Isaiah 63 | New International Reader’s Version

New International Reader’s Version

God will save his people and punish their enemies

1 Who is this man coming from the city of Bozrah in Edom? His clothes are stained bright red. Who is he? He is dressed up in all his glory. He is marching towards us with great strength. The LORD answers, ‘It is I. I have won the battle. I am mighty. I have saved my people.’ 2 Why are your clothes red? They look as if you have been treading grapes in a winepress. 3 The LORD answers, ‘I have been trampling on the nations as if they were grapes. No one was there to help me. I walked all over the nations because I was angry. That is why I trampled on them. Their blood splashed all over my clothes. So my clothes were stained bright red. 4 I decided it was time to pay back Israel’s enemies. The year for me to set my people free had come. 5 I looked around, but no one was there to help me. I was shocked that no one gave me any help. So I used my own power to save my people. I had the strength to do it because I was angry. 6 I walked all over the nations because I was angry with them. I made them drink from the cup of my great anger. I poured out their blood on the ground.’

Isaiah praises the Lord and prays to him

7 I will talk about the kind things the LORD has done. I’ll praise him for everything he’s done for us. He has done many good things for the nation of Israel. That’s because he loves us and is very kind to us. 8 In the past he said, ‘They are my people. They are children who will be faithful to me.’ So he saved them. 9 When they suffered, he suffered with them. He sent his angel to save them. He set them free because he is loving and kind. He lifted them up and carried them. He did it again and again in days long ago. 10 But they refused to obey him. They made his Holy Spirit sad. So he turned against them and became their enemy. He himself fought against them. 11 Then his people remembered what he did long ago. They recalled the days of Moses and his people. They asked, ‘Where is the God who brought Israel through the Red Sea? Moses led them as the shepherd of his flock. Where is the God who put his Holy Spirit among them? 12 He used his glorious and powerful arm to help Moses. He parted the waters of the sea in front of them. That mighty act made him famous for ever. 13 He led them through that deep sea. Like a horse in open country, they didn’t trip and fall. 14 They were like cattle that are taken down to the plains. They were given rest by the Spirit of the LORD.’ That’s how he guided his people. So he made a glorious name for himself. 15 LORD, look down from heaven. Look down from your holy and glorious throne. Where is your great love for us? Where is your power? Why don’t you show us your tender love and concern? 16 You are our Father. Abraham might not accept us as his children. Jacob might not recognise us as his family. But you are our Father, LORD. Your name is One Who Always Sets Us Free. 17 LORD, why do you let us wander away from you? Why do you let us become so stubborn that we don’t respect you? Come back and help us. We are the tribes that belong to you. 18 For a little while your holy people possessed the land. But now our enemies have torn your temple down. 19 We are like people you never ruled over. We are like those who don’t belong to you.

Nya Levande Bibeln

from Biblica

Herrens dom och Herrens nåd

1 Vem är det som kommer från Edom, från Bosra i blodstänkta kläder? Vem är han som i sin kungliga mantel går fram med en sådan kraft?"Det är jag, Herren, som förkunnar din frälsning, Herren, den ende som har makt att frälsa!" 2 "Varför är dina kläder så röda, som om du hade trampat en vinpress?" 3 "Jag har ensam trampat vinpressen. Ingen var där och hjälpte mig. I min vrede trampade jag ner mina fiender som druvor. Så gjorde jag slut på mina motståndare. Det är deras blod du ser på mina kläder. 4 Nu är tiden inne för mig att hämnas mitt folk och befria det från dess förtryckare. 5 Jag sökte efter någon som ville hjälpa dem, men fann ingen. Detta förvånade mig mycket. Därför fick jag utföra hämnden själv, utan att någon hjälpte mig. 6 Jag krossade hednafolken i min vrede och fick dem att falla till marken." 7 Jag vill berätta om vad Gud har gjort i sin nåd och barmhärtighet. Jag ska prisa honom för allt han har gjort. Jag gläder mig över hans godhet mot Israel, över allt han gjort i sin nåd och kärlek. 8 Han sa: "De är mina egna. De kommer aldrig mer att svika mig." Så blev han deras frälsare. 9 Han delade deras nöd, och han räddade dem. I sin kärlek och omsorg befriade han dem, lyfte upp dem, och han har burit dem under alla dessa år. 10 Men de gjorde ändå uppror mot honom och bedrövade hans helige Ande. Det var därför han blev deras fiende och själv stred mot dem. 11 Då kom de ihåg hur det var när Mose, Guds tjänare, ledde hans folk ut ur Egypten och man ropade: "Var finns han som ledde Israel genom havet, med Mose i täten? Var finns den Gud som sände sin helige Ande bland sitt folk? 12 Var finns han, vars väldiga makt delade havet när Mose lyfte sin hand och därmed för alltid gjorde sig ett namn?" 13 Vem ledde dem fram genom havet? Som hästar på ett öppet fält färdades de fram utan att stappla eller falla. 14 Herrens Ande förde dem till vila som boskap förs till grönt bete i dalarna. Allt detta gav Herren ett namn bland folken. 15 Herre, se ner från din himmel och se på oss från ditt heliga hus! Var finns den kärlek som du tidigare visade oss, din makt, din nåd och ditt medlidande? Var finns allt detta nu? 16 Du är ju fortfarande vår far! Även om Abraham och Jakob inte skulle vilja kännas vid oss, så är du ändå vår far, vår befriare sedan lång tid. 17 Herre, varför har du förhärdat våra hjärtan och fått oss att synda och vända oss mot dig? Kom tillbaka Herre, och hjälp oss, för vi som tillhör dig behöver dig. 18 Det var ju bara under en kort tid vi fick behålla Jerusalem! Nu har våra fiender intagit staden. 19 Gud, varför behandlar du oss som om vi inte var ditt folk? Varför behandlar du oss som hedningar, som aldrig kallat dig 'Herre'?