1Lied in freien Rhythmen von David. Er sang vor Jahwe wegen der Worte des Benjaminiten Kusch.[1]2Jahwe, mein Gott, bei dir suche ich Schutz; / rette mich vor allen, die mich hetzen, und befreie mich,3dass niemand wie ein Löwe mein Leben zerreißt, / dass er mich packt und keiner da ist, der hilft!4Jahwe, mein Gott, wenn ich es getan habe, / wenn Unrecht an meinen Händen klebt,5wenn ich friedfertigen Menschen Böses antat, / wenn ich die beraubte, die mich jetzt grundlos verklagen,6dann soll mein Feind mich verfolgen und packen, / dann richte er mein Leben zugrunde / und trete meine Ehre in den Dreck! ♪7Steh auf in deinem Zorn, Jahwe! / Stell dich gegen die Wut meiner Bedränger! / Greif ein und stelle das Recht wieder her!8Versammle die Völker um dich zum Gericht / und kehre dann in die Höhe zurück!9Jahwe wird die Völker richten. / Verschaffe mir Recht, Jahwe, / denn ich bin doch im Recht! / Du weißt, dass ich aufrichtig bin.10Lass die Bosheit der Boshaften enden, / und gib dem Gerechten Bestand, / gerechter Gott, der Herz und Nieren prüft!11Gott ist mein Schild über mir. / Er rettet die, die aufrichtig sind.12Gott ist ein gerechter Richter, / ein Gott, der täglich sein Urteil vollstreckt.13Schon schärft er sein Schwert, / spannt seinen Bogen und zielt.14Seine tödlichen Waffen liegen bereit, / die Brandpfeile brennen.15Wer Böses im Sinn hat, / geht schwanger mit Unheil / und bringt nichts als Falschheit zur Welt.16Er gräbt eine Grube, schaufelt tief / und fällt dann selbst hinein.17Seine Bosheit kommt zu ihm zurück / und fällt ihm selbst auf den Kopf.18Ich preise Jahwe für sein gerechtes Tun. / Ich besinge den Namen des Höchsten, den Namen Jahwe!
1En klagosång[1] av David, som han sjöng till HERREN för benjaminiten Kushs skull.2HERRE, min Gud, till dig tar jag min tillflykt, rädda mig från mina förföljare, befria mig!3Låt dem inte riva mig som lejon och slita mig i stycken utan att någon räddar mig.4HERRE, min Gud, om jag har gjort detta, om jag har handlat fel,5om jag har lönat min vän med ont och plundrat min ovän utan orsak,6låt då fienden förfölja mig och hinna upp mig, trampa mitt liv till marken och lägga min ära i stoftet. Séla7HERRE! Res dig i din vrede, stå upp mot mina fienders raseri! Vakna upp, min Gud, du som bestämmer domen.8Samla alla folken runt omkring dig, regera över dem från höjden!9HERREN är den som dömer folken. Döm mig, HERRE, efter min rättfärdighet, efter min integritet.10Gör slut på de gudlösas ondska, låt den rättfärdige stå fast! Den som prövar sinne och känslor[2] är en rättfärdig Gud.11Gud är min sköld, han räddar de rättsinniga.12Gud dömer i rättfärdighet, Gud ger uttryck för sin vrede varje dag.13Om någon inte vill vända om, slipar han sitt svärd, spänner sin båge,14gör sitt dödande vapen redo och tar fram sina brinnande pilar.15Se, denne är havande med orätt, han avlar ofärd och föder lögn.16Han gräver en grop och gör den djup men faller själv i den grop han grävt.17Olyckan han planerat kommer över honom själv, våldet drabbar hans eget huvud.18Jag vill prisa HERREN för hans rättfärdighet. Jag vill lovsjunga HERRENS, den Högstes, namn.