1But now, this is what the Lord says – he who created you, Jacob, he who formed you, Israel: ‘Do not fear, for I have redeemed you; I have summoned you by name; you are mine.2When you pass through the waters, I will be with you; and when you pass through the rivers, they will not sweep over you. When you walk through the fire, you will not be burned; the flames will not set you ablaze.3For I am the Lord your God, the Holy One of Israel, your Saviour; I give Egypt for your ransom, Cush[1] and Seba in your stead.4Since you are precious and honoured in my sight, and because I love you, I will give people in exchange for you, nations in exchange for your life.5Do not be afraid, for I am with you; I will bring your children from the east and gather you from the west.6I will say to the north, “Give them up!” and to the south, “Do not hold them back.” Bring my sons from afar and my daughters from the ends of the earth –7everyone who is called by my name, whom I created for my glory, whom I formed and made.’8Lead out those who have eyes but are blind, who have ears but are deaf.9All the nations gather together and the peoples assemble. Which of their gods foretold this and proclaimed to us the former things? Let them bring in their witnesses to prove they were right, so that others may hear and say, ‘It is true.’10‘You are my witnesses,’ declares the Lord, ‘and my servant whom I have chosen, so that you may know and believe me and understand that I am he. Before me no god was formed, nor will there be one after me.11I, even I, am the Lord, and apart from me there is no saviour.12I have revealed and saved and proclaimed – I, and not some foreign god among you. You are my witnesses,’ declares the Lord, ‘that I am God.13Yes, and from ancient days I am he. No-one can deliver out of my hand. When I act, who can reverse it?’
God’s mercy and Israel’s unfaithfulness
14This is what the Lord says – your Redeemer, the Holy One of Israel: ‘For your sake I will send to Babylon and bring down as fugitives all the Babylonians,[2] in the ships in which they took pride.15I am the Lord, your Holy One, Israel’s Creator, your King.’16This is what the Lord says – he who made a way through the sea, a path through the mighty waters,17who drew out the chariots and horses, the army and reinforcements together, and they lay there, never to rise again, extinguished, snuffed out like a wick:18‘Forget the former things; do not dwell on the past.19See, I am doing a new thing! Now it springs up; do you not perceive it? I am making a way in the wilderness and streams in the wasteland.20The wild animals honour me, the jackals and the owls, because I provide water in the wilderness and streams in the wasteland, to give drink to my people, my chosen,21the people I formed for myself that they may proclaim my praise.22‘Yet you have not called on me, Jacob, you have not wearied yourselves for[3] me, Israel.23You have not brought me sheep for burnt offerings, nor honoured me with your sacrifices. I have not burdened you with grain offerings nor wearied you with demands for incense.24You have not bought any fragrant calamus for me, or lavished on me the fat of your sacrifices. But you have burdened me with your sins and wearied me with your offences.25‘I, even I, am he who blots out your transgressions, for my own sake, and remembers your sins no more.26Review the past for me, let us argue the matter together; state the case for your innocence.27Your first father sinned; those I sent to teach you rebelled against me.28So I disgraced the dignitaries of your temple; I consigned Jacob to destruction[4] and Israel to scorn.
1Men nu säger Herren till dig, Israel, som han har skapat: Var inte rädd, för jag har betalat lösen för dig. Jag har kallat dig vid namn, och du är min.2När du måste gå genom djupa vatten och stora svårigheter, ska jag vara med dig. När du vandrar genom floder av bekymmer, kommer du inte att drunkna! När du möter en eldstorm av motstånd och förtryck, ska du inte bli bränd. Lågorna ska inte skada dig.3Jag är Herren, din Gud, din Frälsare, den Helige i Israel. Jag gav Egypten och Etiopien och Seba till Kores i utbyte för din frihet, som lösen för dig.4Andra dog för att du skulle få leva. Jag bytte deras liv mot ditt, för du är så dyrbar för mig, och jag älskar dig.5Var inte rädd, för jag är med dig. Jag ska dra till mig dina barn från öster och samla in er från väster.6Till länderna i norr ska jag säga: "Ge dem till mig!" och till folken i söder: "Håll dem inte kvar!" Från de mest avlägsna hörn av jorden ska jag föra mina söner och döttrar tillbaka till Israel.7Alla som erkänner mig som sin Gud ska komma, för jag har skapat dem till mitt namns ära.8Led dem tillbaka till mig när jag kallar dem. De har ögon men är blinda, och de har öron men hör inget.9Alla folk och nationer sluter sig samman! Finns det någon av deras avgudar som har kunnat förutsäga vad som ska ske? Finns det vittnen till något de sagt? Annars måste de erkänna att det bara är Gud som kan tala om vad som ska hända i framtiden.10Men, Israel, jag har vittnen, säger Herren! Ni är mina vittnen och mina tjänare, valda att förstå och tro mig och veta att det bara är jag som är Gud. Det finns ingen annan Gud. Det har aldrig funnits någon annan och kommer inte heller att finnas.11Jag är Herren, och det finns ingen annan Frälsare.12Alltid när ni har lämnat era avgudar har jag visat min makt. Med ett enda ord har jag räddat er. Ni har sett när jag gjort det och är vittnen till att det är sant.13Från evighet till evighet är jag Gud. Ingen kan stå emot vad jag gör.
Löfte om seger
14Herren, er befriare, den Helige i Israel, säger: För er skull ska jag sända en armé att anfalla Babylon. För er skull ska jag göra dem alla till flyktingar. De ska fly i de skepp de varit så stolta över.15Jag är Herren, den Helige, Israels Skapare och Kung.16Jag är Herren, som öppnar en väg genom vattnet och gör en stig rakt genom havet.17Jag kallade ut Egyptens mäktiga armé med alla dess vagnar och hästar för att gå under i vågorna. Deras liv släcktes ut som vekar av vattnet.18Men glöm allt det som har varit! Det går inte att jämföra med vad jag tänker göra!19Jag planerar att göra någonting alldeles nytt. Jag har redan börjat! Ser ni det inte? Jag ska göra en väg genom öknen och strömmar i ödemarken!20De vilda djuren på fälten ska tacka mig. Schakaler och ugglor får vatten i öknen, och mitt folk, som jag har utvalt, kan dricka och återfå sina krafter.21Jag har gjort Israel åt mig själv, och detta folk ska en dag ära mig inför världen.22Men, mitt folk, ni vill inte be om min hjälp. Ni har tröttnat på mig!23Ni har inte gett mig lammen för brännoffren. Ni har inte hedrat mig med offer. Ändå har mina krav på offer och rökelse inte varit stora! Jag har inte behandlat er som slavar.24Ni har inte offrat välluktande rökelse eller försökt behaga mig med feta offer. Nej, det enda ni har gett mig är era synder, och ni har oroat mig med era överträdelser.25Jag, ja, just jag, är den som tar bort era synder, för min egen skull, och jag kommer aldrig mer ihåg dem.26Påminn mig om detta löfte, för vi måste tala om era synder. Lägg fram er sak inför mig, så att jag kan förlåta er.27Från första stund syndade era förfäder mot min lag.28Det är därför jag avsatt alla era präster och utlämnat Israel till undergång.