Matta 9

Kutsal Kitap Yeni Çeviri

Turkish Bible Society'dan
1 İsa tekneye binip karşı kıyıya geçti ve kendi kentine gitti.2 Kendisine, yatak üzerinde felçli bir adam getirdiler. İsa onların imanını görünce felçliye, ‹‹Cesur ol, oğlum, günahların bağışlandı›› dedi.3 Bunun üzerine bazı din bilginleri içlerinden, ‹‹Bu adam Tanrı'ya küfrediyor!›› dediler.4 Onların ne düşündüklerini bilen İsa dedi ki, ‹‹Yüreğinizde neden kötü düşüncelere yer veriyorsunuz?5 Hangisi daha kolay? ‹Günahların bağışlandı› demek mi, yoksa ‹Kalk, yürü› demek mi?6 Ne var ki, İnsanoğlu'nun yeryüzünde günahları bağışlama yetkisine sahip olduğunu bilesiniz diye...›› Sonra felçliye, ‹‹Kalk, yatağını topla, evine git!›› dedi.7 Adam da kalkıp evine gitti.8 Halk bunu görünce korkuya kapıldı. İnsana böyle bir yetki veren Tanrı'yı yücelttiler.9 İsa oradan geçerken, vergi toplama yerinde oturan birini gördü. Matta adındaki bu adama, ‹‹Ardımdan gel›› dedi. Adam da kalkıp İsa'nın ardından gitti. (Mar 2:13; Luk 5:27)10 Sonra İsa, Matta'nın evinde sofrada otururken, birçok vergi görevlisiyle günahkâr gelip O'nunla ve öğrencileriyle birlikte sofraya oturdu.11 Bunu gören Ferisiler, İsa'nın öğrencilerine, ‹‹Sizin öğretmeniniz neden vergi görevlileri ve günahkârlarla birlikte yemek yiyor?›› diye sordular.12 İsa bunu duyunca şöyle dedi: ‹‹Sağlamların değil, hastaların hekime ihtiyacı var.13 Gidin de, ‹Ben kurban değil, merhamet isterim› sözünün anlamını öğrenin. Çünkü ben doğru kişileri değil, günahkârları çağırmaya geldim.››14 Bu arada Yahya'nın öğrencileri gelip İsa'ya, ‹‹Neden biz ve Ferisiler oruç tutuyoruz da senin öğrencilerin tutmuyor?›› diye sordular. (Mar 2:18; Luk 5:33)15 İsa şöyle karşılık verdi: ‹‹Güvey aralarındayken, davetliler yas tutar mı? Ama güveyin aralarından alınacağı günler gelecek, o zaman oruç tutacaklar.16 Hiç kimse eski giysiyi yeni kumaş parçasıyla yamamaz. Çünkü yeni kumaş çeker, giysiden kopar, yırtık daha beter olur.17 Hiç kimse yeni şarabı eski tulumlara doldurmaz. Yoksa tulumlar patlar; hem şarap dökülür, hem de tulumlar mahvolur. Yeni şarap yeni tulumlara konur, böylece her ikisi de korunmuş olur.››18 İsa onlara bu sözleri söylerken bir havra yöneticisi gelip O'nun önünde yere kapanarak, ‹‹Kızım az önce öldü. Ama sen gelip elini onun üzerine koyarsan, dirilecek›› dedi. (Mar 5:21; Luk 8:40)19 İsa kalkıp öğrencileriyle birlikte adamın ardından gitti.20 Tam o sırada, on iki yıldır kanaması olan bir kadın İsa'nın arkasından yetişip giysisinin eteğine dokundu.21 İçinden, ‹‹Giysisine bir dokunsam kurtulurum›› diyordu.22 İsa arkasına dönüp onu görünce, ‹‹Cesur ol, kızım! İmanın seni kurtardı›› dedi. Ve kadın o anda iyileşti.23-24 İsa, yöneticinin evine varıp kaval çalanlarla gürültülü kalabalığı görünce, ‹‹Çekilin!›› dedi. ‹‹Kız ölmedi, uyuyor.›› Onlar ise kendisiyle alay ettiler.25 Kalabalık dışarı çıkarılınca İsa içeri girip kızın elini tuttu, kız ayağa kalktı.26 Bu haber bütün bölgeye yayıldı.27 İsa oradan ayrılırken iki kör, ‹‹Ey Davut Oğlu, halimize acı!›› diye feryat ederek O'nun ardından gittiler.28 İsa eve girince körler yanına geldi. Onlara, ‹‹İstediğinizi yapabileceğime inanıyor musunuz?›› diye sordu. Körler, ‹‹İnanıyoruz, ya Rab!›› dediler.29 Bunun üzerine İsa körlerin gözlerine dokunarak, ‹‹İmanınıza göre olsun›› dedi.30 Ve adamların gözleri açıldı. İsa, ‹‹Sakın kimse bunu bilmesin›› diyerek onları sıkı sıkı uyardı.31 Onlar ise çıkıp İsa'yla ilgili haberi bütün bölgeye yaydılar.32 Adamlar çıkarken İsa'ya dilsiz bir cinli getirdiler.33 Cin kovulunca adamın dili çözüldü. Halk hayret içinde, ‹‹İsrail'de böylesi hiç görülmemiştir›› diyordu.34 Ferisiler ise, ‹‹Cinleri, cinlerin önderinin gücüyle kovuyor›› diyorlardı.35 İsa bütün kent ve köyleri dolaşarak havralarda öğretiyor, göksel egemenliğin Müjdesi'ni duyuruyor, her hastalığı, her illeti iyileştiriyordu. (Mar 2:1; Luk 5:17)36 Kalabalıkları görünce onlara acıdı. Çünkü çobansız koyunlar gibi şaşkın ve perişandılar.37 O zaman İsa öğrencilerine, ‹‹Ürün bol, ama işçi az›› dedi,38 ‹‹Bu nedenle ürünün sahibi Rab'be yalvarın, ürününü kaldıracak işçiler göndersin.››

Matta 9

Nya Levande Bibeln

Biblica'dan
1 Jesus steg sedan i en båt och åkte över till Kafarnaum, den stad där han bodde.2 Där kom de till honom med en förlamad man som låg på en bår. Och när Jesus såg vilken stor tro de hade, sa han till den förlamade: ”Var inte ledsen, min son. Jag har förlåtit dina synder!”3 Några av laglärarna[1] sa då för sig själva: ”Han hädar ju och gör sig själv till Gud!”4 Men Jesus visste vad de tänkte och frågade dem: ”Varför tänker ni onda tankar?5 Är det inte lika omöjligt för en människa att säga till den förlamade: ’Res dig upp och gå’ som att säga: ’Jag förlåter dig dina synder’?”6 Sedan vände han sig till den förlamade och sa: ”För att bevisa att jag, Människosonen[2], har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag till dig: ’Res dig upp, ta din bår och gå hem!’ ”7 Och mannen reste sig och gick hem.8 När folket såg vad som hände blev de alldeles förskräckta, och de hyllade Gud för att han gett sådan makt till människor.9 När Jesus gick vidare därifrån fick han se en tullindrivare[3] som hette Matteus sitta utanför tullhuset. ”Kom och bli min efterföljare”, sa Jesus till honom. Och Matteus reste sig och följde Jesus.10 När Jesus och hans efterföljare senare åt tillsammans i Matteus hus, fanns många av hans gamla kollegor vid tullen med bland gästerna och även en del annat ökänt folk.11 Fariseerna[4] var upprörda. ”Hur kan er mästare sänka sig så lågt att han äter tillsammans med tullindrivare och syndare?” frågade de Jesus efterföljare. Men Jesus hörde det och sa:12 ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka.13 Gå härifrån och försök förstå vad Gud menar när han säger: ’Jag vill hellre att ni visar varandra kärlek, än att ni offrar till mig.’[5] Min uppgift här på jorden är att föra syndare tillbaka till Gud, inte att ta hand om dem som redan följer hans vilja.”14 En dag kom Johannes döparens efterföljare till Jesus och frågade honom: ”Varför fastar inte dina efterföljare som vi och fariseerna[6] gör?”15 Jesus svarade: ”Bröllopsgästerna kan väl inte sörja och gå utan mat medan brudgummen är hos dem? Men en dag ska han tas ifrån dem, och då kommer de att fasta.16 Det finns en tid och en plats för allt. Ingen lagar till exempel ett gammalt klädesplagg med ett stycke nytt tyg som aldrig har tvättats, för då krymper det nya tyget och river sönder plagget, så att hålet blir ännu större.17 Ingen öser heller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser sprängs säckarna och blir förstörda, och vinet rinner ut. Nej, nytt vin lagrar man i nya säckar, för då har man både vin och säckar kvar.”18 Under tiden som Jesus sa detta kom en synagogföreståndare[7] och föll ner inför honom. ”Min dotter har just dött”, sa han. ”Kom och lägg händerna på henne, så får hon liv igen.”19 Då reste sig Jesus och följde med mannen, tillsammans med sina efterföljare. Men medan de var på väg till hans hus kom20 en kvinna, som under tolv års tid lidit av svåra blödningar. Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel,21 för hon tänkte: ’Om jag bara får röra vid hans kläder så kommer jag att bli frisk.’22 Då vände Jesus sig om och fick se henne: ”Min dotter”, sa han, ”var inte orolig![8] Din tro har hjälpt dig.” Och från den stunden var kvinnan frisk.23 När Jesus sedan kom fram till synagogföreståndarens hus och hörde begravningsmusiken och fick se alla människor som klagade högljutt,24 sa han: ”Gå ut härifrån. Flickan är inte död. Hon sover bara.”Då hånskrattade de åt honom.25 Men när folket hade körts ut ur huset, gick Jesus in i rummet där flickan låg och tog henne i handen. Och genast reste hon sig upp och var helt frisk.26 Ryktet om det fantastiska som hänt spred sig sedan som en löpeld i hela området.27 När Jesus lämnade flickans hem följde två blinda män efter honom och ropade: ”Jesus, du som ska ärva kung Davids tron,[9] ha medlidande med oss!”28 De gick efter honom ända in i det hus där han bodde. Och Jesus frågade dem: ”Tror ni att jag kan bota er?””Ja, Herre”, svarade de. ”Det gör vi.”29 Då rörde han vid deras ögon och sa: ”Eftersom ni tror, ska det också bli så.”30 Och plötsligt kunde de se! Jesus varnade dem sedan strängt för att berätta detta för någon,31 mentrots det var ryktet om honom snart ute över hela trakten.32 När de båda männen var på väg ut kom man till Jesus med en besatt man som inte kunde tala.33 Jesus drev då ut den onda anden, och genast kunde mannen tala. Människorna blev alldeles häpna och sa: ”Aldrig förr har något sådant hänt i Israel!”34 Men när fariseerna[10] hörde det, sa de: ”Han driver ut de onda andarna med hjälp av Satan, de onda andarnas härskare!”35 Jesus vandrade omkring i alla städer och byar och undervisade i synagogorna[11]. Och vart han än kom berättade han det glada budskapet om att Gud vill rädda människor och göra dem till sitt eget folk, och han botade alla slags sjukdomar och plågor.36 När han såg människorna kände han medlidande med dem, eftersom de hade så stora problem och inte visste var de kunde få hjälp. De var som får utan herde.37 ”Skörden är stor, men arbetarna är få”, sa han till sina efterföljare.38 ”Be därför den som har ansvaret för skördearbetet att han skickar ut fler arbetare på fälten.”