1‘They have greatly oppressed me from my youth,’ let Israel say;2‘they have greatly oppressed me from my youth, but they have not gained the victory over me.3Ploughmen have ploughed my back and made their furrows long.4But the Lord is righteous; he has cut me free from the cords of the wicked.’5May all who hate Zion be turned back in shame.6May they be like grass on the roof, which withers before it can grow;7a reaper cannot fill his hands with it, nor one who gathers fill his arms.8May those who pass by not say to them, ‘The blessing of the Lord be on you; we bless you in the name of the Lord.’
1Ända från min tidigaste ungdom, säger Israel, har jag blivit förföljd.2Men det är inte ute med mig! Mina fiender har aldrig lyckats utplåna mig!3-4Min rygg är sönderslagen av deras piskor. Det är som de kört fram med en plog över mig. Men Herren har visat att man kan lita på honom. Han har krossat kedjorna som dessa Guds fiender hade bundit mig med.5Låt alla dem som hatar Jerusalem bli besegrade och ta till flykten.6-7Må de bli som gräs i dålig jord, som vissnar och blir brunt när det är halvvuxet. Den som skördar struntar i det, och ingen binder samman det.8Och ingen som går förbi dem ropar: "Herrens välsignelse är över er! Vi välsignar er i Herrens namn."