Jesus und Nikodemus: Die Notwendigkeit, von neuem geboren zu werden
1Einer der führenden Männer des jüdischen Volkes, ein Pharisäer namens Nikodemus,2suchte Jesus einmal bei Nacht auf. »Rabbi«, sagte er zu ihm, »wir wissen, dass du ein Lehrer bist, den Gott gesandt hat. Denn niemand kann solche Wunder tun wie du, wenn Gott nicht mit ihm ist.«3Jesus entgegnete: »Ich sage dir: Wenn jemand nicht von neuem[1] geboren wird, kann er das Reich Gottes nicht sehen.« –4»Wie kann ein Mensch, wenn er alt geworden ist, noch einmal geboren werden?«, wandte Nikodemus ein. »Er kann doch nicht in den Leib seiner Mutter zurückkehren und ein zweites Mal auf die Welt kommen!«5Jesus erwiderte: »Ich sage dir eins: Wenn jemand nicht aus Wasser und Geist geboren wird, kann er nicht ins Reich Gottes hineinkommen.6Natürliches Leben bringt natürliches Leben hervor; geistliches Leben wird aus dem Geist geboren.[2]7Darum sei nicht erstaunt, wenn ich dir sage: Ihr müsst von neuem geboren werden.8Der Wind weht, wo er will. Du hörst zwar sein Rauschen[3], aber woher er kommt und wohin er geht, weißt du nicht. So ist es bei jedem, der aus dem Geist geboren ist.«9»Aber wie kann das geschehen?«, fragte Nikodemus.10»Du als Lehrer Israels weißt[4] das nicht?«, entgegnete Jesus.11»Ich will dir etwas sagen: Wir reden von Dingen, die wir kennen; das, was wir bezeugen, haben wir gesehen. Wir bezeugen es, aber ihr nehmt es nicht an.12Und da ihr mir nicht einmal glaubt, wenn ich über die irdischen Dinge zu euch rede, wie werdet ihr mir dann glauben können, wenn ich über die himmlischen Dinge zu euch rede?13Es ist noch nie jemand in den Himmel hinaufgestiegen; der Einzige, der dort war, ist der[5], der aus dem Himmel herabgekommen ist – der Menschensohn[6].14Und wie Mose damals in der Wüste die Schlange erhöhte, so muss auch der Menschensohn erhöht werden,15damit jeder, der glaubt, in ihm das ewige Leben hat[7].16Denn Gott hat der Welt seine Liebe dadurch gezeigt[8], dass er seinen einzigen Sohn für sie hergab, damit jeder, der an ihn glaubt, das ewige Leben hat und nicht verloren geht.17Gott hat seinen Sohn nicht in die Welt gesandt, um sie zu verurteilen, sondern um sie durch ihn zu retten.18Wer an ihn glaubt, wird nicht verurteilt. Wer aber nicht glaubt, ist damit schon verurteilt; denn der, an dessen Namen er nicht geglaubt hat, ist Gottes eigener[9] Sohn.19So vollzieht sich das Gericht an den Menschen.[10] Das Licht ist in die Welt gekommen, und die Menschen liebten die Finsternis mehr als das Licht, weil ihr Tun böse war.20Denn jeder, der Böses tut, hasst das Licht; er tritt nicht ins Licht, damit sein Tun nicht aufgedeckt wird.21Wer sich jedoch bei dem, was er tut, nach der Wahrheit richtet, der tritt ins Licht, und es wird offenbar[11], dass sein Tun in Gott gegründet[12] ist.«
Der Auftrag Johannes’ des Täufers und der Auftrag Jesu
22Danach ging Jesus mit seinen Jüngern in das Gebiet von Judäa. Er blieb einige Zeit mit ihnen dort und taufte.23-24Auch Johannes, der damals noch nicht im Gefängnis war, taufte noch, und zwar in Änon, einem Ort in der Nähe von Salim, wo es reichlich Wasser gab. Die Menschen kamen auch dort zu ihm und ließen sich taufen.25Eines Tages kam es zwischen den Jüngern des Johannes und einem jüdischen Mann[13] zu einer Auseinandersetzung über die Reinigungsvorschriften.26Sie wandten sich deswegen an Johannes. »Rabbi«, sagten sie, »jener Mann, der auf der anderen Seite des Jordans bei dir war und auf den du die Menschen hingewiesen hast[14], der tauft jetzt auch, und alle gehen zu ihm!«27Johannes erwiderte: »Ein Mensch kann sich nicht das Geringste selber nehmen; es muss ihm vom Himmel her gegeben werden.28Ihr selbst könnt bezeugen, dass ich sagte: Ich bin nicht der Messias[15]; ich bin nur als sein Wegbereiter vor ihm hergesandt.29Er ist der Bräutigam, ihm gehört die Braut.[16] Der Freund des Bräutigams steht dabei und hört ihm zu und freut sich, seine Stimme zu hören.[17] Das ist auch meine Freude; jetzt ist sie vollkommen.30Er muss immer größer werden und ich immer geringer.[18]31Der, der von oben kommt, steht über allen. Wer von der Erde ist, gehört zur Erde und redet aus irdischer Sicht.[19] Der, der vom Himmel kommt, steht über allen.32Er verkündet[20] das, was er gesehen und gehört hat, aber keiner nimmt seine Botschaft an.33Doch wer seine Botschaft angenommen hat, hat damit bestätigt, dass das, was Gott sagt, wahr ist[21].34Denn der, den Gott gesandt hat, verkündet Gottes eigene Worte; Gott gibt ihm den Geist in unbegrenzter Fülle[22].35Der Vater liebt den Sohn und hat alles in seine Hand gelegt.36Wer an den Sohn glaubt, hat das ewige Leben. Wer dem Sohn nicht gehorcht, wird das Leben nicht sehen; der Zorn Gottes bleibt auf ihm.«
1Där fanns en farisé[1] som hette Nikodemos och som var medlem i det judiska rådet[2].2Han kom till Jesus en natt och sa: ”Rabbi, vi vet att du är en lärare som har kommit från Gud. Ingen kan göra sådana tecken som du gör om inte Gud är med honom.”3Men Jesus svarade: ”Ja, sannerligen säger jag dig: den som inte föds på nytt[3] får aldrig se Guds rike.”4”Hur kan någon födas på nytt när man är gammal?” undrade Nikodemos. ”Man kan väl inte komma in i sin moders liv och födas igen?”5Jesus svarade: ”Ja, sannerligen säger jag dig: den som inte blir född av vatten och Ande får överhuvudtaget inte komma in i Guds rike.6Det som föds på mänskligt sätt är mänskligt, men det som föds av Anden är andligt.7Förvåna dig därför inte över att jag säger att ni måste födas på nytt[4].8Vinden[5] blåser vart den vill. Du hör den blåsa men kan inte säga varifrån den kommer eller vart den tar vägen. Så är det också med var och en som är född av Anden.”9”Men hur är detta möjligt?” frågade Nikodemos.10Jesus svarade: ”Du är en Israels lärare och förstår inte det här?11Ja, sannerligen säger jag dig: det vi talar om är sådant vi vet, och vi vittnar om det vi har sett, och ändå tar ni inte emot vårt vittnesbörd.12Om ni inte tror när jag talar till er om det jordiska, hur ska ni då kunna tro när jag talar om det himmelska?13Ingen har ju stigit upp till himlen, utom Människosonen, som har kommit ner därifrån.14På samma sätt som Mose hängde upp kopparormen i öknen måste Människosonen lyftas upp[6],15för att alla som tror på honom ska ha evigt liv.”[7]16Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade utan ha evigt liv.17Det var inte för att döma världen som Gud sände sin Son, utan för att världen skulle räddas genom honom.18Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds ende Sons namn.19Och detta är domen, att när ljuset kom ner till världen, älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras handlingar var onda.20Den som gör det som är ont, hatar ljuset. Han håller sig borta från ljuset, så att hans gärningar inte ska avslöjas.21Men den som gör det som är sanningsenligt dras till ljuset, för att det ska synas att han gör det som Gud vill.
Johannes döparen berättar vem Jesus är
22Sedan gick Jesus tillsammans med sina lärjungar till Judeen där de stannade en tid och döpte.23Samtidigt höll Johannes på att döpa vid Ainon, nära Salim, där det fanns gott om vatten, och folk kom dit för att döpas.24Det var innan Johannes hade satts i fängelse.25En gång kom några av Johannes lärjungar att diskutera olika reningsceremonier[8] med en jude.26De gick då till Johannes och sa: ”Rabbi, mannen som var tillsammans med dig på andra sidan Jordanfloden, han som du vittnade om, han döper också, och nu går alla till honom.”27Men Johannes svarade: ”Ingen kan ta emot något som inte ges honom från himlen.”28Ni kan själva vittna om att jag har sagt att jag inte är Messias. Jag är utsänd för att gå framför honom.29Bruden tillhör sin brudgum. Och brudgummens vän gläds åt att få stå och lyssna till brudgummen. Den glädjen är nu fullständigt min.30Han ska bli större och jag mindre.31”Han som har kommit från ovan är över alla andra. Den som kommer från jorden är av jorden och talar det jordiska. Den som kommer från himlen är över alla.32Han vittnar om det han har sett och hört, och ingen tar emot hans vittnesbörd.33Men den som tar emot hans vittnesbörd, bekräftar att Gud talar sanning,34för den som är sänd av Gud talar Guds ord. Gud ger Anden utan mått.35Fadern älskar Sonen och har gett honom makt över allting.36Den som tror på Sonen har evigt liv. Men den som vägrar att lyda Sonen ska inte se livet, utan blir kvar under Guds dom.”