Žalm 18 | Bible Kralická :: ERF Bibleserver

Bible Kralická

1 Přednímu zpěváku, služebníka Hospodinova Davida, kterýž mluvil Hospodinu slova písně této v ten den, v němž ho vysvobodil Hospodin z ruky všech nepřátel jeho i z ruky Saulovy, a řekl: 2 Z vnitřnosti srdce miluji tě, Hospodine, sílo má. 3 Hospodin skála má a hrad můj, i vysvoboditel můj, Bůh silný můj, skála má, v němž naději skládám, štít můj a roh spasení mého, mé útočiště. 4 Chvály hodného vzýval jsem Hospodina, a od nepřátel svých byl jsem vyproštěn. 5 Obklíčilyť mne byly bolesti smrti, a proudové nešlechetných předěsili mne. 6 Bylyť jsou mne obklíčily bolesti hrobu, osídla smrti zachvátila mne. 7 V úzkosti své vzýval jsem Hospodina, a k Bohu svému volal jsem, i vyslyšel z chrámu svého hlas můj, a volání mé před oblíčejem jeho přišlo v uši jeho. 8 Tehdy pohnula se a zatřásla země, základové hor pohnuli se, a třásli se pro rozhněvání jeho. 9 Dým vystupoval z chřípí jeho, a oheň zžírající z úst jeho, od něhož se uhlí rozpálilo. 10 Nakloniv nebes, sstoupil, a mrákota byla pod nohami jeho. 11 A sedě na cherubínu, letěl, letěl na peří větrovém. 12 Udělal sobě z temností skrýši,vůkol sebe stánek svůj z temných vod a hustých oblaků. 13 Od blesku před ním oblakové jeho rozehnáni jsou, krupobití i uhlí řeřavé. 14 I hřímal na nebi Hospodin, a Nejvyšší vydal zvuk svůj, i krupobití a uhlí řeřavé. 15 Vystřelil i střely své, a rozptýlil je, a blýskáním častým porazil je. 16 I ukázaly se hlubiny vod, a odkryti jsou základové okršlku pro žehrání tvé, Hospodine, pro dchnutí větru chřípí tvých. 17 Poslav s výsosti, uchopil mne, vytáhl mne z velikých vod. 18 Vytrhl mne od nepřítele mého silného, a od těch, kteříž mne nenáviděli, ačkoli silnější mne byli. 19 Předstihliť jsou mne byli v den trápení mého, ale Hospodin byl mi podpora. 20 Kterýž vyvedl mne na prostranno, vytrhl mne, nebo mne sobě oblíbil. 21 Odplatil mi Hospodin podlé spravedlnosti mé, podlé čistoty rukou mých nahradil mi. 22 Nebo jsem ostříhal cest Hospodinových, aniž jsem se bezbožně strhl Boha svého. 23 Všickni zajisté soudové jeho jsou přede mnou, a ustanovení jeho neodložil jsem od sebe. 24 Nýbrž upřímě choval jsem se k němu, a vystříhal jsem se nepravosti své. 25 Protož odplatil mi Hospodin podlé spravedlnosti mé, podlé čistoty rukou mých, kteráž jest před očima jeho. 26 Ty, Pane, s milosrdným milosrdně nakládáš, a k člověku upřímému upřímě se máš. 27 K sprostnému sprostně se ukazuješ, a s převráceným převráceně zacházíš. 28 Lid pak ssoužený vysvobozuješ, a oči vysoké snižuješ. 29 Ty zajisté rozsvěcuješ svíci mou; Hospodin Bůh můj osvěcuje temnosti mé. 30 Nebo v tobě proběhl jsem vojsko, a v Bohu svém přeskočil jsem i zed. 31 Boha tohoto silného cesta jest dokonalá, výmluvnosti Hospodinovy jsou přečištěné, onť jest štít všech, kteříž v něho doufají. 32 Nebo kdo jest Bohem kromě Hospodina, a kdo skalou kromě Boha našeho? 33 Ten Bůh silný přepasuje mne udatností, a činí dokonalou cestu mou. 34 Činí nohy mé jako laní, a na vysokostech mých postavuje mne. 35 Učí ruce mé boji, tak že lámi i lučiště ocelivé rukama svýma. 36 Tys mi také dodal štítu spasení svého, a pravice tvá podpírala mne, a dobrotivost tvá mne zvelebila. 37 Rozšířil jsi krokům mým místo pode mnou, a nepodvrtly se nohy mé. 38 Honil jsem nepřátely své, a postihl jsem je, aniž jsem se navrátil, až jsem je vyhubil. 39 Tak jsem je zranil, že nemohli povstati, padše pod nohy mé. 40 Ty jsi zajisté mne přepásal udatností k boji, povstávající proti mně sehnul jsi pode mne. 41 Nýbrž dals mi šíji nepřátel mých, abych ty, kteříž mne nenáviděli, vyplénil. 42 Volaliť jsou, ale nebylo spomocníka k Hospodinu, ale nevyslyšel jich. 43 I potřel jsem je jako prach u povětří, jako bláto na ulicích rozšlapal jsem je. 44 Ty jsi mne vyprostil z různic lidu, a postavils mne v hlavu národům; lid, kteréhož jsem neznal, sloužil mi. 45 Jakž jen zaslechli, uposlechli mne, cizozemci lhali mi. 46 Cizozemci svadli a třásli se v ohradách svých. 47 Živť jest Hospodin, a požehnaná skála má; protož buď vyvyšován Bůh spasení mého, 48 Bůh silný, kterýž mi pomsty poroučí, a podmaňuje mi lidi. 49 Ty jsi vysvoboditel můj z moci nepřátel mých, také i nad povstávající proti mně vyvýšils mne, a od člověka ukrutného vyprostils mne. 50 A protož chváliti tě budu mezi národy, ó Hospodine, a jménu tvému žalmy prozpěvovati, [ (Psalms 18:51) Kterýž tak důstojně vysvobozuješ krále svého, a činíš milosrdenství pomazanému svému Davidovi, i semeni jeho až na věky. ]

nuBibeln

od Biblica

Kungens tacksägelse

1 För körledaren. Av HERRENS tjänare David, som sjöng denna sång till HERREN, när HERREN hade räddat honom från alla hans fiender och från Sauls våld. (2S 22,1) 2 HERRE, vad jag älskar dig, du min styrka! 3 HERREN är min klippa, han är min borg, min räddare. Han är min Gud, min tillflykts klippa. Han är min sköld och min frälsnings horn^[1], mitt värn. 4 När jag ropar till HERREN, han som är värd allt pris, räddar han mig från alla mina fiender. 5 Dödens snaror omgav mig, fördärvets strömmar sköljde över mig. 6 Dödsrikets band omgav mig, dödens snaror föll över mig. 7 I min förtvivlan vädjade jag till HERREN, ropade till min Gud, och han hörde mig i sitt tempel. Mitt rop nådde hans öron. 8 Då darrade jorden och bävade, bergens grundvalar skakade. De skälvde, för han var vred. 9 Rök vällde fram ur hans näsborrar och eldslågor slog ut från hans mun. Han sprutade glöd. 10 Han sänkte ner himlen och kom ner med mörka moln under sina fötter. 11 Han red på en kerub och flög, med vindens vingar svävade han fram. 12 Han dolde sig inne i mörkrets tält som omslöt honom: mörka vatten, tjocka regnmoln. 13 I ljuset av hans närvaro bröt molnen fram, med hagel och klot av eld. 14 HERREN dundrade i himlen. Den Högste lät sin stämma höras med hagel och klot av eld. 15 Han sköt sina pilar och skingrade dem, han lät blixtar i mängd ljunga och förvirrade dem. 16 Vattnens bäddar visade sig, jordens grund blev synlig på din tillrättavisning, HERRE, för din vredes stormvind. 17 Från höjden sträckte han ner sin hand, grep tag i mig och drog mig upp ur det djupa vattnet. 18 Han räddade mig från mina mäktiga fiender, från dem som var starkare än jag. 19 De anföll mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd. 20 Han ledde mig till en rymlig plats, han räddade mig, för han älskar mig. 21 Eftersom jag hade handlat rättfärdigt och rent belönade HERREN mig. 22 Jag har följt HERRENS vägar. Jag har inte avfallit och vänt mig bort ifrån min Gud. 23 Jag har noga hållit hans lagar och aldrig överträtt någon enda av dem. 24 Jag har varit fläckfri inför honom och aktat mig för att synda. 25 Därför har HERREN belönat min rättfärdighet, mina händers renhet inför honom. 26 Du är trogen mot den som är trogen. Du är pålitlig för den som är pålitlig. 27 Du visar dig ren mot den rene, men den som sviker möter du med list. 28 Du räddar det folk som är förnedrat, men du förödmjukar de stolta. 29 Du låter mitt ljus lysa, HERRE, min Gud, förvandlar mitt mörker till ljus. 30 Med din hjälp kan jag anfalla en här, med min Gud störta fram mot en mur. 31 Guds väg är fullkomlig. Alla HERRENS ord är sanna. Han är en sköld för alla som tar sin tillflykt till honom. 32 Vem är Gud utom HERREN? Vem är en klippa utom vår Gud? 33 Gud ger mig kraft och hjälper mig att vandra på den rätta vägen. 34 Han gör mig säker på foten som en hind, och ställer mig uppe på bergen. 35 Han ger mig skicklighet i striden och lär mig hur jag ska spänna bågen. 36 Du gav mig din frälsnings sköld. Din högra hand stödde mig och när du svarade mig, stärkte du mig^[2]. 37 Du gav mig fotfäste, så att jag aldrig behövde snava. 38 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem, och jag vände inte om förrän alla hade förintats. 39 Jag krossade dem, så att de inte kunde resa sig. Jag trampade ner dem fullständigt. 40 Du gav mig styrka till att strida. Mina fiender föll besegrade framför mina fötter. 41 Du drev mina fiender på flykten. Jag har utplånat dem allesammans. 42 De ropade på hjälp, men ingen räddade dem. De ropade på HERREN, men han svarade inte. 43 Jag krossade dem till dammkorn. Jag trampade ner dem som smuts på gatan. 44 Du räddade mig då jag anfölls av folken. Du gjorde mig till ledare över folken, även främlingar kom och betjänade mig. 45 Främlingar kom krypande till mig. När jag talade till dem, lydde de. 46 Främlingars mod försvann, och darrande kom de ut ur sina fästen. 47 HERREN lever! Prisad vare han, min klippa, upphöjd vare min frälsnings Gud! 48 Gud låter mig hämnas mina fiender, och lägger folken under mig. 49 Du räddar mig undan mina fiender. Du låter dem inte få tag på mig, utan skyddar mig från dessa våldsmän. 50 Därför vill jag prisa dig bland folken, HERRE, och sjunga till din ära! 51 Han ger stora segrar till sin smorde kung. Han är nådig mot David och hans ättlingar för evigt.