Wie soll ich dir deinen Glauben glauben, wenn ich deine Werke nicht sehe? Bewährungsproben und Versuchungen
1Es schreibt Jakobus, ein Sklave[1] Gottes und des Herrn Jesus Christus. An das Volk Gottes, das in der Fremde lebt.[2] Seid gegrüßt!2Haltet es für reine Freude, meine Brüder, wenn ihr in verschiedener Weise auf die Probe gestellt werdet.3Ihr wisst ja, dass ihr durch solche Bewährungsproben für euren Glauben Standhaftigkeit erlangt.4Die Standhaftigkeit wiederum bringt das Werk zum Ziel: Ihr sollt zu einer Reife kommen, der es an nichts mehr fehlt und die kein Makel entstellt.5Wenn jemand von euch nicht weiß, wie er das tun soll, dann darf er Gott um diese Weisheit bitten. Er wird sie ihm ohne weiteres geben und ihm deshalb keine Vorwürfe machen, denn er gibt allen gern.6Doch wenn er diese Bitte vorbringt, soll er das mit Gottvertrauen tun und sich keinen Zweifeln hingeben. Ein Zweifler ist nämlich wie eine vom Wind gepeitschte hin- und herwogende Meereswelle.7Ein solcher Mensch kann nicht erwarten, etwas vom Herrn zu empfangen.8Er ist in sich gespalten und unbeständig in allem, was er unternimmt.9Wenn ein Bruder niedrig gestellt ist, rühme er sich des Ansehens, das er bei Gott genießt.10Wenn er reich ist, rühme er sich seiner Armseligkeit vor Gott, denn er wird wie eine Wiesenblume vergehen.11Wenn nämlich die Sonne aufgeht und mit ihr die Hitze kommt, lässt sie das Gras verdorren. Die Blüte verwelkt und es ist vorbei mit ihrer ganzen Schönheit. So wird auch der Reiche samt seinen Unternehmungen verschwinden.12Glücklich der Mann, der die Erprobung standhaft erträgt! Denn nachdem er sich so bewährt hat, wird er den Ehrenkranz des Lebens erhalten, den Gott denen versprochen hat, die ihn lieben.13Wenn jemand in Versuchung gerät, soll er nicht sagen: „Gott hat mich in Versuchung geführt.“ Denn Gott kann nicht vom Bösen verführt werden und verführt auch selbst niemand dazu.14Nein, jeder wird von seiner eigenen Begierde in die Falle gelockt.15Wenn die Lust auf diese Weise schwanger geworden ist, bringt sie Sünde zur Welt, und die Sünde, wenn sie voll ausgewachsen ist, den Tod.16Täuscht euch nicht, meine lieben Brüder!17Vom Vater der Himmelslichter kommen nur gute und vollkommene Gaben. Bei ihm gibt es keine Veränderung, auch nicht den Hauch eines Wechsels.18Aus freiem Liebeswillen hat er uns durch das Wort der Wahrheit neues Leben geschenkt, damit wir gewissermaßen die ersten Geschöpfe seiner neuen Schöpfung wären.
Täter des Wortes sein
19Denkt daran, meine lieben Brüder: „Jeder Mensch sei schnell zum Hören bereit – zum Reden und zum Zorn, da lasse er sich Zeit.“20Denn im Zorn tut keiner, was vor Gott recht ist.21Legt deshalb jede Gemeinheit und alle Bosheit von euch ab, und nehmt das Wort, das in euch hineingepflanzt wurde, bereitwillig auf. Denn das hat die Macht, euch zu retten.22Es genügt aber nicht, das Wort nur zu hören, denn so betrügt man sich selbst. Man muss danach handeln.23Jeder, der das Wort nur hört und nicht in die Tat umsetzt, ist wie ein Mann, der sein Gesicht in einem Spiegel betrachtet.24Er schaut sich an, läuft davon und hat schon vergessen, wie er aussah.25Doch wer sich in das vollkommene Gesetz vertieft, in das Gesetz der Freiheit,[3] wer es immer vor Augen hat und nicht vergisst, was er wahrnimmt, sondern danach handelt, der wird dabei glücklich und gesegnet sein.26Wenn jemand sich einbildet, Gott zu dienen, aber seine Zunge nicht im Zaum hält, der macht sich selbst etwas vor. Sein Dienst für Gott hat keinen Wert.27Wer Gott, dem Vater, wirklich gefallen will, der helfe Waisen und Witwen in ihrer Not und beschmutze sich nicht am Treiben dieser ‹gottfernen› Welt.
Jakobus 1
nuBibeln
von Biblica1Från Jakob, som är tjänare åt Gud och Herren Jesus Kristus[1]. Till de tolv stammarna i förskingringen. Hälsningar!
Hälsning Tro och uthållighet
2Var bara glada, mina syskon, när ni får gå igenom olika slags prövningar[2].3Ni vet ju att om ni håller fast vid er tro i prövningarna, så blir ni uthålliga.4Och uthålligheten för med sig fullkomlighet i det ni gör, så att ni blir fullkomliga och utan brist.5Om någon av er saknar vishet ska han be till Gud, som ger åt alla, generöst och utan förebråelser, och han ska få vad han ber om.6Men han ska be i tro och inte tvivla, för den som tvivlar är som en våg på havet som drivs hit och dit av vinden.7En sådan ska inte tänka sig att få något av Herren,8kluven som han är och instabil i allt han gör.9En troende med låg status ska vara stolt över sin låga ställning,10och en rik över sin anspråkslöshet. Den rike vissnar ju bort som en blomma på ängen.11När solen går upp med sin hetta bränner den gräset, och blommorna vissnar och förlorar sin skönhet.[3] På samma sätt ska den rike vissna bort mitt i all sin strävan.12Lycklig är den som håller ut då han prövas! Om han består provet ska han få livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom.13Men om någon frestas[4], ska han inte säga att det är Gud som frestar honom. Gud kan ju inte frestas av det onda, och han skulle själv aldrig fresta någon.14När någon frestas, är det hans eget begär som lockar och drar honom.15När begäret blir befruktat, föder det synd. Synden blir sedan fullvuxen och föder död.16Låt er inte luras, syskon!17Allt gott vi får och alla fullkomliga gåvor kommer från ljusens Fader. Hos honom finns ingen förändring och ingen växling mellan ljus och mörker.18Han födde oss efter sin vilja till ett nytt liv genom sanningens ord, så att vi blev en första skörd bland dem som han har skapat.
Omsätt budskapet i praktisk handling
19Detta vet ni, mina kära syskon: var och en bör vara snabb till att lyssna, men sen till att tala och sen till vrede.20En människas vrede för ju inte med sig det som är rättfärdigt inför Gud.21Gör er därför av med all omoral och all ondska. Ta i ödmjukhet emot det budskap som har såtts i er och som har kraft att rädda ert liv.22Omsätt budskapet i praktisk handling och var inte bara dess åhörare. Annars bedrar ni er själva.23Den som hör budskapet men inte följer det, han liknar en man som får syn på sitt ansikte i en spegel.24Han ser på sig själv, men går sedan därifrån och glömmer hur han såg ut.25Men den som speglar sig själv i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och håller sig till den och inte glömmer bort vad han hört, han ska bli lycklig i det han gör.26Den som menar sig vara troende men inte kan kontrollera sin tunga, han bedrar sitt hjärta. Hans tro är värdelös.27Men att visa omsorg om föräldralösa barn och änkor som har det svårt och att inte låta sig påverkas av den här världen är uttryck för en tro som är ren och fläckfri inför Gud, vår Fader.