Jesaja 40

Neue evangelistische Übersetzung

von Karl-Heinz Vanheiden
1 „Tröstet, tröstet mein Volk!“, sagt euer Gott.2 „Macht den Leuten Jerusalems Mut! / Sagt ihnen, dass die Zwangsarbeit zu Ende geht, / dass ihre Schuld abgetragen ist! / Jahwe ließ sie doppelt[1] bezahlen für alle ihre Sünden.“3 Hört! In der Wüste ruft eine Stimme: / „Bahnt Jahwe einen Weg! / Baut eine Straße für unseren Gott![2] (Mt 3,3; Mk 1,3; Joh 1,23)4 Jedes Tal soll aufgefüllt, / jeder Berg und Hügel erniedrigt werden! / Alles Zerklüftete soll zur Ebene werden / und alles Hügelige flach!5 Denn offenbaren wird sich die Herrlichkeit Jahwes, / und alle Menschen werden es sehen. / Jahwe selbst hat das gesagt.“6 Eine Stimme sagte: „Predige!“ / „Was soll ich predigen?“, fragte ich. – „Alle Menschen sind wie Gras, / und all ihre Schönheit ist wie die Blume auf dem Feld.[3] (1Petr 1,24)7 Das Gras verdorrt, die Blume verwelkt, / denn der Hauch Jahwes wehte sie an. / Ja, wie Gras ist das Volk.8 Das Gras verdorrt, die Blume verwelkt, / aber das Wort unseres Gottes bleibt für immer in Kraft.“9 Steig auf einen hohen Berg, du Freudenbotin Zion! / Ruf mit lauter Stimme die frohe Botschaft aus, Jerusalem! / Rufe laut und scheue dich nicht! / Sage den Städten Judas: / „Seht, da ist euer Gott!10 Seht, Jahwe, der Herr, kommt mit Kraft! / Er herrscht mit starker Hand. / Den Lohn für seine Mühe bringt er mit. / Sein Volk, das er gewonnen hat, geht vor ihm her.11 Er weidet seine Herde wie ein Hirt, / nimmt die Lämmer auf seinen Arm. / Er trägt sie im Bausch seines Gewands, / und die Mutterschafe leitet er sacht.“12 Wer kann das Wasser messen mit seiner hohlen Hand? / Wer greift den Himmel mit der Handspanne ab? / Wer fasst mit einem Krug[4] den Staub, der die Erde bedeckt? / Wer wiegt die Berge mit der Waage ab / und legt die Hügel auf die Waagschalen auf?13 Wer ermisst den Geist Jahwes? / Wer wird von ihm in seine Pläne eingeweiht?[5] (Röm 11,34; 1Kor 2,16)14 Wen fragte er um Rat, dass er ihm auf die Sprünge hilft, / ihn belehrt über den richtigen Weg, / ihm Erkenntnis schenkt und ihn zur vollen Einsicht führt?15 Seht, Völker sind wie Tropfen am Eimer für ihn, / wie Stäubchen auf der Waage. / Inseln hebt er wie Sandkörner hoch.16 Zum Brennholz reicht der Libanon nicht aus / und sein Wild nicht zum Brandopfer für Gott.17 Vor ihm sind alle Völker wie ein Nichts, / ihre Macht hat vor ihm kein Gewicht.18 Mit wem wollt ihr Gott denn vergleichen? / Hält irgendetwas den Vergleich mit ihm aus?19 Das Götzenbild etwa, das der Kunsthandwerker gießt, / das der Goldschmied mit Gold überzieht und mit silbernen Kettchen behängt?20 Da wählt jemand ein Stück Holz, das nicht fault, / und sucht einen geschickten Künstler. / Der stellt ihm das Götterbild auf, dann wackelt es nicht.21 Begreift ihr denn nicht? / Wollt ihr es nicht hören? / Hat man es euch nicht von Anfang an erzählt? / Versteht ihr nicht, was euch die Gründung der Erde lehrt?22 Er ist es, der hoch über dem Erdball thront, / dass die Menschen ihm wie Heuschrecken sind. / Er spannt den Himmel wie einen Schleier aus, / wie ein Zeltdach zum Wohnen.23 Er stürzt die Mächtigen ins Nichts / und nimmt den Richtern der Erde ihre Gewalt.24 Kaum sind sie gepflanzt, kaum gesetzt, / kaum hat der Setzling Wurzeln geschlagen, / da haucht er sie an und sie verdorren. / Der Sturm trägt sie wie Strohstoppeln fort.25 „Mit wem wollt ihr mich also vergleichen, / wer ist mir gleich?“, fragt der heilige Gott.26 Schaut auf in die Höhe und seht: / Wer hat die Sterne dort oben geschaffen? / Er lässt hervortreten ihr Heer, / abgezählt und mit Namen gerufen. / Durch die Macht des Allmächtigen fehlt keiner davon.27 Ihr Nachkommen Jakobs, Israeliten, / warum sagt und behauptet ihr: / „Jahwe weiß nicht, wie es mir geht. / Mein Gott kümmert sich nicht um mein Recht!“?28 Weißt du es denn nicht, / oder hast du es noch nie gehört? / Jahwe ist ein ewiger Gott, / der die ganze weite Erde schuf. / Er wird nicht müde, seine Kraft lässt nicht nach / und seine Weisheit ist unerschöpflich tief.29 Den Erschöpften gibt er Kraft, / und die Schwachen macht er stark.30 Die Jungen werden müde und matt, / junge Männer stolpern und stürzen.31 Doch die auf Jahwe hoffen, gewinnen neue Kraft. / Wie Adler breiten sie die Flügel aus. / Sie laufen und werden nicht müde, / sie gehen und werden nicht matt.

Jesaja 40

nuBibeln

von Biblica
1 Trösta, trösta mitt folk, säger er Gud.2 ”Uppmuntra Jerusalem och säg att dess trältjänst är över, dess skuld är försonad, och HERREN har gett det dubbelt igen för alla dess synder.”3 En röst ropar: ”Bana väg genom ödemarken för HERREN! Jämna en väg genom vildmarken för vår Gud!4 Varje dal ska höjas, alla berg och höjder sänkas. Oländig mark ska jämnas och kullar bli till slätt.5 HERRENS härlighet ska visa sig, och alla människor ska få se den.” HERREN har talat.6 En röst säger: ”Förkunna!” Jag frågar: ”Vad ska jag förkunna?” ”Människan[1] är som gräset, och all hennes prakt är som ängsblomman.7 Gräset torkar och blomman vissnar, när HERRENS vind blåser på dem. Ja, människorna är gräs.8 Gräset torkar och blomman vissnar, men vår Guds ord består i evighet.”9 Gå upp på ett högt berg, du Sion, som bringar glada nyheter, höj din röst, du som kommer med glädjebud, höj din röst, Jerusalem, ropa, var inte rädd! Tala om för städerna i Juda: ”Se, er Gud!”10 Ja, Herren, HERREN kommer med kraft, och han ska regera med makt. Han har med sig sin lön, hans arbetslön går före honom.11 Han vallar sin hjord som en herde. Lammen samlar han i sina armar och bär dem i sin famn, och varsamt leder han tackorna.12 Vem kan mäta vattnen i sin kupade hand och himlarna med sina fingrar? Vem kan lägga jordens stoft i ett mått, och vem väger bergen och höjderna på en våg?13 Vem kan granska HERRENS Ande? Vem kan ge honom råd?14 Vem rådfrågar han för att få upplysning och undervisning om den rätta vägen? Vem kan ge honom kunskap och visa honom insiktens väg?15 Folken är bara som en droppe i en spann, som damm i vågskålen. Han väger öar som om de var fint damm.16 Libanons skogar räcker inte till ved, dess djur inte till brännoffer.17 Folken på jorden är ingenting inför honom. I hans ögon betyder de ingenting.18 Vem kan ni då likna Gud vid? Vad kan ni jämföra honom med?19 Med en avgud som gjuts av en hantverkare och som guldsmeden drar över med guld och gör silverkedjor åt?[2]20 Den fattige som inte kan ge ett sådant offer väljer ett stycke trä som inte ruttnar, och anlitar en skicklig hantverkare som ställer upp en avgudabild som inte faller omkull.21 Förstår ni inte? Har ni inte hört? Har det inte berättats för er från början? Har ni inte insett det sedan jorden grundlades?22 Han sitter högt ovanför jordens rund, och dess befolkning är som gräshoppor för honom. Han breder ut himlarna som en duk och spänner upp den som ett tält att bo i.23 Han gör furstarna till intet och jordens domare till ingenting.24 Knappt har de hunnit planteras, knappt sås, knappt slå rot, förrän han blåser på dem, och de vissnar och förs bort av stormvinden som agnar.25 ”Vem kan ni jämföra mig med? Vem är lik mig?” frågar den Helige.26 Se upp mot himlen! Vem har skapat allt detta? Han leder stjärnornas skaror och kallar var och en av dem vid namn. Hans makt och styrka är så stor att inte en enda av dem fattas.27 Hur kan du, Jakob, säga, och du, Israel, klaga: ”HERREN ser inte till mig, min Gud tar sig inte an min sak?”28 Vet du inte, har du inte hört att HERREN är en evig Gud, som har skapat hela jorden? Han blir aldrig trött och svag. Ingen kan utforska hans förstånd.29 Han ger kraft åt den trötte och styrka åt den svage.30 Unga kan bli trötta och utmattade, och unga män kan falla.31 Men de som hoppas på HERREN får ny kraft, de får vingar som örnar. De springer utan att bli trötta och vandrar utan att mattas.