Yaratılış 28 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Kutsal Kitap Yeni Çeviri

1 İshak Yakup'u çağırdı, onu kutsayarak, ‹‹Kenanlı kızlarla evlenme›› diye buyurdu, 2 ‹‹Hemen Paddan-Aram'a, annenin babası Betuel'in evine git. Orada dayın Lavan'ın kızlarından biriyle evlen. 3 Her Şeye Gücü Yeten Tanrı seni kutsasın, verimli kılsın, soyunu çoğaltsın; soyundan halklar türesin. 4 İbrahim'i kutsadığı gibi seni ve soyunu da kutsasın. Öyle ki, Tanrı'nın İbrahim'e verdiği topraklara -üzerinde yabancı olarak yaşadığın bu topraklara- sahip olasın.›› 5 İshak Yakup'u böyle uğurladı. Yakup Paddan-Aram'a, kendisinin ve Esav'ın annesi Rebeka'nın kardeşi Aramlı Betuel oğlu Lavan'ın yanına gitmek üzere yola çıktı. 6-7 Esav İshak'ın Yakup'u kutsadığını, evlenmek üzere Paddan-Aram'a gönderdiğini öğrendi. Ayrıca Yakup'u kutsarken, babasının, ‹‹Kenanlı kızlarla evlenme›› diye buyurduğunu, Yakup'un da annesiyle babasını dinleyip Paddan-Aram'a gittiğini öğrendi. 8 Böylece babasının Kenanlı kızlardan hoşlanmadığını anladı. 9 İsmail'in yanına gitti. İbrahim oğlu İsmail'in kızı, Nevayot'un kızkardeşi Mahalat'la evlenerek onu karılarının üzerine getirdi.

Yakup'un Düşü

10 Yakup Beer-Şeva'dan ayrılarak Harran'a doğru yola çıktı. 11 Bir yere varıp orada geceledi, çünkü güneş batmıştı. Oradaki taşlardan birini alıp başının altına koyarak yattı. 12 Düşte yeryüzüne bir merdiven dikildiğini, başının göklere eriştiğini gördü. Tanrı'nın melekleri merdivenden çıkıp iniyorlardı. 13 RAB yanıbaşında durup, ‹‹Atan İbrahim'in, İshak'ın Tanrısı RAB benim›› dedi, ‹‹Üzerinde yattığın toprakları sana ve soyuna vereceğim. 14 Yeryüzünün tozu kadar sayısız bir soya sahip olacaksın. Doğuya, batıya, kuzeye, güneye doğru yayılacaksınız. Yeryüzündeki bütün halklar sen ve soyun aracılığıyla kutsanacak. 15 Seninle birlikteyim. Gideceğin her yerde seni koruyacak ve bu topraklara geri getireceğim. Verdiğim sözü yerine getirinceye kadar senden ayrılmayacağım.›› 16 Yakup uyanınca, ‹‹RAB burada, ama ben farkına varamadım›› diye düşündü. 17 Korktu ve, ‹‹Ne korkunç bir yer!›› dedi, ‹‹Bu, Tanrı'nın evinden başka bir yer olamaz. Burası göklerin kapısı.›› 18 Ertesi sabah erkenden kalkıp başının altına koyduğu taşı anıt olarak dikti, üzerine zeytinyağı döktü. 19 Oraya Beytel^[1] adını verdi. Kentin önceki adı Luz'du. 20 Sonra bir adak adayarak şöyle dedi: ‹‹Tanrı benimle olur, gittiğim yolda beni korur, bana yiyecek, giyecek sağlarsa, 21 babamın evine esenlik içinde dönersem, RAB benim Tanrım olacak. 22 Anıt olarak diktiğim bu taş Tanrı'nın evi olacak. Bana vereceğin her şeyin ondalığını sana vereceğim.››

Nya Levande Bibeln

Biblica'dan

1 Då kallade Isak på Jakob och välsignade honom: "Gift dig inte med någon av dessa kananeiska flickor. 2 Gå i stället till Paddan-Aram, till din morfar Betuels hus, och gift dig med en av dina kusiner, din morbror Labans döttrar. 3 Den allsmäktige Guden kommer att välsigna dig och ge dig många barn. Du ska bli ett stort folk med många stammar! 4 Gud ska ge dig och dina ättlingar de mäktiga välsignelser som han lovade Abraham, och detta land, där vi nu är främlingar, ska tillhöra dig, för Gud har gett det till Abraham." 5 Sedan sände han iväg Jakob till Paddan-Aram för att besöka sin morbror Laban, arameen Betuels son. 6-8 Esau förstod att fadern tyckte illa om traktens flickor och att han hade skickat Jakob till Paddan-Aram med sin välsignelse, men också med en uttrycklig order att skaffa sig en hustru därifrån. Han hade varnat Jakob för att gifta sig med en kananeisk flicka, och Jakob hade lytt sin far och rest till Paddan-Aram. När Esau insåg hur illa Isak tyckte om de kananeiska kvinnorna 9 gick han till sin farbror Ismael. Där fann han Mahalat, Nebajots syster, som var dotter till Ismael, Abrahams son. Han gifte sig med henne och fick så ytterligare en hustru.

Jakobs dröm

10 Jakob lämnade alltså Beer-Seba och gav sig iväg mot Haran. 11 När han vid solnedgången stannade för att slå läger för natten, tog han en sten som huvudkudde och lade sig för att sova. 12 Han drömde att en stege nådde från jorden till himlen, och han såg hur Guds änglar gick upp och gick ner på den. 13 Längst upp stod Herren, som sa: "Jag är Herren, Abrahams och din far Isaks Gud. Marken du ligger på tillhör dig! Jag ska ge den till dig och dina efterkommande, 14 för du kommer att få lika många ättlingar som sanden på stranden! De kommer att täcka landet från öster till väster och från norr till söder, och alla jordens folk kommer att bli välsignade genom dig och dina barn. 15 Dessutom är jag med dig och ska skydda dig vart du än går och ska föra dig tillbaka till detta land. Jag ska alltid vara med dig tills jag har gett dig allt vad jag lovat." 16-17 Sedan vaknade Jakob. "Gud bor här!" utropade han förskräckt. "Jag visste inte att han bodde här och att porten till himlen fanns här." 18 Nästa morgon steg han upp mycket tidigt och reste den sten, som han hade haft under huvudet, rakt upp som en minnessten och hällde olivolja över den. 19 Han kallade platsen Betel, Guds hus, men platsen hade tidigare kallats Lus. 20 Sedan gav Jakob Gud detta löfte: "Om du tänker hjälpa mig och skydda mig på denna resa och ge mig mat och kläder 21 och tryggt föra mig tillbaka till min far, då ska jag utvälja Herren till min Gud! 22 Denna minnessten ska bli en plats för tillbedjan, och jag ska ge dig tionde av allt du ger mig!"