Jeremia 30

Neue evangelistische Übersetzung

von Karl-Heinz Vanheiden
1 Das Wort, das von Jahwe zu Jeremia kam:2 So spricht Jahwe, der Gott Israels: „Alles, was ich dir gesagt habe, schreibe in eine Schriftrolle!3 Denn seht, es wird eine Zeit kommen, in der ich das Schicksal meines Volkes Israel und Juda wende“, spricht Jahwe. „Ich werde sie in das Land zurückbringen, das ich ihren Vorfahren gegeben habe; sie sollen es wieder in Besitz nehmen.“4 Folgendes hat Jahwe über Israel und Juda gesagt;5 ja, so spricht Jahwe: „Wir hören Angstgeschrei. / Furcht ist da und kein Frieden!6 Fragt doch nach und seht: / Bringt ein Mann jemals Kinder zur Welt? / Warum sehe ich da Männer / mit Händen auf den Hüften / wie Gebärende es tun? / Warum sind ihre Gesichter so blass?7 Wehe, groß ist jener Tag, / keiner ist ihm gleich! / Die Nachkommen Jakobs sind in Not, / doch sie werden daraus befreit.“8 „Es geschieht an jenem Tag“, spricht Jahwe, der Allmächtige, „da zerbreche ich das Joch auf dir und zerreiße deine Fesseln. Fremde sollen dich nicht mehr versklaven!9 Nur mir werdet ihr dienen, Jahwe, eurem Gott, und eurem König David, den ich euch erstehen lasse.10 Und du, mein Diener Jakob, hab keine Angst!“, spricht Jahwe. „Israel, erschrick nicht! Denn ich will dich retten aus dem fernen Land, deine Nachkommen aus der Gefangenschaft. Jakob wird zurückkehren und in Frieden und Sicherheit leben. Niemand schreckt ihn mehr auf.11 Denn ich bin bei dir“, spricht Jahwe, „um dir zu helfen. Die Völker, unter die ich euch versprengt habe, werde ich vernichten, nicht aber dich! Dich muss ich nur bestrafen, wie du es verdienst, denn ungestraft kann ich dich nicht lassen.“12 Ja, so spricht Jahwe: „Unheilbar ist dein Bruch, / eiterig deine Wunde!13 Keiner tritt für dich ein, / keiner presst den Eiter aus. / Darüber wächst keine heilende Haut.14 Deine Liebhaber vergaßen dich alle, / sie fragten nicht mehr nach dir. / Denn wie einen Feind habe ich dich verwundet, / grausam habe ich dich bestraft / wegen deiner riesigen Schuld / und deiner zahllosen Sünden.15 Was schreist du über deinen Bruch / und deinen unheilbaren Schmerz? / Wegen deiner riesigen Schuld / und deiner zahllosen Sünden / tat ich dir das an.16 Doch alle, die dich fraßen, / werden nun selbst verzehrt; / alle, die dich bedrängten, / müssen nun in Gefangenschaft; / alle, die dich beraubten, / werden nun selbst beraubt; / alle, die dich plünderten, / gebe ich nun der Plünderung preis.17 Dir lasse ich die Wundhaut wachsen, / dich heile ich von deinen Wunden, spricht Jahwe, / weil sie dich eine Verstoßene nennen: / 'Das ist Zion, nach der keiner fragt!'“18 So spricht Jahwe: „Seht, ich stelle Jakobs Zelte wieder her, / erbarme mich über seine Wohnungen. / Auf Bergen von Schutt ersteht die Stadt neu, / der Palast auf seinem alten Platz.19 Lobgesang wird dort zu hören sein, / die Stimme fröhlicher Menschen. / Ich lasse mein Volk wachsen, / ihre Zahl nimmt nicht mehr ab. / Ich verschaffe ihnen so viel Ehre, / dass niemand mehr sie verachtet.20 Es wird ihnen gehen wie früher, / ihre Gemeinschaft besteht vor mir. / Und alle ihre Unterdrücker / ziehe ich zur Rechenschaft.21 Ihr Führer kommt dann aus ihrer Mitte, / ihr Herrscher stammt von ihnen selbst. / Ich erlaube ihm den Zutritt zu mir, / er darf in meiner Nähe erscheinen. / Denn wer setzt sonst sein Leben aufs Spiel, / um in meine Nähe zu kommen? / Das sagt Jahwe.22 Dann seid ihr wieder mein Volk, / und ich bin wieder euer Gott.“23 Passt auf! Ein verheerender Sturm Jahwes bricht los: sein Grimm. Ein Wirbelsturm entlädt sich über diese gottlosen Menschen.24 Der Zorn Jahwes wird nicht nachlassen, bis Jahwe alles ausgeführt hat, was er sich vornahm. Ganz werdet ihr das erst verstehen, wenn es soweit ist.

Jeremia 30

nuBibeln

von Biblica
1 Detta är det budskap som kom till Jeremia från HERREN:2 ”Så säger HERREN, Israels Gud: ’Skriv ner i en bokrulle allt jag har talat till dig.3 Det kommer nämligen en tid, säger HERREN, då jag ska föra tillbaka mitt folk, Israel och Juda, från fångenskapen, säger HERREN. Jag ska föra dem tillbaka till det land som jag gav deras förfäder. De ska ta det i besittning.’ ”4 Detta är vad HERREN talade beträffande Israel och Juda.5 ”Så säger HERREN: ’Man hör skrik av skräck, ångest, inte frid.6 Fråga, se efter: Inte kan väl en man föda barn? Varför ser jag alla män med händerna på magen, som kvinnor i födslovåndor? Varför har alla ansikten blivit dödsbleka?7 Vilken förfärlig dag detta ska bli! Den kommer inte att likna någon annan. Det är en bedrövelsens tid som väntar Jakob, men han ska bli räddad ur den.8 Den dagen, säger härskarornas HERRE, ska jag bryta av oken från deras nackar och slita av deras bojor. De ska inte längre behöva arbeta som slavar åt främlingar.9 De ska tjäna HERREN, sin Gud, och David, sin kung, som jag ska låta uppstå åt dem.10 Var därför inte rädd, min tjänare Jakob, säger HERREN, var inte skräckslagen, Israel, för jag ska rädda dig från en avlägsen plats, dina efterkommande från landet dit de förvisats. Jakob ska återvända och leva i ro och trygghet. Ingen ska skrämma honom.11 För jag är med dig, säger HERREN, för att rädda dig. Jag ska utplåna alla de folk bland vilka jag har skingrat dig. Men dig ska jag inte utplåna. Jag ska tukta dig, men med rättvisa – helt ostraffad ska jag inte släppa dig.’12 För så säger HERREN: ’Din skada är obotlig, ditt sår är oläkligt.13 Det finns ingen som tar sig an din sak, ingen läkedom finns för ditt sår, inget helande för dig.14 Alla dina älskare har glömt dig och bryr sig inte om dig längre. Jag har slagit dig så som en fiende skulle ha gjort, jag har straffat dig grymt eftersom din skuld är så stor och dina synder så många.15 Varför klagar du över din skada och över din obotliga smärta? För att din skuld var så stor och dina synder så många har jag gjort dig detta.16 Men alla som ätit av dig ska själva ätas, och alla dina fiender ska föras bort i fångenskap. De som plundrar dig ska själva bli plundrade, och de som skövlar dig ska bli skövlade.17 Jag ska låta dig återfå din hälsa och läka dina sår, säger HERREN, dig som man kallat ”den fördrivna” och ”Sion som ingen bryr sig om”.’18 Så säger HERREN: ’Se, jag ska resa Jakobs tält på nytt och förbarma mig över hans boningar. Staden ska byggas upp på sina ruiner, och palatset ska stå på sin rätta plats.19 Därifrån ska höras lovsång och rop av glädje. Jag ska föröka dem, de ska inte bli färre. Jag ska göra dem ärade, de ska inte vara utan betydelse.20 Deras barn ska bli som i gångna tider, deras menighet upprättas inför mig, och jag ska straffa alla som förtrycker dem.21 Deras ledare ska komma ur deras egna led, deras härskare uppstå mitt ibland dem. Jag ska låta honom nalkas mig och komma mig nära. Vem skulle annars våga komma nära mig? säger HERREN.22 Ni ska vara mitt folk och jag ska vara er Gud.’ ”23 Se, en stormvind från HERREN bryter fram i vrede, en virvelstorm. Den drar fram över de ogudaktigas huvuden.24 HERRENS brinnande vrede vänder inte förrän han fullbordat sina planer. I kommande dagar ska ni förstå det.