Galatians 1

New International Reader’s Version

from Biblica
1 I, Paul, am writing this letter. I am an apostle. People have not sent me. No human authority has sent me. I have been sent by Jesus Christ and by God the Father. God raised Jesus from the dead.2 All the brothers and sisters who are with me join me in writing. We are sending this letter to you, the members of the churches in Galatia.3 May God our Father and the Lord Jesus Christ give you grace and peace.4 Jesus gave his life for our sins. He set us free from this evil world. That was what our God and Father wanted.5 Give glory to God for ever and ever. Amen.6 I am amazed. You are so quickly deserting the one who chose you. He chose you to live in the grace that Christ has provided. You are turning to a different ‘good news.’7 What you are accepting is really not the good news at all. It seems that some people have confused you. They are trying to twist the good news about Christ.8 But suppose even we should preach a different ‘good news.’ Suppose even an angel from heaven should preach it. Suppose it is different from the good news we gave you. Then let anyone who does that be cursed by God.9 I have already said it. Now I will say it again. Suppose someone preaches a ‘good news’ that is different from what you accepted. That person should be cursed by God.10 Am I now trying to get people to think well of me? Or do I want God to think well of me? Am I trying to please people? If I were, I would not be serving Christ.11 Brothers and sisters, here is what I want you to know. The good news I preached does not come from human beings.12 No one gave it to me. No one taught it to me. Instead, I received it from Jesus Christ. He showed it to me.13 You have heard how I lived earlier in my Jewish way of life. With all my strength I attacked the church of God. I tried to destroy it.14 I was moving ahead in my Jewish way of life. I went beyond many of my people who were my own age. I held firmly to the teachings passed down by my people.15 But God set me apart from before the time I was born. He showed me his grace by appointing me. He was pleased16 to show his Son in my life. He wanted me to preach about Jesus among the Gentiles. When God appointed me, I decided right away not to ask anyone for advice.17 I didn’t go up to Jerusalem to see those who were apostles before I was. Instead, I went into Arabia. Later I returned to Damascus.18 Then after three years I went up to Jerusalem. I went there to get to know Peter. I stayed with him for 15 days.19 I didn’t see any of the other apostles. I only saw James, the Lord’s brother.20 Here is what you can be sure of. And God is even a witness to it. What I am writing to you is not a lie.21 Then I went to Syria and Cilicia.22 The members of Christ’s churches in Judea did not know me in a personal way.23 They only heard others say, ‘The man who used to attack us has changed. He is now preaching the faith he once tried to destroy.’24 And they praised God because of me.

Galatians 1

Nya Levande Bibeln

from Biblica
1 Från Paulus, ett sändebud[1] som inte har fått sitt uppdrag av någon människa, eller genom någon människa. Nej, jag har blivit utsänd av Jesus Kristus själv och av Gud Fadern som har uppväckt honom från de döda.2 Jag och alla de troende här hälsar till församlingarna i provinsen Galatien.3 Jag ber att Gud, vår Far, och Herren Jesus Kristus ska visa er godhet och fylla er med frid.4 Kristus dog för att ta straffet för våra synder och rädda oss från den här onda världen, precis som vår Gud och Far hade planerat.5 Äran tillhör Gud i all evighet. Ja, det är sant![2]6 Jag är förvånad över att ni så snart vänder er bort från Gud, som i sin godhet har inbjudit er att få evigt liv genom det som Kristus gjorde. Ni har börjat tro på ett annat budskap om räddning,7 trots att det inte finns något annat budskap som kan rädda er. Nej, det är bara några som vill ställa till med förvirring bland er genom att förvränga sanningen om Kristus.8 Men om någon försöker få er att tro på ett annat budskap än det vi har berättat för er, så ber jag att han ska drabbas av Guds dom, även om det skulle vara jag själv eller till och med en ängel från himlen som kom med det nya budskapet.9 Ja, jag upprepar det jag redan tidigare har sagt: om någon försöker få er att tro på ett annat budskap än det ni redan har tagit emot, så ska han drabbas av Guds dom.10 Som ni förstår säger jag inte detta för att hålla mig väl med människor, utan för att bli godkänd av Gud. Jag struntar i vad människor tänker, för om jag fortfarande försökte hålla mig väl med människor skulle jag inte kunna tjäna Kristus.11 Kära syskon[3], jag försäkrar er att det glada budskapet om Jesus som jag sprider inte är någon lära som människor har tänkt ut.12 Jag har inte heller fått budskapet genom någon människa, utan genom att Jesus Kristus själv avslöjade det för mig. Ingen annan har undervisat mig.13 Ni vet ju hurdan jag var förut, när jag var en övertygad anhängare av den judiska religionen. Jag förföljde alla som tillhörde Guds församling och gjorde allt för att utrota dem.14 Jag var en av de mest fanatiska judarna i min egen ålder och var extremt noga med att följa alla de traditioner vi ärvt av förfäderna.15 Men något hände! Redan innan jag föddes hade Gud bestämt att jag skulle tjäna honom, och han gav mig sedan förmånen att få bli hans sändebud.16 Han lät en dag sin Son Jesus visa sig för mig, för att jag skulle sprida budskapet om honom till icke-judiska folk. Och när detta hände sökte jag inte upp någon människa för att fråga om råd.17 Jag reste inte till Jerusalem för att leta upp de män som tidigare hade blivit utsedda till Jesus sändebud[4]. Nej, jag begav mig istället direkt till Arabien, och återvände sedan till staden Damaskus.18 Det dröjde hela tre år innan jag reste till Jerusalem för att besöka Petrus[5], och jag stannade då hos honom i två veckor.19 Det enda sändebud jag träffade, förutom Petrus, var Jakob, Herren Jesus egen bror.20 Och vad jag skriver här är sant. Gud själv kan intyga att jag inte ljuger för er.21 Efter besöket i Jerusalem fortsatte jag sedan norrut till provinserna Syrien och Kilikien.22 Jag träffade aldrig de andra troende i Judeen.23 Det enda de hade hört var ett rykte som sa: ”han som förut förföljde oss sprider nu själv budskapet om Jesus och övertygar andra om den tro han ville utrota.”24 Och de hyllade Gud för min skull.