsem přisáhl skrze svatost svou, nesklamámť Davidovi, 37 Že símě jeho na věky bude, a trůn jeho jako slunce přede mnou, 38 Jako měsíc utvrzeno bude na věky, a jako svědkové na obloze hodnověrní. 39 Ale ty jsi jej zavrhl a potupil, rozhněvals se na pomazaného svého. 40 Zavrhl jsi smlouvu s služebníkem svým, povrhls korunu jeho na zem. 41 Roztrhal jsi všecky ohrady jeho, a bašty jeho jsi rozválel. 42 Derou jej všickni, kteříž tudy jdou; jest ku posměchu i sousedům svým. 43 Vyvýšil jsi pravici protivníků jeho, obveselils všecky nepřátely jeho. 44 Ztupils i ostří meče jeho, aniž jsi dal jemu, aby ostáti mohl v boji. 45 Učinils přítrž okrase jeho, a trůn jeho svrhl jsi na zem. 46 Ukrátil jsi dnů mladosti jeho, a hanbous jej přiodíl. Sélah. 47 Až dokud, Hospodine? Na věky-liž se skrývati budeš? Tak-liž hořeti bude jako oheň prchlivost tvá? 48 Rozpomeniž se na mne, jak kratičký jest věk můj. Zdaliž jsi pak nadarmo stvořil všecky syny lidské? 49 Kdo z lidí může tak živ býti, aby neokusil smrti? Kdo vytrhne život svůj z hrobu? Sélah. 50 Kdež jsou milosrdenství tvá první, ó Pane? Přísahuť jsi učinil Davidovi, v pravdě své. 51 Pamatuj, Pane, na útržky činěné služebníkům tvým, a jak jsem já nosil v lůně svém potupu ode všech nejmocnějších národů, 52 Jak jsou utrhali nepřátelé tvoji, Hospodine, jak jsou utrhali šlepějím pomazaného tvého. [ (Psalms 89:53) Budiž pochválen Hospodin na věky, Amen i Amen. ]

nuBibeln

od Biblica

Guds löfte att bevara Davids ättlingar på tronen

1 Maskil. Av esrachiten Etan.^[1] 2 I evighet vill jag sjunga om HERRENS nåd, för alla kommande generationer vill jag göra din trofasthet känd. 3 För jag sa: Din nåd består för evigt och din trofasthet är befäst i himlen. 4 ”Jag har slutit ett förbund med min utvalde, svurit till min tjänare David: 5 ’Jag ska låta din ätt bestå för evigt och befästa din tron från generation till generation.’ ” Séla 6 Himlen prisar dina under, HERRE, de heligas församling din trofasthet. 7 För vem i skyn kan jämföra sig med HERREN? Vem bland Guds söner är lik HERREN? 8 Gud är fruktad i de heligas råd, stor och fruktad mer än alla omkring honom. 9 HERRE, härskarornas Gud, vem är som du? Du är mäktig, HERRE, och din trofasthet omger dig. 10 Du råder över det brusande havet. När vågorna stiger stillar du dem. 11 Du krossade Rahav och slog ihjäl honom. Du skingrade dina fiender med din kraft. 12 Din är himlen och din är jorden, du har grundlagt världen med allt som finns där. 13 Du skapade norr och söder. Tabor och Hermon jublar över ditt namn. 14 Din arm är full av kraft. Din hand är stark, och du lyfter den med makt. 15 Rättfärdighet och rättvisa är grunden för din tron, nåd och trofasthet går framför dig. 16 Lyckliga är de människor som förstår att jubla inför dig, HERRE, de vandrar i ljuset av din närhet. 17 De gläder sig dag för dag över ditt namn, de lyfts upp av din rättfärdighet. 18 Du är deras ära och styrka, och genom din välvilja lyfter du vårt horn. 19 För vår sköld tillhör HERREN, och vår kung tillhör Israels Helige. 20 I en syn talade du en gång till dina fromma och sa: ”Jag har gett en krigare styrka, jag har upphöjt en ung man bland folket. 21 Jag har funnit min tjänare David. Med min heliga olja har jag smort honom. 22 Min hand ska stödja honom, ja, min arm ska styrka honom. 23 Ingen fiende ska tvinga honom till tribut, ingen gudlös ska förtrycka honom. 24 Jag ska krossa hans motståndare framför honom och slå ner dem som hatar honom. 25 Min trofasthet och nåd ska vara med honom, och i mitt namn ska hans horn lyftas. 26 Jag ska lägga havet under hans hand, floderna i hans makt. 27 Han ska ropa till mig: ’Du är min Gud, min far och min räddnings klippa.’ 28 Jag ska göra honom till en förstfödd, till den högste bland kungarna på jorden. 29 Jag ska visa honom nåd i evighet, och mitt förbund med honom ska stå fast. 30 Jag ska låta hans ätt bestå för alltid och hans tron så länge himlen består. 31 Om hans barn överger min lag och inte följer mina bud, 32 om de bryter mot mina förordningar och inte lyder mina befallningar, 33 kommer jag att straffa deras synd med ris och deras missgärning med slag. 34 Men jag ska inte ta bort min nåd från honom eller svika i min trofasthet. 35 Jag ska inte bryta mitt förbund eller ändra på något av det jag har sagt, 36 för jag har svurit i min helighet – och jag ska inte ljuga för David – 37 att hans ätt ska få bestå för evigt och hans tron inför mig som solen, 38 för evigt som månen, det trofasta vittnet i skyn.” Séla 39 Men du har förkastat, stött bort och varit vred på din smorde. 40 Du har upphävt förbundet med din tjänare, du har vanärat hans krona i smutsen. 41 Du har brutit ner alla hans murar och raserat hans fästen. 42 Alla som kommer förbi på vägen plundrar honom, och hans grannar hånar honom. 43 Du har styrkt hans motståndare och låtit hans fiender glädja sig. 44 Du har gjort hans svärd obrukbart och vägrat hjälpa honom i striden. 45 Du har gjort slut på hans härlighet och vält omkull hans tron. 46 Du har förkortat hans ungdomstid och klätt honom i skam. Séla 47 HERRE, hur länge ska du hålla dig gömd, hur länge kommer din vrede att brinna som eld? 48 Tänk på hur flyktig min livstid är, hur förgängliga du har skapat alla människobarn. 49 Kan en människa leva och slippa se döden? Vem kan rädda sig undan dödsrikets makt? Séla 50 Herre, var finns nu din nåd från förr, den som du i trofasthet lovade David med ed? 51 Herre, tänk på din tjänares vanära, vad jag måste utstå från andra folk! 52 Dina fiender hånar mig, HERRE, de hånar din smorde överallt där han går fram. 53 Välsignad är HERREN i evighet! Amen, amen!