Mezmur 22 | Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Kutsal Kitap Yeni Çeviri

22. Mezmur

Müzik şefi için - <<Tan Geyiği>> makamında - Davut'un mezmuru

1 Tanrım, Tanrım, beni neden terk ettin? Niçin bana yardım etmekten, Haykırışıma kulak vermekten uzak duruyorsun? 2 Ey Tanrım, gündüz sesleniyorum, yanıt vermiyorsun, Gece sesleniyorum, yine rahat yok bana. 3 Oysa sen kutsalsın, İsrail'in övgüleri üzerine taht kuran sensin. 4 Sana güvendiler atalarımız, Sana dayandılar, onları kurtardın. 5 Sana yakarıp kurtuldular, Sana güvendiler, aldanmadılar. 6 Ama ben insan değil, toprak kurduyum, İnsanlar beni küçümsüyor, halk hor görüyor. 7 Beni gören herkes alay ediyor, Sırıtıp baş sallayarak diyorlar ki, 8 ‹‹Sırtını RAB'be dayadı, kurtarsın bakalım onu, Madem onu seviyor, yardım etsin!›› 9 Oysa beni ana rahminden çıkaran, Ana kucağındayken sana güvenmeyi öğreten sensin. 10 Doğuşumdan beri sana teslim edildim, Ana rahminden beri Tanrım sensin. 11 Benden uzak durma! Çünkü sıkıntı yanıbaşımda, Yardım edecek kimse yok. 12 Boğalar kuşatıyor beni, Azgın Başan boğaları sarıyor çevremi. 13 Kükreyerek avını parçalayan aslanlar gibi Ağızlarını açıyorlar bana. 14 Su gibi dökülüyorum, Bütün kemiklerim oynaklarından çıkıyor; Yüreğim balmumu gibi içimde eriyor. 15 Gücüm çömlek parçası gibi kurudu, Dilim damağıma yapışıyor; Beni ölüm toprağına yatırdın. 16 Köpekler kuşatıyor beni, Kötüler sürüsü çevremi sarıyor, Ellerimi, ayaklarımı deliyorlar. 17 Bütün kemiklerimi sayar oldum, Gözlerini dikmiş, bana bakıyorlar. 18 Giysilerimi aralarında paylaşıyor, Elbisem için kura çekiyorlar. 19 Ama sen, ya RAB, uzak durma; Ey gücüm benim, yardımıma koş! 20 Canımı kılıçtan, Biricik hayatımı köpeğin pençesinden kurtar! 21 Kurtar beni aslanın ağzından, Yaban öküzlerinin boynuzundan. Yanıt ver bana! 22 Adını kardeşlerime duyurayım, Topluluğun ortasında sana övgüler sunayım: 23 Ey sizler, RAB'den korkanlar, O'na övgüler sunun! Ey Yakup soyu, O'nu yüceltin! Ey İsrail soyu, O'na saygı gösterin! 24 Çünkü O mazlumun çektiği sıkıntıyı hafife almadı, Ondan tiksinmedi, yüz çevirmedi; Kendisini yardıma çağırdığında ona kulak verdi. 25 Övgü konum sen olacaksın büyük toplulukta, Senden korkanların önünde yerine getireceğim adaklarımı. 26 Yoksullar yiyip doyacak, RAB'be yönelenler O'na övgü sunacak. Sonsuza dek ömrünüz tükenmesin! 27 Yeryüzünün dört bucağı anımsayıp RAB'be dönecek, Ulusların bütün soyları O'nun önünde yere kapanacak. 28 Çünkü egemenlik RAB'bindir, Ulusları O yönetir. 29 Yeryüzündeki bütün zenginler doyacak Ve O'nun önünde yere kapanacak, Toprağa gidenler, Ölümlerine engel olamayanlar, Eğilecekler O'nun önünde. 30 Gelecek kuşaklar O'na kulluk edecek, Rab yeni kuşaklara anlatılacak. 31 O'nun kurtarışını, ‹‹Rab yaptı bunları›› diyerek, Henüz doğmamış bir halka duyuracaklar.

Nya Levande Bibeln

Biblica'dan

Nödrop och vånda

1-2 Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig? Varför vägrar du att hjälpa mig eller att ens lyssna till mina suckar? 3 Dag och natt har jag gråtit och bett om din hjälp, men jag får inget svar, 4-5 och ändå är du helig. Våra förfäders lovsång omgav din tron. De litade på dig, och du befriade dem. 6 Du hörde deras rop om hjälp och räddade dem. De blev aldrig besvikna när de sökte din hjälp. 7 Men jag är en mask och inte en människa, hånad och föraktad av mitt eget folk och av hela mänskligheten. 8 Alla som ser mig räcker ut tungan och skakar på huvudet. 9 "Är det han som litar på Gud?" säger de och skrattar hånfullt. "Är det han som påstår att Gud älskar honom? Varför befriar Herren honom då inte?" 10-12 Herre, du har hjälpt mig förr! Du har skyddat mig ända sedan jag föddes och vakat över mig medan jag växte upp. Sedan barndomen har jag litat på dig. Du har alltid varit min Gud. Lämna mig inte nu när svårigheterna är nära. Det finns ingen annan som kan hjälpa mig! 13 Jag är omgiven av fruktansvärda fiender, starka som Basans tjurar. 14 De kommer mot mig med öppna gap, ja, som rytande lejon som anfaller sitt byte. 15 Min styrka har runnit bort som vatten, och alla mina ben är ur led. Mitt hjärta smälter som vax, 16 min styrka har torkat ihop som lera i solen. Min tunga klibbar fast i munnen, och du har lämnat mig att dö på marken. 17 Onda människor omger mig som en flock vilda hundar. De har genomborrat mina händer och fötter, 18 och jag kan räkna varje ben i min kropp. Titta, hur dessa onda män stirrar på mig och njuter! 19 De kastar tärning om mina kläder. 20 Herre, håll dig inte undan! Gud, min styrka, skynda dig och hjälp mig! 21 Rädda mig från döden! Skona mitt dyrbara liv så att dessa onda människor inte tar det! 22 Rädda mig från lejonens gap och från de vilda tjurarnas horn. Ja, Gud, du kommer att svara mig och befria mig. 23 Jag ska göra ditt namn känt bland mitt folk. Jag ska stå upp inför församlingen och vittna om allt det underbara som du har gjort. 24 "Prisa Herren, alla ni som fruktar honom", kommer jag att säga. "Frukta och ära hans namn, ni ättlingar till vår stamfar Jakob! Låt hela Israel sjunga lovsånger till Herren, 25 för han har inte slagit dövörat till för mina nödrop. Han har inte vänt sig bort ifrån mig. När jag ropade till honom svarade han mig." 26 Ja, jag ska stå upp och ära dig inför allt folket. Jag ska offentligt uppfylla mina löften inför alla dem som ärar och fruktar ditt namn. 27 De fattiga ska äta och bli mätta. Och alla som söker Herren ska finna honom och prisa hans namn. Så länge de lever ska de ha framgång. 28 Hela jorden ska se det och återvända till Herren, ja, folken i varje land ska tillbe honom. 29 Herren är kung och regerar över alla folk. 30 Ja, alla dödliga både stolta och ödmjuka ska tillsammans tillbe honom. 31 Våra barn ska också tjäna honom, och de ska få höra om Herren och hans under. 32 Och kommande generationer ska också få höra vad han har gjort för oss.