1As he went along, he saw a man blind from birth.2His disciples asked him, ‘Rabbi, who sinned, this man or his parents, that he was born blind?’3‘Neither this man nor his parents sinned,’ said Jesus, ‘but this happened so that the works of God might be displayed in him.4As long as it is day, we must do the works of him who sent me. Night is coming, when no-one can work.5While I am in the world, I am the light of the world.’6After saying this, he spat on the ground, made some mud with the saliva, and put it on the man’s eyes.7‘Go,’ he told him, ‘wash in the Pool of Siloam’ (this word means ‘Sent’). So the man went and washed, and came home seeing.8His neighbours and those who had formerly seen him begging asked, ‘Isn’t this the same man who used to sit and beg?’9Some claimed that he was. Others said, ‘No, he only looks like him.’ But he himself insisted, ‘I am the man.’10‘How then were your eyes opened?’ they asked.11He replied, ‘The man they call Jesus made some mud and put it on my eyes. He told me to go to Siloam and wash. So I went and washed, and then I could see.’12‘Where is this man?’ they asked him. ‘I don’t know,’ he said.
The Pharisees investigate the healing
13They brought to the Pharisees the man who had been blind.14Now the day on which Jesus had made the mud and opened the man’s eyes was a Sabbath.15Therefore the Pharisees also asked him how he had received his sight. ‘He put mud on my eyes,’ the man replied, ‘and I washed, and now I see.’16Some of the Pharisees said, ‘This man is not from God, for he does not keep the Sabbath.’ But others asked, ‘How can a sinner perform such signs?’ So they were divided.17Then they turned again to the blind man, ‘What have you to say about him? It was your eyes he opened.’ The man replied, ‘He is a prophet.’18They still did not believe that he had been blind and had received his sight until they sent for the man’s parents.19‘Is this your son?’ they asked. ‘Is this the one you say was born blind? How is it that now he can see?’20‘We know he is our son,’ the parents answered, ‘and we know he was born blind.21But how he can see now, or who opened his eyes, we don’t know. Ask him. He is of age; he will speak for himself.’22His parents said this because they were afraid of the Jewish leaders, who already had decided that anyone who acknowledged that Jesus was the Messiah would be put out of the synagogue.23That was why his parents said, ‘He is of age; ask him.’24A second time they summoned the man who had been blind. ‘Give glory to God by telling the truth,’ they said. ‘We know this man is a sinner.’25He replied, ‘Whether he is a sinner or not, I don’t know. One thing I do know. I was blind but now I see!’26Then they asked him, ‘What did he do to you? How did he open your eyes?’27He answered, ‘I have told you already and you did not listen. Why do you want to hear it again? Do you want to become his disciples too?’28Then they hurled insults at him and said, ‘You are this fellow’s disciple! We are disciples of Moses!29We know that God spoke to Moses, but as for this fellow, we don’t even know where he comes from.’30The man answered, ‘Now that is remarkable! You don’t know where he comes from, yet he opened my eyes.31We know that God does not listen to sinners. He listens to the godly person who does his will.32Nobody has ever heard of opening the eyes of a man born blind.33If this man were not from God, he could do nothing.’34To this they replied, ‘You were steeped in sin at birth; how dare you lecture us!’ And they threw him out.
Spiritual blindness
35Jesus heard that they had thrown him out, and when he found him, he said, ‘Do you believe in the Son of Man?’36‘Who is he, sir?’ the man asked. ‘Tell me so that I may believe in him.’37Jesus said, ‘You have now seen him; in fact, he is the one speaking with you.’38Then the man said, ‘Lord, I believe,’ and he worshipped him.39Jesus said,[1] ‘For judgment I have come into this world, so that the blind will see and those who see will become blind.’40Some Pharisees who were with him heard him say this and asked, ‘What? Are we blind too?’41Jesus said, ‘If you were blind, you would not be guilty of sin; but now that you claim you can see, your guilt remains.
1När Jesus vandrade längs vägen fick han se en man som varit blind sedan födseln.2Då frågade hans efterföljare: ”Mästare, varför föddes den här mannen blind? Beror det på att han själv har syndat, eller på att hans föräldrar har syndat?”3Jesus svarade dem: ”Han är inte alls straffad på grund av någons synd. Men eftersom han är född blind, kan Gud bota honom och visa sin kraft,4och därför måste vi skynda oss att göra det uppdrag vi har fått från honom som har sänt mig. Snart blir det natt, och då kan ingen arbeta.5Men så länge jag är hos människorna, är jag deras ljus.”6Sedan spottade han på marken och gjorde en deg av lera som han strök på den blinda mannens ögon,7och han sa till honom: ”Gå och tvätta dig i Siloadammen” (Siloa betyder utsänd). Mannen gick då iväg till dammen och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se.8Hans grannar och andra som hade sett honom bara som tiggare, frågade varandra: ”Var det inte han som satt och tiggde förut?”9”Jo, det är det”, sa en del, medan andra sa: ”Nej, det är inte han. Han är bara lik honom.”Men tiggaren sa: ”Visst är det jag.”10Då frågade de honom: ”Vad har hänt? Hur kan det komma sig att du ser?”11Mannen svarade: ”Han som heter Jesus gjorde en deg av lera och strök den på mina ögon, och sedan sa han åt mig att gå till Siloadammen och tvätta mig. Och när jag hade gjort det så kunde jag se!”12De frågade honom: ”Var finns han nu?”Men mannen svarade: ”Det vet jag inte.”
Fariseerna förhör mannen som föddes blind
13Då tog folket med sig mannen som hade varit blind till fariseerna[1],14eftersom det var på en vilodag[2] som Jesus hade gjort degen och gett mannen hans syn. Och när fariseerna frågade hur det kom sig att han kunde se,15berättade han än en gång: ”Han strök en deg av lera på mina ögon, och när jag hade tvättat mig kunde jag se.”16En del av fariseerna sa då: ”Den mannen kan inte vara sänd av Gud eftersom han arbetar på vilodagen.” Men andra sa: ”En syndare kan väl inte göra sådana under?” Och så började de diskutera med varandra.17Efter ett tag vände sig fariseerna till mannen som hade varit blind och frågade: ”Vad säger du själv om honom? Det var ju du som fick din syn.” Mannen svarade då: ”Han måste vara en profet[3].”18Men de judiska ledarna tvivlade på att den botade mannen överhuvudtaget hade varit blind, så de kallade på hans föräldrar19och frågade dem: ”Är det här er son? Föddes han blind? Och om han gjorde det, hur kan det då komma sig att han ser nu?”20Föräldrarna svarade: ”Det är vår son, och vi vet att han föddes blind.21Men varför han kan se nu det vet vi inte, och inte heller vem som har botat honom. Fråga honom själv. Han är gammal nog att svara på era frågor.”22-23Detta sa de för att de var rädda för de judiska ledarna, som redan då hade bestämt att den som erkände Jesus som Messias, den utlovade kungen, skulle uteslutas ur den judiska församlingen.24För andra gången kallade därför fariseerna till sig mannen som hade varit blind och sa till honom: ”Lova inför Gud att säga oss sanningen.[4] Vi vet att den där Jesus är en syndare.”25Men mannen svarade: ”Om han är en syndare eller ej, det vet jag inte. Det enda jag vet är att förut var jag blind, men nu kan jag se.”26Då frågade de honom än en gång: ”Vad gjorde han med dig? Hur gjorde han när du fick din syn?”27Mannen svarade: ”Det har jag ju redan berättat. Varför lyssnar ni inte? Vill ni också bli hans efterföljare, eftersom ni vill höra det en gång till?”28Då förbannade de honom och sa: ”Det är du som är hans efterföljare. Vi är efterföljare till Mose.29Vi vet att Gud har talat till Mose, men varifrån den här mannen kommer, det vet vi inte.”30”Det var underligt”, svarade mannen. ”Han gav mig min syn, och ändå vet ni inte varifrån han kommer.31Men att Gud inte lyssnar till syndare, det vet vi. Han lyssnar till dem som tillber honom och gör hans vilja.32Aldrig tidigare har man hört talas om någon som har botat en som föddes blind.33Om den här mannen inte var sänd av Gud, så skulle han inte kunna göra något sådant.”34”Du är helt och hållet född i synd!”, ropade de. ”Försöker du undervisa oss?” Och så uteslöt de honom ur den judiska församlingen.
Jesus talar om andlig blindhet
35Jesus fick snart höra att de hade uteslutit mannen ur den judiska församlingen, och när han träffade honom igen frågade han: ”Tror du på Människosonen[5] som Gud skulle sända?”36Mannen svarade: ”Herre, säg mig vem han är, så att jag kan tro på honom.”37Jesus sa: ”Du har sett honom. Det är han som talar med dig.”38Då föll mannen ner framför Jesus och sa: ”Jag tror, Herre.”39Sedan sa Jesus: ”Jag har kommit hit till världen för att avslöja människornas synder. De som inser att de är blinda ska börja se, men de som tror att de kan se ska avslöjas som blinda.”40Några fariseer[6] som stod där frågade då: ”Menar du att vi skulle vara blinda?”41Då svarade Jesus: ”Om ni var blinda skulle ni vara utan synd. Men nu påstår ni att ni kan se, och därför finns er synd kvar.”