Judges 21 | New International Version

New International Version

Wives for the Benjaminites

1 The men of Israel had taken an oath at Mizpah: ‘Not one of us will give his daughter in marriage to a Benjaminite.’ 2 The people went to Bethel,^[1] where they sat before God until evening, raising their voices and weeping bitterly. 3 ‘Lord, God of Israel,’ they cried, ‘why has this happened to Israel? Why should one tribe be missing from Israel today?’ 4 Early the next day the people built an altar and presented burnt offerings and fellowship offerings. 5 Then the Israelites asked, ‘Who from all the tribes of Israel has failed to assemble before the Lord?’ For they had taken a solemn oath that anyone who failed to assemble before the Lord at Mizpah was to be put to death. 6 Now the Israelites grieved for the tribe of Benjamin, their fellow Israelites. ‘Today one tribe is cut off from Israel,’ they said. 7 ‘How can we provide wives for those who are left, since we have taken an oath by the Lord not to give them any of our daughters in marriage?’ 8 Then they asked, ‘Which one of the tribes of Israel failed to assemble before the Lord at Mizpah?’ They discovered that no-one from Jabesh Gilead had come to the camp for the assembly. 9 For when they counted the people, they found that none of the people of Jabesh Gilead were there. 10 So the assembly sent twelve thousand fighting men with instructions to go to Jabesh Gilead and put to the sword those living there, including the women and children. 11 ‘This is what you are to do,’ they said. ‘Kill every male and every woman who is not a virgin.’ 12 They found among the people living in Jabesh Gilead four hundred young women who had never slept with a man, and they took them to the camp at Shiloh in Canaan. 13 Then the whole assembly sent an offer of peace to the Benjaminites at the rock of Rimmon. 14 So the Benjaminites returned at that time and were given the women of Jabesh Gilead who had been spared. But there were not enough for all of them. 15 The people grieved for Benjamin, because the Lord had made a gap in the tribes of Israel. 16 And the elders of the assembly said, ‘With the women of Benjamin destroyed, how shall we provide wives for the men who are left? 17 The Benjaminite survivors must have heirs,’ they said, ‘so that a tribe of Israel will not be wiped out. 18 We can’t give them our daughters as wives, since we Israelites have taken this oath: “Cursed be anyone who gives a wife to a Benjaminite.” 19 But look, there is the annual festival of the Lord in Shiloh, which lies north of Bethel, east of the road that goes from Bethel to Shechem, and south of Lebonah.’ 20 So they instructed the Benjaminites, saying, ‘Go and hide in the vineyards 21 and watch. When the young women of Shiloh come out to join in the dancing, rush from the vineyards and each of you seize one of them to be your wife. Then return to the land of Benjamin. 22 When their fathers or brothers complain to us, we will say to them, “Do us the favour of helping them, because we did not get wives for them during the war. You will not be guilty of breaking your oath because you did not give your daughters to them.” ’ 23 So that is what the Benjaminites did. While the young women were dancing, each man caught one and carried her off to be his wife. Then they returned to their inheritance and rebuilt the towns and settled in them. 24 At that time the Israelites left that place and went home to their tribes and clans, each to his own inheritance. 25 In those days Israel had no king; everyone did as they saw fit.

Nya Levande Bibeln

from Biblica

Benjamins män saknar hustrur

1 Israels ledande män hade svurit vid Mispa att de aldrig skulle tillåta sina döttrar att gifta sig med män från Benjamins stam. 2 De samlades vid Betel och satt långt fram på kvällen inför Guds ansikte och grät bittert. 3 "Herre, Israels Gud", bad de. "Varför skulle detta hända? Varför måste vi förlora en av stammarna?" 4 Följande morgon var de uppe tidigt och byggde ett altare där de offrade brännoffer och tackoffer. 5 Och de sa till varandra: "Var det någon stam i Israel som inte var representerad, när vi höll vårt rådslag inför Herren i Mispa?" Man hade nämligen svurit en ed, att den som vägrade att komma skulle dödas, 6 och nu var det stor sorg i hela Israel över förlusten av Benjamins stam. "En hel stam är borthuggen från Israel och finns inte mer", sa de gång på gång till varandra. 7 "Och hur ska vi få hustrur åt de få män som finns kvar, eftersom vi har svurit vid Herren att inte ge dem våra döttrar?" 8-9 Då tänkte de på nytt på sin ed att döda den som vägrade komma till Mispa och upptäckte att ingen från Jabes i Gilead hade varit med. 10-12 De skickade då 12.000 av sina bästa soldater för att döda folket i Jabes i Gilead. Alla män, gifta kvinnor och barn dödades, men de unga flickor som ännu inte haft någon man blev skonade. Det fanns fyrahundra sådana, och dem förde man till lägret i Silo. 13 Sedan sände Israel en fredsdelegation till det som återstod av Benjamin vid Rimmons klippa. 14 De fick de fyrahundra flickorna som hustrur och återvände till sina hem, men flickorna räckte inte åt alla. 15 Folket sörjde verkligen över den spricka som hade uppstått mellan dem. 16 "Hur ska vi bära oss åt för att skaffa hustrur åt de andra, när nu alla kvinnor i Benjamins stam är döda?" frågade de ledande männen i Israel. 17 "Det måste finnas något sätt att lösa detta på, så att inte en hel stam i Israel går förlorad för alltid. 18 Men vi kan inte ge dem våra egna döttrar. Vi har ju svurit en ed. Om vi bryter den blir vi förbannade av Gud." 19 Plötsligt kom de att tänka på den årliga vallfartsfesten, som brukar hållas i Silo mellan Lebona och Betel, på östra sidan av vägen mellan Betel och Sikem. 20 Till de män i Benjamin som ännu var utan hustrur sa man: "Gå och göm er i vingårdarna, 21 och när flickorna från Silo kommer ut för att dansa, ska ni rusa fram och ta dem och föra dem med er hem. 22 När deras fäder och bröder kommer till oss och protesterar, ska vi förklara situationen för dem och säga: 'Var snälla och försök förstå! Låt dem få era döttrar till hustrur, för vi fick inte tag i tillräckligt många när vi anföll Jabes i Gilead, och ni kunde ju inte ha gett era döttrar till dem frivilligt utan att ha dragit skuld över er.' " 23 Männen från Benjamins stam gjorde som de blivit tillsagda. De kidnappade flickor som deltog i högtiden och tog dem med sig hem till sitt eget land. Sedan byggde de upp sina städer på nytt och bosatte sig i dem. 24 Och israeliterna återvände var och en till sitt hem. 25 Det fanns inte någon kung i Israel på den tiden, och var och en gjorde vad som passade honom.