1.Könige 10

Neue evangelistische Übersetzung

von Karl-Heinz Vanheiden
1 Als der Ruf Salomos und der Name Jahwes bis zur Königin von Saba[1] drang, kam sie, um Salomo mit schwierigen Fragen zu prüfen. (Mt 12,42)2 Sie reiste mit einem gewaltigen Gefolge nach Jerusalem. Ihre Kamele waren schwer mit duftenden Ölen, Gold und Edelsteinen beladen. Als sie zu Salomo kam, besprach sie alles mit ihm, was sie sich überlegt hatte.3 Salomo beantwortete alle ihre Fragen. Es gab nichts, was ihm verborgen war und worauf er keine Antwort gewusst hätte.4 Als die Königin von Saba die Weisheit Salomos erkannte, als sie den Palast sah, den er gebaut hatte,5 die Speisen an seiner Tafel, die Sitzordnung seiner Beamten, die gute Bedienung und die kostbaren Gewänder seiner Diener und Mundschenke und das Brandopfer, das er im Haus Jahwes opfern ließ, verschlug es ihr den Atem.6 Sie sagte zum König: „Es ist tatsächlich alles wahr, was ich in meinem Land über dich und deine Weisheit gehört habe!7 Ich wollte es nicht glauben, bis ich es mit eigenen Augen gesehen hatte. Und nun sehe ich: Man hat mir nicht einmal die Hälfte gesagt. Deine Weisheit und dein Reichtum übertreffen alles, was ich je über dich gehört habe.8 Was für ein Vorrecht haben deine Männer und auch deine Beamten, die täglich bei dir sind und deine weisen Worte hören!9 Gepriesen sei Jahwe, dein Gott, dem es gefiel, dich auf den Thron Israels zu setzen. Weil Jahwe Israel beständig liebt, hat er dich zum König gemacht, damit du für Recht und Gerechtigkeit sorgst.“10 Dann übergab sie dem König 120 Talente Gold, eine Menge duftender Öle und die Edelsteine. Nie wieder hat es so viel kostbares Öl gegeben wie dieses, das die Königin von Saba Salomo als Geschenk überbrachte.11 Auch die Flotte Hirams, die Gold aus Ofir holte, hatte schon eine große Menge kostbarer Steine und Hölzer mitgebracht.12 Der König hatte aus diesem Holz Geländer für das Haus Jahwes und den Regierungspalast anfertigen lassen, auch Zithern und Harfen für die Tempelsänger. Bis heute sind nie mehr so viele kostbare Hölzer ins Land gekommen und bewundert worden.13 König Salomo erfüllte der Königin von Saba jeden Wunsch, den sie äußerte, und beschenkte sie darüber hinaus so reich, wie er nur konnte. Danach kehrte sie mit ihrem Gefolge wieder in ihr Land zurück.14 In einem einzigen Jahr gingen bei Salomo 666 Talente Gold ein.15 Dazu kam noch das, was die Händler einbrachten und was von allen Königen Arabiens und den Statthaltern des Landes einging.16 König Salomo ließ 200 Langschilde anfertigen und mit Gold überziehen. Etwa vier Kilogramm[2] gehämmertes Gold verwendete er für jeden Schild.17 Dazu ließ er noch 300 Kleinschilde machen und jeden mit zwei Kilogramm[3] gehämmertem Gold überziehen. Er brachte sie alle in das Libanonwaldhaus.[4]18 Weiter ließ der König einen großen Thron aus Elfenbein anfertigen und mit purem Gold überziehen.19 Der Thron hatte sechs Stufen und ein rundes Kopfstück hinten. Zu beiden Seiten des Sitzes befanden sich Armlehnen, neben denen zwei Löwenfiguren standen.20 Auch auf jeder der sechs Stufen stand rechts und links je eine Löwenfigur. Noch nie ist so etwas für ein Königreich geschaffen worden.21 Alle Trinkgefäße Salomos waren aus reinem Gold und auch sämtliche Gegenstände, die zum Libanonwaldhaus gehörten. Silber war zur Zeit Salomos wertlos,22 denn der König hatte hochseetüchtige Schiffe, die mit den Schiffen Hirams fuhren. Alle drei Jahre kam diese Tarschisch-Flotte[5] und brachte Gold und Silber, Elfenbein, Affen und Pfauen.23 Somit übertraf König Salomo alle anderen Könige der Erde an Reichtum und Weisheit.24 Menschen aus aller Welt suchten ihn auf, um sich persönlich von der Weisheit zu überzeugen, die Gott ihm verliehen hatte.25 Alle brachten ihm Geschenke: silberne und goldene Gegenstände, Festgewänder und Waffen, kostbare Öle, Pferde und Maultiere. So ging es Jahr um Jahr.26 Salomo beschaffte sich 1400 Streitwagen und 12.000 Pferde[6]. Er stationierte sie in den Wagenstädten und bei sich in Jerusalem.27 Unter seiner Regierung war Silber in Jerusalem so viel wert wie Steine, und Zedern hatte er so viel, wie die Maulbeerfeigenbäume, die in der Niederung wachsen.28 Die Pferde bekam Salomo aus Ägypten und aus allen möglichen anderen Ländern. Seine Händler kauften sie dort auf.29 Bei der Ausfuhr aus Ägypten wurde ein Streitwagen mit 600 ‹Schekel› Silber[7] gehandelt und ein Pferd mit 150. Seine Händler belieferten auch die Könige der Hetiter und Syrer.

1.Könige 10

nuBibeln

von Biblica
1 När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo och HERRENS namn, kom hon för att pröva honom med svåra frågor.2 Hon kom till Jerusalem med en mycket stor karavan av kameler, lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna.3 Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för kungen att förklara.4 När drottningen av Saba såg all Salomos vishet och palatset han byggt,5 rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i HERRENS hus, blev hon andlös av förundran.6 Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant!7 Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet och din rikedom överträffar allt jag hört.8 Lyckliga är dina män[1] och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet!9 Välsignad vare HERREN, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på Israels tron! I sin eviga kärlek till Israel har HERREN satt dig till dess kung för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”10 Hon gav kungen över fyra ton guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Så mycket kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig förts in i landet sedan dess.11 När också kung Hirams fartyg anlände med guld från Ofir, förde de även med sig stora mängder almugträ[2] och ädelstenar.12 Kungen använde almugträet till inredningen i HERRENS hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har varken förr eller senare funnits i landet.13 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, förutom allt som han av kunglig frikostighet skänkte henne. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.14 Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton[3],15 förutom det som handelsmän och affärsmän kom med, liksom kungarna i Arabien och ståthållarna i landet.16 Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 600 siklar[4]17 och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av tre minor[5] guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset.18 Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med fint guld.19 Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon.20 Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike.21 Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting.22 Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams fartyg, och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar[6].23 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden.24 Från hela världen kom människor för att lyssna till hans gudagivna vishet.25 Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.26 Salomo samlade också vagnar och hästar. Han hade 1 400 vagnar och 12 000 hästar, dels i vagnstäderna, dels hos kungen i Jerusalem.27 Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet.28 Salomos hästar köptes i Egypten och Kuve[7]. Kungens uppköpare importerade dem från Kuve.29 Varje vagn som de importerade från Egypten kostade 600 siklar silver och en häst 150 siklar. De exporterade dem också till hettiternas och araméernas kungar.