od Biblion1V ten den ztrestá Hospodin mečem hrozným, mocným a mohutným slizkého hada, leviatana, svinutého hada, leviatana. Zabije toho mořského netvora![1]
Nová píseň o vinici
2V ten den zpívejte o vinici výtečné víno plodící:[2]3Já sám Hospodin střežím ji, v každé chvíli ji svlažuji. Ve dne i v noci střežím ji, aby jí nikdo neškodil.4Už se nezlobím. Objeví-li se trní a bodláčí, vstoupím s ním do války a úplně je vypálím.5Ať už se chopí mé ochrany a ať se se mnou usmíří; ať už se se mnou usmíří!6Přicházejí dny, kdy Jákob vpustí kořeny; Izrael vypučí a rozkvete, naplní svět svým ovocem.
Ztracení se navrátí
7Bil snad Bůh Izrael tak jako ty, kdo bili jej? Copak ho zabíjel, jako jsou zabiti jeho vrahové?8Zahnal jsi je do vyhnanství, vedl jsi s nimi svoji při. Prudkým vichrem jsi je odvál pryč, jako když od východu vítr udeří.9Tak tedy budou očištěny Jákobovy viny a odstranění jeho hříchu přinese ovoce: všechny kamenné oltáře budou roztlučeny, jako se na prach drtí vápenec, nezůstanou stát ani posvátné kůly ani kadidlové oltáře.10Opevněné město zůstalo opuštěné, jak pustá poušť jsou prázdné příbytky. Popásá se, polehává tu jen dobytek, dohola okusuje jeho větvičky.11Až jeho větve uschnou a upadnou, ženy je přijdou sbírat na oheň. A že ten lid nemá špetku rozumu, jeho Tvůrce se nad ním neslituje, nesmiluje se nad ním jeho Stvořitel.12V ten den bude Hospodin mlátit obilí od řeky Eufrat až k Egyptskému potoku a vy, synové Izraele, budete sesbíráni po jednom.13V ten den se zatroubí na mocný roh a vrátí se ztracení z Asýrie i ti, kdo byli rozptýleni v Egyptě, a budou se klanět Hospodinu na svaté hoře v Jeruzalémě.
Izajáš 27
nuBibeln
od Biblica1På den dagen ska HERREN med sitt fruktade, stora, starka svärd straffa Leviatan, den snabba ormen, Leviatan, den ringlande ormen, och döda odjuret i havet.
Israels befrielse
Herrens vingård, Israel
2Sjung på den dagen om den underbara vingården:3”Jag, HERREN, sköter om den. Jag vattnar den ständigt och vakar över den dag och natt, för att ingen ska skada den.4Jag hyser ingen vrede. Men om den ger mig törnen och tistlar, så ger jag mig i strid mot den och bränner upp alltsammans,5om man nu inte söker beskydd hos mig för att sluta fred med mig. Ja, måtte man sluta fred med mig.”6I kommande tider ska Jakob slå rot, Israel ska knoppas och blomma, för att fylla hela världen med frukt.7Har han slagit dem som han slog dem som slog hans folk? Eller dräpt dem som dess dråpare blev dräpta?8Nej, du stred mot folket genom att föra bort det i fångenskap, de drevs bort med hans stormvind, som när den heta östanvinden blåser.9Så blir också Jakobs skuld försonad, och detta är priset för borttagandet av hans synd: Han låter altarnas stenar krossas som kalkstenar, och asherapålarna och rökelsealtarna ska aldrig resas igen.10Den befästa staden ligger öde, en övergiven boplats, ödslig som en öken. Där betar och lägger sig kalvarna och äter upp kvistarna.[1]11När grenarna har torkat bryts de av, och kvinnor kommer och gör upp eld med dem. Sådant är detta folk, oförståndigt. Därför visar deras Skapare ingen barmhärtighet mot dem, han som format dem visar ingen nåd.12Men den dagen ska HERREN tröska, från Eufrat och till Egyptens gränsflod, och plocka er samman en efter en, ni israeliter.13På den dagen ska ett mäktigt horn ljuda, och de som försvunnit i Assyrien ska komma, liksom de som skingrats i Egypten, och tillbe HERREN på det heliga berget i Jerusalem.
1På den dagen ska Herren ta sitt fruktade svärd och straffa Leviatan, ormen, som rör sig så kvickt, den ringlande ormen, havets drake.2På den dag då Israel befrias ska man sjunga:3Israel är min vingård. Jag, Herren, ska sköta de fruktbara vinrankorna. Jag ska vattna dem och vaka över dem dag och natt för att hålla fienden borta.4-5Min vrede är borta. Om jag upptäcker törnen och tistlar bland dem, ska jag bränna upp detta. Men låt dem söka sig till mig för att få ro och beskydd.6Den dag kommer, då Israel ska slå rot, knoppas och blomma för att fylla hela jorden med sin frukt!7-8Har Gud straffat Israel lika hårt som han straffade dess fiender? Nej, han har förgjort dess fiender, men Israel har han straffat genom att föra bort det i fångenskap långt från hemlandet, som om det drivits bort av den heta ökenvinden.9Varför gjorde Gud så? Jo, för att rena Israel från all synd och befria det från avgudar och avgudaaltaren. Dessa gudar kommer aldrig mer att bli dyrkade.10De befästa städerna kommer att ligga tysta och tomma. Husen är övergivna, på gatorna växer gräs och boskap strövar omkring och äter upp allt grönt på träd och buskar.11När en gren har torkat bryts den av och eldas upp som ved. Sådant är mitt folk, dåraktigt och oförståndigt, för de vänder sig bort från Gud. Därför kommer inte han som skapat dem att tycka synd om dem eller visa dem barmhärtighet.12Men den dag kommer när Herren ska samla dem en och en, som man plockar ax efter tröskningen, ett efter ett, ända från Eufrat och till Egyptens gräns.13På den dagen ska en mäktig basun ljuda, och många som är nära att gå under i Assyrien och Egypten ska bli räddade och föras tillbaka till Jerusalem. Där ska de tillbe Herren på hans heliga berg.