1Evi RAB yapmazsa, Yapıcılar boşuna didinir. Kenti RAB korumazsa, Bekçi boşuna bekler.2Boşuna erken kalkıp Geç yatıyorsunuz. Ey zahmetle kazanılan ekmeği yiyenler, RAB sevdiklerinin rahat uyumasını sağlar.3Çocuklar RAB'bin verdiği bir armağandır, Rahmin ürünü bir ödüldür.4Yiğidin elinde nasılsa oklar, Öyledir gençlikte doğan çocuklar.5Ne mutlu ok kılıfı onlarla dolu insana! Kent kapısında[1] hasımlarıyla tartışırken Utanç duymayacaklar.
1Om inte Herren bygger huset, är byggnadsarbetarnas möda till ingen nytta. Om inte Herren skyddar staden, står vaktposten förgäves på sin plats!2Det är meningslöst att släpa och slita från tidiga morgonen till sena kvällen, för Gud ger dem som älskar honom vad de behöver, också när de sover.3Också barn är en gåva från Gud. Med dem belönar han alla som älskar honom.4En ung mans söner är som skarpa pilar i händerna på en krigare.5Lycklig är den man som har sitt koger fyllt med sådana pilar. När fienderna anklagar honom och drar honom inför rätta står hans söner upp för honom.