Psalm 68 | nuBibeln :: ERF Bibleserver

nuBibeln

Guds ära och makt

1 För körledaren. Av David. En psalm, en sång. 2 Gud reser sig och hans fiender skingras, de som hatar honom flyr från honom. 3 Liksom rök förs bort av vinden blåses de bort av dig, som smält vax i eld utplånas de onda inför Gud. 4 Men de rättfärdiga gläds inför Gud, de fröjdar sig och jublar av glädje. 5 Sjung till Gud, sjung lovsång till hans namn! Hylla honom som rider på molnen^[1]! HERREN är hans namn! Gläd er inför honom! 6 En far för de faderlösa, en änkornas försvarare är Gud i sin heliga boning, 7 en Gud som ger de ensamma ett hem och för ut fångarna i frihet. Men de upproriska får bo i öknen. 8 Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk och marscherade med det genom öknen,^[2] séla, 9 då darrade jorden, och från himlen strömmade regnet ner, inför Gud, Sinais Gud, inför Israels Gud. 10 Du sände regn i överflöd, Gud, för att din uttorkade arvedel skulle blomstra igen. 11 Din skara^[3] fick slå sig ner där, i din godhet tog du dig an de fattiga. 12 Herren har gett sina befallningar, stor är härskaran av kvinnor som förkunnar det. 13 Kungar och härar flyr, de flyr, och husfrun delar bytet i lägret. 14 Ska ni då ligga stilla bland fållorna^[4]? Duvans vingar är täckta med silver, dess fjädrar med skimrande guld. 15 När den Väldige skingrade kungarna, föll det snö på Salmon. 16 Ett Guds berg är Bashan, ett berg med höga toppar är Bashan. 17 Varför ser ni, höga toppar, med avund på det berg, där Gud har valt att bo, där HERREN ska bo i evighet? 18 Guds vagnar var tiotusentals, tusen och åter tusen, Herren är bland dem i Sinais helighet. 19 Du steg upp i höjden och tog fångar, du fick gåvor bland människorna, ja, till och med bland de upproriska människor, för att du, HERRE Gud, skulle bo där.^[5] 20 Välsignad är Herren! Dag efter dag bär han vår börda. Gud är vår räddning. Séla 21 Gud är för oss en Gud som frälser. HERREN, vår Herre, räddar oss från döden. 22 Men sina fiender kommer Gud att krossa, det håriga huvudet på den som går vidare i synd. 23 Herren säger: ”Från Bashan ska jag hämta dem, jag ska hämta dem från havets djup, 24 så att du kan vada i blod, och dina hundar får slicka i sig sin del.” 25 Gud, de ser ditt triumftåg, min Gud och kung, i helgedomen. 26 Sångarna går först, och framför musikanterna går flickor som spelar på tamburiner. 27 Lova Gud i församlingarna! Prisa HERREN, Israels källa! 28 Där är Benjamins lilla stam, som leder dem, där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar. 29 Visa din makt, Gud! Visa din styrka så som du gjort förut för oss! 30 För ditt tempels skull i Jerusalem kommer kungarna till dig med sina gåvor. 31 Tillrättavisa odjuret i vassen, tjurhjorden och folkens kalvar. Trampa ner dem med deras silvertackor,^[6] skingra de folk som gillar krig. 32 De kommer med koppar från Egypten, Kush skyndar sig att sträcka ut sina händer mot Gud.^[7] 33 Sjung till Gud, alla riken på jorden! Sjung lovsånger till Herren, séla, 34 till honom som rider på de uråldriga himlarna och vars mäktiga stämma dundrar från skyn. 35 Ge Gud makten! Hans majestät är över Israel, hans styrka i skyarna. 36 Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom. Israels Gud ger styrka och makt åt sitt folk. Lovad vare Gud!

Lutherbibel 2017

från Deutsche Bibelgesellschaft

Der Sieg Gottes

1 Ein Psalmlied Davids, vorzusingen. 2 Gott steht auf; so werden seine Feinde zerstreut, und die ihn hassen, fliehen vor ihm. (4 Mos 10:35) 3 Wie Rauch verweht, so verwehen sie; wie Wachs zerschmilzt vor dem Feuer, so kommen die Frevler um vor Gott. 4 Die Gerechten aber freuen sich / und sind fröhlich vor Gott und freuen sich von Herzen. 5 Singet Gott, lobsinget seinem Namen! / Macht Bahn dem, der auf den Wolken einherfährt; er heißt HERR. Freuet euch vor ihm! (Jes 57:14) 6 Ein Vater der Waisen und ein Helfer der Witwen ist Gott in seiner heiligen Wohnung, (Ps 10:14) 7 ein Gott, der die Einsamen nach Hause bringt, / der die Gefangenen herausführt, dass es ihnen wohlgehe; aber die Abtrünnigen bleiben in dürrem Lande. 8 Gott, als du vor deinem Volk herzogst, als du einhergingst in der Wüste, – Sela – (2 Mos 13:21) 9 da bebte die Erde, / und die Himmel troffen vor Gott – am Sinai –, vor Gott, dem Gott Israels. (2 Mos 19:16) 10 Du gabst, Gott, Regen in Fülle, und dein Erbe, das dürre war, erquicktest du, 11 dass deine Tiere darin wohnen konnten. Gott, du labst die Elenden in deiner Güte. 12 Der Herr gibt ein Wort – der Freudenbotinnen ist eine große Schar –: (Jes 52:7) 13 Die Könige der Heerscharen fliehen, sie fliehen, und die Frauen teilen die Beute aus. 14 Wollt ihr zwischen den Hürden lagern? / Die Flügel der Tauben sind überzogen mit Silber, und ihre Schwingen schimmern von Gold. (Dom 5:16) 15 Als der Allmächtige dort Könige zerstreute, fiel Schnee auf dem Zalmon. 16 Ein Berg Gottes ist Baschans Gebirge, ein Gebirge, reich an Gipfeln, ist Baschans Gebirge. 17 Was seht ihr scheel, ihr Berge, ihr Gipfel, / auf den Berg, wo es Gott gefällt zu thronen? Ja, dort bleibt der HERR immerdar. (Ps 132:13) 18 Gottes Wagen sind vieltausendmal tausend; der Herr ist unter ihnen, der vom Sinai ist im Heiligtum. 19 Du bist aufgefahren zur Höhe und führtest Gefangne gefangen, du hast Gaben empfangen von Menschen – auch von Abtrünnigen –, auf dass Gott der HERR daselbst wohne. (Ef 4:8) 20 Gelobt sei der Herr täglich. Gott legt uns eine Last auf, aber er hilft uns auch^[1]. Sela. (1 Kor 10:13) 21 Wir haben einen Gott, der da hilft, und den HERRN, einen Herrn, der vom Tode errettet. 22 Ja, Gott wird den Kopf seiner Feinde zerschmettern, den Schädel derer, die da fortfahren in ihrer Sünde. 23 Der Herr hat gesagt: Aus Baschan will ich sie wieder holen, aus der Tiefe des Meeres will ich sie holen, 24 dass du deinen Fuß im Blut der Feinde badest und deine Hunde es lecken. 25 Man sieht, Gott, wie du einherziehst, wie du, mein Gott und König, einherziehst im Heiligtum. (2 Sam 6:13; Ps 24:7) 26 Die Sänger gehen voran, danach die Spielleute inmitten der Mädchen, die da Pauken schlagen. (2 Mos 15:20) 27 »Lobet Gott in den Versammlungen, den HERRN, ihr vom Brunnen Israels.« (Jes 48:1) 28 Benjamin, der Jüngste, geht ihnen voran, / dann die Fürsten Judas mit ihren Scharen, die Fürsten Sebulons, die Fürsten Naftalis. 29 Biete auf, Gott, deine Macht, die Macht, Gott, die du an uns bewiesen hast 30 von deinem Tempel her; um Jerusalems willen werden dir Könige Geschenke bringen. (Ps 72:10) 31 Bedrohe das Tier im Schilf, die Rotte der Stiere unter den Kälbern, den Völkern, die da zertreten um des Silbers willen. Zerstreue die Völker, die gerne Krieg führen. 32 Aus Ägypten werden Gesandte kommen; Kusch wird seine Hände ausstrecken zu Gott. (Jes 18:7; Jes 19:21; Jes 45:14; Apg 8:27)

Jes 18:7Jes 19:21Jes 45:14Apg 8:27

33 Ihr Königreiche auf Erden, singet Gott, lobsinget dem Herrn! Sela. 34 Er fährt einher durch die Himmel, die von Anbeginn sind. Siehe, er lässt seine Stimme erschallen, eine gewaltige Stimme. 35 Gebt Gott die Macht! Seine Herrlichkeit ist über Israel und seine Macht in den Wolken. 36 Zu fürchten bist du, Gott, in deinem Heiligtum. / Er ist Israels Gott. Er wird dem Volk Macht und Kraft geben. Gelobt sei Gott!