1En dag när Jesus stod vid sjön Gennesaret, trängde folket på för att höra Guds ord.2Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid stranden medan de sköljde sina nät.3Han steg i en av båtarna och bad Simon, som ägde den, att ro ut en bit från land. Sedan satte han sig i båten och undervisade folket.4När han hade slutat tala, sa han till Simon: ”Ro nu ut på djupt vatten och lägg ut näten!”5”Herre”, sa Simon, ”vi har arbetat hårt hela natten och har ändå inte fått något. Men eftersom du säger det, så ska vi lägga ut näten igen.”6Och när de gjorde det, fick de en sådan mängd fisk att näten höll på att gå sönder.7Då vinkade de till sig sina kamrater i den andra båten, för att de skulle hjälpa till. De kom, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka.8När Simon såg detta, föll han på knä inför Jesus och sa: ”Herre, lämna mig! Jag är en syndare!”9Både han och de andra i båten hade blivit helt förskräckta när de såg hur mycket fisk de hade fått,10och likadant hans kompanjoner, Jakob och Johannes, Sebedaios söner. Men Jesus sa till Simon: ”Var inte rädd! Från och med nu ska du fånga människor.”11När de hade rott båtarna i land, lämnade de allt för att följa Jesus.
Jesus botar en spetälsk man
12En annan gång, när Jesus besökte en stad, träffade han en man som var svårt angripen av spetälska[1]. När mannen fick se Jesus, kastade han sig till marken framför honom och bad: ”Herre, om du vill, så kan du göra mig ren.”13Då sträckte Jesus ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är ren!” Och genast försvann spetälskan.14Sedan förbjöd Jesus mannen att berätta om det för någon och sa: ”Gå och visa upp dig för prästen. Ta också med dig det offer för din rening som Mose har bestämt,[2] till ett vittnesbörd för dem.”15Men ryktet om Jesus spred sig allt snabbare, och mängder med människor kom för att lyssna på honom och bli botade från sina sjukdomar.16Han drog sig därför ofta undan till öde trakter för att be.
Jesus botar en förlamad man
17En dag när Jesus undervisade satt där några av fariseerna och laglärarna. De hade kommit från alla byar i Galileen och Judeen, och också från Jerusalem. Herrens kraft var över Jesus så att han kunde bota människor.18Då kom några män bärande på en bår med en förlamad man. De försökte tränga sig fram för att sätta ner honom framför Jesus,19men lyckades inte ta sig fram genom folkmassan. De gick därför upp på taket och tog bort några takplattor och firade sedan ner den förlamade på båren mitt framför Jesus.20När Jesus såg deras tro, sa han: ”Min vän, dina synder är förlåtna.”21”Vad är det här för en, som hädar?” tänkte de skriftlärda och fariseerna. ”Vem utom Gud kan förlåta synder?”22Men Jesus förstod vad de tänkte och frågade: ”Varför tänker ni så i era hjärtan?23Vilket är lättare att säga: ’Dina synder är förlåtna’, eller: ’Res dig upp och gå’?24Men för att ni ska veta att Människosonen[3] har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag till dig” – nu talade han till den förlamade: ”Res dig upp, ta din bår och gå hem!”25Och genast reste sig mannen upp, mitt framför ögonen på dem. Sedan tog han sin bår där han hade legat och gick hem, och hela tiden prisade han Gud.26Alla som såg det var förbluffade och prisade Gud. Fyllda av fruktan sa de: ”Det vi har sett idag är helt otroligt!”
Jesus kallar en tullindrivare att följa honom
27När Jesus gick därifrån fick han se en tullindrivare som hette Levi sitta utanför tullhuset. ”Kom och följ mig”, sa Jesus till honom.28Levi lämnade allt och reste sig och följde Jesus.29Levi ordnade sedan med en fest för Jesus i sitt hus, och där var en mängd tullindrivare och andra som åt tillsammans med dem.30Fariseerna, och särskilt de skriftlärda bland dem, blev då mycket arga och sa till Jesus lärjungar. ”Hur kan ni äta tillsammans med tullindrivare och syndare?”31Men Jesus svarade: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka.32Jag har nämligen inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare till omvändelse.”
Jesus svarar på en fråga om fasta
33De sa till honom: ”Johannes lärjungar fastar ofta och ber, och det gör fariseernas också. Men dina, de äter och dricker!”34Då svarade Jesus: ”Ni vill väl inte försöka få bröllopsgästerna att fasta medan brudgummen är hos dem?35Men en dag ska han tas ifrån dem, och då kommer de att fasta.”36Sedan berättade han för dem en liknelse: ”Ingen river en lapp från ett nytt, okrympt plagg, och sätter den på ett gammalt plagg. Då blir ju det nya plagget förstört, och dessutom passar inte lappen från det nya på det gamla plagget.37Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser sprängs säckarna och blir förstörda, och vinet rinner ut.38Nej, nytt vin måste hällas i nya säckar.39Ingen som har druckit av det gamla vinet vill ha det nya. Det gamla är bäst, säger man.”[4]
Lukas 5
Nya Levande Bibeln
Den stora fiskfångsten. De första efterföljarna
1En dag när Jesus stod vid sjön Gennesaret, trängde folket på för att höra Guds budskap.2Han fick då se två tomma båtar som några fiskare lämnat vid stranden medan de sköljde sina nät.3Och han steg i en av båtarna och bad Simon, som ägde den, att ro ut en bit från land. Sedan satt han i båten och talade till folket.4När han hade slutat tala, sa han till Simon: ”Ro nu ut på djupt vatten och lägg ut näten, så ska ni få så mycket fisk ni vill ha!”5”Herre”, sa Simon, ”vi har arbetat hårt hela natten och har ändå inte fått något. Men eftersom du säger det, så ska vi försöka igen.”6Och när de gjorde det, fick de så mycket fisk att näten höll på att gå sönder!7Då vinkade de till sig sina kamrater så att de kom ut med den andra båten, och snart var båda båtarna så fulla med fisk att de var nära att sjunka.8När Simon äntligen fattat vad som hade hänt, föll han på knä inför Jesus och sa: ”Herre, lämna mig! Jag är en syndare. Jag kan inte vara i din närhet.”9Både han och de andra i båten hade blivit helt förskräckta när de såg hur mycket fisk de hade fått.10Hans kompanjoner, Jakob och Johannes, Sebedaios söner, var lika förskräckta. Men Jesus sa till Simon: ”Var inte rädd! Från och med nu ska du fånga människor istället!”11Och när de hade rott båtarna i land lämnade de allt för att följa Jesus.
Jesus botar en spetälsk man
12En annan gång, när Jesus besökte en stad, träffade han en man som var svårt angripen av spetälska[1]. När mannen fick se Jesus, kastade han sig till marken framför honom och bad: ”Herre, om du vill, så kan du göra mig frisk.”13Då sträckte Jesus ut handen och rörde vid honom och sa: ”Det vill jag. Du är frisk!” Och genast försvann spetälskan.14Sedan förbjöd Jesus mannen att berätta för någon vad som hade hänt. Han sa: ”Gå istället till prästen, och låt honom undersöka dig. Ta också med dig det offer som Mose bestämt för spetälska personer som blivit friska.[2] Då kommer alla att förstå att Gud har botat dig.”15Men ryktet om Jesus spred sig allt snabbare, och mängder med människor kom för att lyssna på honom och bli botade från sina sjukdomar.16Han drog sig därför ofta undan till öde trakter för att be.
Jesus botar en förlamad man
17En dag när Jesus undervisade, satt några av fariseerna[3] och laglärarna med bland dem som lyssnade. De hade kommit från alla byar i hela Galileen och Judeen, och också från Jerusalem. Och Guds kraft var över Jesus så att han kunde bota människor.18-19Då kom några män bärande på en bår med en förlamad man. De försökte tränga sig igenom folkmassan för att komma nära Jesus, men lyckades inte ta sig fram. De gick därför upp på taket och tog bort några takplattor och firade sedan ner den förlamade på båren mitt framför Jesus.20När Jesus såg vilken stor tro de hade, sa han till den förlamade: ”Min son, jag har förlåtit dig dina synder.”21”Vad är det här för en, som hädar[4] Gud på det viset?” tänkte fariseerna och laglärarna. ”Det är ju bara Gud som kan förlåta synder.”22Men Jesus förstod vad de tänkte och sa: ”Varför tänker ni att just detta är en hädelse?23Är det inte lika omöjligt för en människa att säga till den förlamade: ’Res dig upp och gå’ som att säga ’Jag förlåter dig dina synder’?”24Sedan vände han sig till den förlamade och sa: ”För att bevisa att jag, Människosonen[5], har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag till dig: ’Res dig upp, ta din bår och gå hem!’ ”25-26Och genast reste sig mannen upp, mitt framför ögonen på de förbluffade människorna. Sedan tog han sin bår och gick hem, och hela tiden hyllade han Gud. Alla som såg det blev helt förskräckta, och de hyllade Gud och sa gång på gång: ”Det vi har sett idag är helt otroligt!”
Jesus kallar en tullindrivare att följa honom
27När Jesus senare lämnade staden fick han se en tullindrivare[6] som hette Levi sitta utanför tullhuset. ”Kom och bli min efterföljare”, sa Jesus till honom.28Och utan att tveka lämnade Levi allt och reste sig och följde Jesus.29Levi ordnade sedan med en fest för Jesus i sitt hus, och när man åt tillsammans var det många av Levis gamla kollegor vid tullen som var med bland gästerna, och även en del annat folk.30Fariseerna[7], och särskilt laglärarna bland dem, blev då mycket arga och sa till Jesus efterföljare. ”Hur kan ni sänka er så lågt att ni äter tillsammans med tullindrivare och syndare?”31Men Jesus svarade: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka.32Min uppgift här på jorden är att föra syndare tillbaka till Gud, inte att ta hand om dem som redan följer hans vilja.”
Jesus svarar på en fråga om fasta
33De religiösa ledarna anklagade också Jesus för en annan sak. De sa: ”Johannes döparens efterföljare fastar och ber regelbundet, och det gör fariseernas[8] också. Men dina, de äter och dricker och njuter av livet!”34Då svarade Jesus: ”Ni vill väl inte försöka få bröllopsgästerna att fasta och gå hungriga medan brudgummen är hos dem?35Men en dag ska han tas ifrån dem. Och efter den dagen kommer de att fasta. Det finns en tid och en plats för allt.”36Sedan berättade Jesus två exempel på detta. Han sa: ”Ingen river en lapp från ett nytt, okrympt plagg, och sätter den på ett gammalt plagg. Då blir ju det nya plagget förstört, och dessutom kommer lappen att krympa och riva sönder det gamla plagget.37Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för när vinet jäser sprängs säckarna och blir förstörda, och vinet rinner ut.38Nej, nytt vin måste hällas i nya säckar.39Men ingen som har druckit av det gamla vinet tycks vilja ha det nya. Det gamla vanliga är bäst, säger man.”[9]