1För körledaren, till mutlabbén[1]. En psalm av David.[2]2HERRE, jag vill prisa dig av allt mitt hjärta och berätta om alla dina under.3Jag vill vara glad och jubla i dig. Jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.4Mina fiender drar sig tillbaka, vacklar och förgås inför dig.5Du har försvarat min rätt och min sak, du har satt dig på tronen som en rättfärdig domare.6Du har tillrättavisat folken och gjort slut på de ogudaktiga och utplånat deras namn för all framtid.7Fienden är borta, utplånad för evigt. Du ödelade städerna, man ska inte ens komma ihåg dem.8Men HERREN regerar för all framtid. Han har ställt fram sin tron för att döma.9Han dömer världen i rättfärdighet, han härskar över folken med rättvisa.10HERREN är en tillflykt för de förtryckta, en borg i nödens tid.11De som känner dig vid ditt namn, förtröstar på dig, HERRE, för du överger inte dem som söker dig.12Lovsjung HERREN, honom som bor på Sion! Berätta för folken vad han har gjort!13Han som hämnas blodsdåd kommer ihåg, han glömmer inte de förtrycktas klagan.14HERRE, var nådig mot mig, se hur jag får lida för dem som hatar mig, du som kan lyfta mig upp från dödens portar,15så att jag kan lovprisa dig i dotter Sions[3] portar och glädjas över din räddning.16Folken faller själva i den grop de grävt, och deras egen fot fastnar i det nät de lagt ut.17HERREN gör sig känd, han skipar rätt. Den gudlöse snärjs i sina egna gärningar. Higgajón[4]. Sélah18De gudlösa ska återvända till dödsriket, alla folk som har glömt Gud.19Den fattige ska inte vara glömd för alltid, inte heller är de förtrycktas hopp borta för evigt.20Stå upp, HERRE! Låt inte människor få makten! Låt folken bli dömda inför dig!21Låt skräcken komma över dem, HERRE! Låt folken veta att de är bara människor! Séla
1Ein Psalm Davids, vorzusingen, nach der Weise »Schöne Jugend«.2Ich danke dem HERRN von ganzem Herzen und erzähle alle deine Wunder. (Ps 44:2)3Ich freue mich und bin fröhlich in dir und lobe deinen Namen, du Allerhöchster,4dass meine Feinde zurückweichen mussten; sie sind gestürzt und umgekommen vor dir.5Denn du führst mein Recht und meine Sache, du sitzest auf dem Thron, ein rechter Richter.6Du schiltst die Völker und vernichtest die Frevler; ihren Namen vertilgst du auf immer und ewig.7Der Feind ist vernichtet, zertrümmert für immer, die Städte hast du zerstört; jedes Gedenken an sie ist vergangen. (Ps 34:17)8Der HERR aber thront ewiglich; er hat seinen Thron bereitet zum Gericht,9er wird den Erdkreis richten mit Gerechtigkeit und die Völker regieren, wie es recht ist.10Der HERR ist des Armen Schutz, ein Schutz in Zeiten der Not.11Darum hoffen auf dich, die deinen Namen kennen; denn du verlässest nicht, die dich, HERR, suchen.12Lobet den HERRN, der zu Zion wohnt; verkündigt unter den Völkern sein Tun!13Denn der nach Blutschuld fragt, gedenkt der Elenden und vergisst nicht ihr Schreien. (1 Mos 4:10; 1 Mos 9:5; 1 Mos 16:11; Ps 72:4)14HERR, sei mir gnädig; / sieh an mein Elend unter meinen Feinden, der du mich erhebst aus den Toren des Todes,15dass ich erzähle all deinen Ruhm, in den Toren der Tochter Zion, dass ich fröhlich sei über deine Hilfe. (Ps 13:6; Ps 22:23)16Völker sind versunken in der Grube, die sie gegraben, ihr Fuß ist gefangen im Netz, das sie gestellt hatten.17Der HERR hat sich kundgetan und Gericht gehalten. Der Frevler ist verstrickt in dem Werk seiner Hände. Zwischenspiel. Sela.18Die Frevler sollen zu den Toten fahren, alle Völker, die Gott vergessen!19Denn er wird den Armen nicht für immer vergessen; die Hoffnung der Elenden wird nicht verloren sein ewiglich. (Ps 10:17; Ps 22:25)20HERR, steh auf, dass nicht Menschen die Oberhand gewinnen; lass die Völker vor dir gerichtet werden! (4 Mos 10:35)21Lege, HERR, einen Schrecken auf sie, dass die Völker erkennen, dass sie Menschen sind. Sela.