Romans 2

New International Version

from Biblica
1 You, therefore, have no excuse, you who pass judgment on someone else, for at whatever point you judge another, you are condemning yourself, because you who pass judgment do the same things.2 Now we know that God’s judgment against those who do such things is based on truth.3 So when you, a mere human being, pass judgment on them and yet do the same things, do you think you will escape God’s judgment?4 Or do you show contempt for the riches of his kindness, forbearance and patience, not realising that God’s kindness is intended to lead you to repentance?5 But because of your stubbornness and your unrepentant heart, you are storing up wrath against yourself for the day of God’s wrath, when his righteous judgment will be revealed.6 God ‘will repay each person according to what they have done.’[1] (Ps 62:12; Pr 24:12)7 To those who by persistence in doing good seek glory, honour and immortality, he will give eternal life.8 But for those who are self-seeking and who reject the truth and follow evil, there will be wrath and anger.9 There will be trouble and distress for every human being who does evil: first for the Jew, then for the Gentile;10 but glory, honour and peace for everyone who does good: first for the Jew, then for the Gentile.11 For God does not show favouritism.12 All who sin apart from the law will also perish apart from the law, and all who sin under the law will be judged by the law.13 For it is not those who hear the law who are righteous in God’s sight, but it is those who obey the law who will be declared righteous.14 (Indeed, when Gentiles, who do not have the law, do by nature things required by the law, they are a law for themselves, even though they do not have the law.15 They show that the requirements of the law are written on their hearts, their consciences also bearing witness, and their thoughts sometimes accusing them and at other times even defending them.)16 This will take place on the day when God judges people’s secrets through Jesus Christ, as my gospel declares.17 Now you, if you call yourself a Jew; if you rely on the law and boast in God;18 if you know his will and approve of what is superior because you are instructed by the law;19 if you are convinced that you are a guide for the blind, a light for those who are in the dark,20 an instructor of the foolish, a teacher of little children, because you have in the law the embodiment of knowledge and truth –21 you, then, who teach others, do you not teach yourself? You who preach against stealing, do you steal?22 You who say that people should not commit adultery, do you commit adultery? You who abhor idols, do you rob temples?23 You who boast in the law, do you dishonour God by breaking the law?24 As it is written: ‘God’s name is blasphemed among the Gentiles because of you.’[2] (Isa 52:5; Eze 36:20; Eze 36:22)25 Circumcision has value if you observe the law, but if you break the law, you have become as though you had not been circumcised.26 So then, if those who are not circumcised keep the law’s requirements, will they not be regarded as though they were circumcised?27 The one who is not circumcised physically and yet obeys the law will condemn you who, even though you have the[3] written code and circumcision, are a law-breaker.28 A person is not a Jew who is one only outwardly, nor is circumcision merely outward and physical.29 No, a person is a Jew who is one inwardly; and circumcision is circumcision of the heart, by the Spirit, not by the written code. Such a person’s praise is not from other people, but from God.

Romans 2

Nya Levande Bibeln

from Biblica
1 Men även om Gud en dag ska straffa dessa människor, har du ingen rätt att döma andra, vem du än är. Om du dömer en annan för det han gör, dömer du ju samtidigt dig själv, eftersom du handlar på samma sätt som han. Det finns ingen ursäkt för dig som dömer!2 Vi vet att Gud är rättvis när han dömer de människor som lever på det här viset.3 Men du som dömer dina medmänniskor, du tror väl inte att Gud bara ska döma andra, och ha överseende med dig, trots att du handlar precis likadant?4 Underskatta inte Gud, när han på grund av sin godhet och sitt tålamod inte straffar dig genast! Inser du inte att han genom sin godhet vill få dig att vända om till honom?5 Om du envist vägrar att vända om till Gud, gör du ditt straff värre på domens dag, för på den dagen ska det visa sig att Gud dömer alla rättvist.6 Då ska var och en få lön efter sina gärningar.7 Gud ska ge evigt liv åt dem, som utan att tröttna, fortsätter att göra det goda och söker härlighet, ära och odödlighet tillsammans med Gud.8 Men han ska i sin vrede straffa dem som bara tänker på sig själva, och som istället för att göra det som är rätt, lever i ondska.9 Nöd och ångest ska drabba varje människa som gör det onda. Det ska drabba judarna, som först fick höra Guds budskap, men också alla andra folk.10 På samma sätt ska härlighet, ära och frid ges till var och en som gör det goda. Det ska ges till judarna, som först fick höra Guds budskap, men också till alla andra folk.11 Gud behandlar alla lika.12 Gud ska straffa alla folk för deras synder, även om de inte känner till Moses lag[1], som Gud gav till judarna. Men han ska också straffa judarna för deras synder, eftersom de har fått hans lag.13 Det räcker nämligen inte med att känna till lagen för att bli skuldfri inför Gud, man måste också följa den.14 Bara judarna har fått Guds lag nedskriven. Men när andra folk, utan att känna till lagen, ändå lyder det som står i den, förstår vi att de mycket väl vet skillnaden mellan gott och ont.15 De visar genom sina handlingar att lagen är skriven i deras hjärtan. Deras samveten talar ju genast om för dem om de handlar rätt eller fel.16 Att det är så, kommer att visa sig den dag då Jesus Kristus på Guds befallning ska döma oss alla efter våra innersta tankar och motiv. Detta är det budskap jag har fått från Gud.17 Ni som är judar litar på den lag ni har fått från Gud och är stolta över ert speciella förhållande till honom.18 Ni säger att ni känner Guds vilja och vet hur man bör handla, eftersom ni har fått lära er vad som står i Moses lag.19 Ni anser er kunna peka ut Guds väg för de blinda och vara ett ljus för dem som lever i andligt mörker.20 Ni vill vägleda de oförståndiga och undervisa dem som är omogna, för ni tror att lagen har gett er den fullständiga kunskapen om vad som är rätt och fel.21 Ja, ni undervisar andra men inte er själva! Ni säger till andra att de inte ska stjäla, men ni är själva tjuvar.22 Ni säger att det är fel att vara otrogen i äktenskapet, men ni är själva otrogna. Ni säger att man inte ska tillbe avgudar, men ni plundrar avgudatemplen för att tjäna pengar.23 Ni är stolta över att ha Moses lag men drar skam över Gud genom att bryta den.24 Det står ju i Skriften[2]: ”Andra folk hånar Gud på grund av er.”25 Ni judar som håller ert förbund med Gud genom att omskära[3] era pojkar, har bara nytta av denna ceremoni om ni samtidigt lyder hela Moses lag. Men om ni inte gör det, då är ni inte ett dugg bättre än människor från andra folk, som inte omskär sina pojkar.26 Om någon från ett sådant folk lyder lagen, skulle den personen då inte få privilegiet att tillhöra Guds eget folk?27 Jo, och på domens dag ska den person, som inte är omskuren rent fysiskt men ändå följer lagen, anklaga er judar, som omskär era pojkar och har fått lagen men inte följer den.28 Alla som kallar sig judar tillhör alltså inte Guds eget folk, för det har inget med den fysiska omskärelsen att göra.29 Nej, den som vill tillhöra Guds eget folk måste ha ett rätt förhållande till Gud. Det verkliga tecknet på att man tillhör Guds folk, den verkliga omskärelsen, är inte det bokstavliga, fysiska ingreppet som Moses lag talar om, utan det handlar om att Guds Ande får förvandla hjärtat. Och den som har varit med om en sådan förvandling blir ärad av Gud, inte av människor.