Lukas 4 | nuBibeln :: ERF Bibleserver

nuBibeln

Jesus prövas av djävulen

1 Jesus återvände från Jordanfloden fylld av den heliga Anden, och Anden förde honom ut i ödemarken. 2 Där prövades han av djävulen under fyrtio dagar. Under hela den tiden åt han ingenting, och han blev till slut hungrig. 3 Då sa djävulen till honom: ”Säg till stenen här att bli bröd, om du nu är Guds Son!” 4 Men Jesus svarade honom: ”Det står skrivet: ’Människan lever inte bara av bröd.^[1]’ ” 5 Då förde djävulen honom högt upp och lät honom i ett ögonblick se alla riken i världen 6 och sa: ”Jag ska ge dig all deras makt och härlighet, för den har getts åt mig och jag kan ge den till vem jag vill. 7 Om du bara tillber mig ska allt detta bli ditt.” 8 Jesus svarade: ”Det står skrivet: ’Det är Herren, din Gud, du ska tillbe, och bara honom du ska tjäna.^[2]’ ” 9 Då tog djävulen honom med till Jerusalem och ställde honom högst upp på tempelmuren och sa: ”Kasta dig ner härifrån, om du nu är Guds Son! 10 Det står ju skrivet: ’Han ger sina änglar befallning om dig att beskydda dig’. 11 Och: ’Med sina händer ska de bära dig, så att du inte stöter din fot mot någon sten.^[3]’ ” 12 Men Jesus svarade honom: ”Det sägs: ’Sätt inte Herren, din Gud, på prov.^[4]’ ” 13 När djävulen hade prövat honom på alla sätt, lämnade han honom sedan i fred under en tid.

Jesus talar till folket i Galileen

14 Efter detta återvände Jesus till Galileen i Andens kraft, och snart talade man om honom överallt i trakten. 15 Han undervisade i deras synagogor, och alla lovordade honom.

Jesus i synagogan i Nasaret

16 När han kom till Nasaret, där han växt upp, gick han som vanligt till synagogan på sabbaten. Och då han reste sig upp för att läsa, 17 räckte man honom profeten Jesajas bokrulle. Han öppnade den och hittade det ställe där det står: 18 ”Herrens Ande är över mig för han har smort mig att förkunna goda nyheter till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna frihet för de fångna och syn för de blinda, till att befria de förtryckta 19 och ropa ut ett nådens år från Herren.”^[5] 20 Han rullade sedan ihop boken, lämnade den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar vända mot honom. 21 Han började tala till dem: ”Idag har det här skriftstället gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.” 22 Alla talade väl om honom och förvånades över hans underbara ord. De sa till varandra. ”Det är väl bara Josefs son?” 23 Då sa han till dem: ”Snart påminner ni mig säkert om ordspråket: ’Läkare, bota dig själv!’ och säger till mig: ’Gör samma under här i din hemstad som vi har hört att du gjort i Kafarnaum.’ ” 24 Och han fortsatte: ”Sannerligen säger jag er: ingen profet blir accepterad i sin egen hemstad. 25 Jag säger er en sanning: det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen inte gav något regn på tre och ett halvt år och det var svår hungersnöd i landet. 26 Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan till en änka i Sarefat nära Sidon^[6]. 27 Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, men ingen av dem blev renad utan bara syriern Naaman.^[7]” 28 Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta. 29 De rusade upp och drev Jesus ut ur staden, ända till kanten av det berg som staden var byggd på, och tänkte knuffa honom utför klippan. 30 Men han gick rakt igenom folkhopen och lämnade dem.

Jesus undervisar med makt

31 Sedan gick Jesus ner till staden Kafarnaum i Galileen, och där undervisade han folket i synagogan på sabbaten. 32 De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt. 33 I synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa högt: 34 ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!” 35 Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!” Och anden kastade ner mannen inför dem och for sedan ut ur honom utan att skada honom. 36 Alla förundrade sig och började diskutera med varandra: ”Vad är det med den här mannens ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna, och genast far de ut!” 37 Och ryktet om honom spred sig i hela trakten.

Jesus botar Simons svärmor och många andra

38 Sedan lämnade Jesus synagogan och gick hem till Simon. Men Simons svärmor låg sjuk i hög feber, och de bad att Jesus skulle hjälpa henne. 39 Då gick han fram, lutade sig ner över henne, gav en befallning till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem. 40 På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla med sina olika sjuka till Jesus. Han lade sina händer på var och en av dem och botade dem. 41 Många blev också befriade från onda andar, som, när de for ut, ropade: ”Du är Guds Son!” Men han talade strängt till dem och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Messias.

Jesus fortsätter att tala till folket

42 Tidigt nästa morgon gick Jesus därifrån, bort till en enslig plats. Folket letade efter honom överallt, och när de till slut hittade honom, försökte de hindra honom från att lämna dem. 43 Men han sa till dem: ”Jag måste förkunna evangeliet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd.” 44 Och han predikade i synagogorna i Judeen^[8].

Nya Levande Bibeln

Jesus frestas av djävulen

1 När Jesus återvände från Jordanfloden var han fylld av Guds heliga Ande, och Anden förde honom ut i ödemarken. 2 Där frestades han av djävulen under 40 dagar. Under hela den tiden åt han ingenting, och han blev till slut hungrig. 3 Då sa djävulen till honom: ”Gör bröd av de här stenarna, om du nu är Guds Son!” 4 Men Jesus svarade: ”Nej! Det står i Skriften^[1]: ’Människan lever inte bara av bröd.’ ” 5 Då förde djävulen honom högt upp och lät honom i ett ögonblick se alla länder i världen 6 och sa: ”Jag ska ge dig makten över världen och över all den härlighet som finns där, för allt detta är mitt och jag kan ge det till vem jag vill. 7 Om du bara faller ner och tillber mig ska det bli ditt.” 8 Jesus svarade: ”Det står i Skriften: ’Det är Herren, din Gud, du ska tillbe, och bara honom du ska tjäna.^[2]’ ” 9 Då tog djävulen honom med till Jerusalem och ställde honom högst upp på tempelmuren och sa: ”Hoppa ner, om du nu är Guds Son! 10 Det står ju i Skriften: ’Gud ska befalla sina änglar att skydda dig. 11 De ska bära dig på sina händer, så att du inte skadar dig mot någon sten.^[3]’ ” 12 Men Jesus svarade: ”Det står också i Skriften: ’Du ska inte sätta Herren, din Gud, på prov.^[4]’ ” 13 Och när djävulen hade frestat honom på alla sätt, lämnade han honom sedan ifred under en tid.

Jesus talar till folket i Galileen

14 Efter detta återvände Jesus till Galileen fylld av Guds Andes kraft, och snart talade man om honom överallt. 15 Han undervisade i synagogorna^[5] och alla hyllade honom.

Människorna i Nasaret vägrar att tro

16 När han kom till Nasaret, den stad där han växt upp, gick han som vanligt till synagogan^[6] när det blev vilodag. Och då han reste sig upp för att läsa från Skriften, 17 räckte man honom profeten Jesajas bok. Han öppnade den och hittade det ställe där det står: 18 ”Herrens Ande är över mig, för han har utvalt mig att ge ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att proklamera frihet för de fångna, att ge de blinda sin syn, att befria de förtryckta 19 och ropa ut en räddningens tid från Herren.”^[7] 20 Han la sedan ihop boken och lämnade den till tjänaren och satte sig ner för att undervisa. Alla i synagogan hade sina blickar vända mot honom och väntade med spänning på vad han skulle säga. 21 Då förklarade han för dem: ”Idag har det här stället i Skriften blivit verklighet, mitt framför era egna ögon.” 22 Och alla som lyssnade talade väl om honom och förvånades över hans underbara ord. ”Hur kan detta komma sig?” sa de till varandra. ”Det är ju bara Josefs son.” 23 Då sa han till dem: ”Snart påminner ni mig säkert om ordspråket: ’Läkare, bota dig själv!’ och säger till mig: ’Gör samma under här i din hemstad, som vi har hört att du gjort i Kafarnaum.’ ” 24 Och han fortsatte: ”Jag är väl medveten om att ingen profet som framför Guds budskap blir accepterad i sin egen hemstad. 25 Tänk på profeten Elia. Jag försäkrar er, att det fanns många judiska änkor som behövde hjälp på hans tid, för det hade inte regnat på tre och ett halvt år och det var svår hungersnöd i landet. 26 Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan fick hjälpa en änka i Sarefat nära Sidon^[8]. 27 Tänk också på profeten Elisha, som botade syriern Naaman, trots att det fanns så många judiska spetälska som behövde hjälp.^[9]” 28 Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta. 29 De rusade upp och drev Jesus ut ur staden, ända till kanten av det berg som staden var byggd på, och tänkte knuffa honom utför klippan. 30 Men han gick rakt igenom folkhopen och lämnade dem.

Jesus undervisar med makt

31 Sedan kom Jesus till Kafarnaum i Galileen och där undervisade han folket i synagogan^[10] på vilodagen. 32 De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt och myndighet. 33 I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en ond ande, och han började ropa: 34 ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds heliga tjänare!” 35 Men Jesus sa strängt till den onda anden: ”Tig! Far ut ur honom!” Och den onda anden kastade mannen till golvet inför allas ögon och for sedan ut ur honom utan att skada honom. 36 Människorna i synagogan blev alldeles förskräckta och började diskutera mellan sig: ”Vad är det med den här mannens ord? Vilken makt och myndighet! Han befaller de onda andarna att lämna sina offer, och genast far de ut.” 37 Och ryktet om honom spred sig som en löpeld i hela trakten.

Jesus botar Simons svärmor och många andra

38 Sedan lämnade Jesus synagogan^[11] och gick hem till Simon. Men Simons svärmor låg sjuk i hög feber, och alla bad att Jesus skulle bota henne. 39 Då gick han fram, lutade sig ner över henne och beordrade febern att lämna henne. Och genast blev hon feberfri, och hon steg upp och började laga mat åt dem. 40 På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla i staden med sina sjuka till Jesus. Och han la sina händer på var och en av dem och botade deras olika sjukdomar. 41 Många blev också befriade från onda andar, och när andarna for ut ropade de: ”Du är Guds Son!” Men han sa åt dem strängt och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Messias, den utlovade kungen.

Jesus fortsätter att tala till folket

42 Tidigt nästa morgon gick Jesus därifrån, bort till en enslig plats. Folket letade efter honom överallt, och när de till slut hittade honom, gjorde de allt för att övertala honom att stanna kvar hos dem i Kafarnaum. 43 Men han sa till dem: ”Jag måste gå till de andra städerna också, för att sprida det glada budskapet om att Gud vill rädda människor och göra dem till sitt eget folk.^[12] Det är därför jag har blivit utsänd.” 44 Och han talade sedan till folket i synagogorna^[13] i Judeen.