1Als Jesus nun die Volksscharen sah, ging er ins Gebirge[1] hinauf, und nachdem er sich dort gesetzt hatte, traten seine Jünger[2] zu ihm.2Da tat er seinen Mund auf und lehrte sie mit den Worten:3»Selig sind die geistlich Armen, denn ihnen wird das Himmelreich zuteil!4Selig sind die Bekümmerten, denn sie werden getröstet werden! –5Selig sind die Sanftmütigen, denn sie werden das Land ererben[3]!6Selig sind, die nach der Gerechtigkeit hungern und dürsten, denn sie werden gesättigt werden! –7Selig sind die Barmherzigen, denn sie werden Barmherzigkeit erlangen!8Selig sind, die reinen Herzens sind, denn sie werden Gott schauen!9Selig sind die Friedfertigen, denn sie werden Söhne Gottes heißen! – (Mt 5,45)10Selig sind, die um der Gerechtigkeit willen Verfolgung erleiden, denn ihnen wird das Himmelreich zuteil!11Selig seid ihr, wenn man euch um meinetwillen schmäht und verfolgt und euch lügnerisch alles Böse nachredet!12Freuet euch darüber und jubelt, denn euer Lohn ist groß im Himmel! Ebenso hat man ja auch die Propheten vor euch verfolgt.«13»Ihr seid das Salz der Erde[4]! Wenn aber das Salz fade[5] geworden ist, womit soll es wieder gesalzen werden[6]? Es taugt zu nichts mehr, als aus dem Hause geworfen und von den Leuten zertreten zu werden (Mk 9,50; Lk 14,34-35). –14Ihr seid das Licht der Welt! Eine Stadt, die oben auf einem Berge liegt, kann nicht verborgen bleiben.15Man zündet auch nicht ein Licht an und stellt es unter den Scheffel, sondern auf den Leuchter[7]: dann leuchtet es allen, die im Hause sind (Mk 4,21; Lk 8,16; 11,33).16Ebenso soll auch euer Licht vor den Menschen leuchten, damit sie eure guten Werke sehen und euren Vater, der im Himmel ist, preisen.«
Um Erfüllung der Gebote handelt es sich
17»Denkt nicht, daß ich gekommen sei, das Gesetz oder die Propheten aufzulösen[8]! Ich bin nicht gekommen aufzulösen, sondern zu erfüllen[9].18Denn wahrlich ich sage euch: Bis Himmel und Erde vergehen, wird vom Gesetz nicht ein einziges Jota[10] und kein Strichlein vergehen[11], bis alles in Erfüllung gegangen ist.19Wer also ein einziges von diesen Geboten – und wäre es das geringste – auflöst[12] und die Menschen demgemäß lehrt, der wird der Geringste[13] im Himmelreich heißen; wer sie aber tut und (die Menschen) so lehrt, der wird groß im Himmelreich heißen.20Denn ich sage euch: Wenn es mit eurer Gerechtigkeit nicht weit besser bestellt ist als bei den Schriftgelehrten und Pharisäern, so werdet ihr nimmermehr ins Himmelreich eingehen!«
Das wird an einigen mosaischen Geboten gezeigt
21»Ihr habt gehört, daß den Alten[14] geboten worden ist (2.Mose 20,13; 21,12): ›Du sollst nicht töten‹, wer aber tötet, soll dem Gericht verfallen sein.22Ich dagegen sage euch: Wer seinem Bruder auch nur zürnt, der soll dem Gericht verfallen sein; und wer zu seinem Bruder ›Dummkopf‹ sagt, soll dem Hohen Rat verfallen sein; und wer ›du Narr‹[15] zu ihm sagt, soll der Feuerhölle[16] verfallen sein.23Wenn du also deine Opfergabe zum Altar bringst und dich dort erinnerst, daß dein Bruder etwas gegen dich hat,24so laß deine Gabe dort vor dem Altar und gehe zunächst hin und versöhne dich mit deinem Bruder; alsdann geh hin und opfere deine Gabe!25Sei zum Vergleich mit deinem Widersacher[17] ohne Säumen bereit, solange du mit ihm noch auf dem Wege (zum Richter) bist, damit dein Widersacher dich nicht dem Richter übergibt und der Richter dich dem Gerichtsdiener (überantwortet) und du ins Gefängnis gesetzt wirst.26Wahrlich ich sage dir: Du wirst von dort sicherlich nicht herauskommen, bis du den letzten Pfennig bezahlt hast. (Lk 12,58)27Ihr habt gehört, daß (den Alten) geboten worden ist (2.Mose 20,14): ›Du sollst nicht ehebrechen!‹28Ich dagegen sage euch: Wer eine Ehefrau auch nur mit Begehrlichkeit anblickt, hat damit schon in seinem Herzen Ehebruch an ihr begangen.29Wenn dich also dein rechtes Auge ärgert[18], so reiß es aus und wirf es weg von dir; denn es ist besser für dich, daß eines deiner Glieder (dir) verloren geht, als daß dein ganzer Leib in die Hölle geworfen wird.30Und wenn deine rechte Hand dich ärgert[19], so haue sie ab und wirf sie weg von dir; denn es ist besser für dich, daß eines deiner Glieder (dir) verloren geht, als daß dein ganzer Leib in die Hölle geworfen wird. –31Ferner ist (zu den Alten) gesagt worden (5.Mose 24,1): ›Wer seine Ehefrau entläßt[20], der soll ihr einen Scheidebrief geben!‹32Ich dagegen sage euch: Wer sich von seiner Frau scheidet – außer auf Grund von Unzucht –, der verschuldet es, daß dann Ehebruch mit ihr verübt wird; und wer eine entlassene[21] Frau heiratet, der begeht Ehebruch.33Ihr habt weiter gehört, daß den Alten geboten worden ist (3.Mose 19,12; 4.Mose 30,3-4): ›Du sollst nicht falsch schwören‹, ›sollst aber dem Herrn deine Eide erfüllen!‹34Ich dagegen sage euch: Ihr sollt überhaupt nicht schwören, weder beim Himmel, denn er ist Gottes Thron,35noch bei der Erde, denn sie ist der Schemel seiner Füße, noch bei Jerusalem, denn es ist die Stadt des großen Königs[22].36Auch bei deinem Haupte sollst du nicht schwören, denn du vermagst kein einziges Haar weiß oder schwarz zu machen.37Eure Rede sei vielmehr ›ja ja – nein nein‹; jeder weitere Zusatz ist vom Übel[23].38Ihr habt gehört, daß (den Alten) geboten worden ist (2.Mose 21,24; 3.Mose 24,19-20): ›Auge um[24] Auge und Zahn um[25] Zahn!‹39Ich dagegen sage euch: Ihr sollt dem Bösen[26] keinen Widerstand leisten; sondern wer dich auf die rechte Wange schlägt, dem halte auch die andere hin,40und wer mit dir einen Rechtsstreit anfangen und dir den Rock nehmen[27] will, dem überlaß auch noch den Mantel,41und wer dich zu einer Meile Weges nötigt[28], mit dem gehe zwei.42Wer dich (um etwas) bittet, dem gib, und wer (Geld) von dir borgen will, den weise nicht ab!43Ihr habt gehört, daß (den Alten) geboten worden ist (3.Mose 19,18); ›Du sollst deinen Nächsten lieben, und deinen Feind hassen!‹44Ich dagegen sage euch: Liebet eure Feinde und betet für eure Verfolger,45damit ihr euch als Söhne (bzw. Kinder) eures himmlischen Vaters erweist. Denn er läßt seine Sonne über Böse und Gute aufgehen und läßt regnen auf Gerechte und Ungerechte.46Denn wenn ihr (nur) die liebt, die euch lieben, welches Verdienst habt ihr da[29]? Tun das nicht auch die Zöllner?47Und wenn ihr nur eure Freunde grüßt, was tut ihr da Besonderes? Tun das nicht auch die Heiden?48Darum sollt ihr vollkommen sein, wie euer himmlischer Vater vollkommen ist.«
1En dag när Jesus såg folkmassorna gick han upp på ett berg och satte sig ner. Hans lärjungar kom till honom,2och han började undervisa dem. Han sa:3”Lyckliga[1] är de som är fattiga i anden, för dem tillhör himmelriket.4Lyckliga är de som sörjer, för de ska bli tröstade.5Lyckliga är de ödmjuka, för de ska få ärva jorden.6Lyckliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, för de ska bli mättade.7Lyckliga är de barmhärtiga, för de ska få barmhärtighet.8Lyckliga är de renhjärtade, för de ska få se Gud.9Lyckliga är de som strävar efter frid, för de ska kallas Guds barn.10Lyckliga är de som förföljs för rättfärdighetens skull, för dem tillhör himmelriket.11Lyckliga är ni när man hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull.12Jubla och var glada, för ni får en stor lön i himlen. Så förföljde de ju profeterna före er.
Salt och ljus
13Ni är jordens salt. Men om saltet har förlorat sin kraft, hur får man det salt igen? Det duger inte till något annat än att kastas ut och trampas ner av människorna.14Ni är det ljus som lyser upp världen. En stad uppe på ett berg kan inte gömmas.15När man tänder en lampa ställer man inte ett sädesmått över den. En lampa ställer man i ett lampställ så att den lyser för alla i huset.16På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser allt gott ni gör och hyllar er Fader i himlen.
Jesus och lagen
17Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Nej, jag har inte kommit för att upphäva dem utan för att uppfylla dem.18Sannerligen[2] säger jag er: inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen ska förgås så länge himlen och jorden finns kvar, inte innan allting har inträffat.19Den som bryter mot minsta lilla bud i lagen och lär andra att göra likadant, han ska kallas som den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär andra att göra det, han ska kallas stor i himmelriket.20Men jag säger er: om ni inte vida överträffar de skriftlärda och fariseerna[3] i rättfärdighet, så kommer ni inte in i himmelriket.
Om mord och ovänskap
21Ni har hört att det sades till förfäderna: ’Du ska inte mörda,[4] och den som mördar någon ska dömas.’22Men jag säger er: det räcker med att man blir vred på någon, så ska man dömas. Kallar någon en annan för idiot, så ska han ställas inför domstol, och förbannar någon en annan, så väntar honom Gehennas[5] eld.23Om du därför står framför altaret för att bära fram ett offer och så kommer ihåg att någon har något emot dig,24så lägg ner ditt offer vid altaret och gå och red upp det med honom. Kom sedan och bär fram ditt offer.25Skynda dig att komma överens med din motpart redan innan ni är framme vid domstolen. Annars kanske han överlämnar dig till domaren, som sedan låter vakten ta hand om dig och sätta dig i fängelse.26Sannerligen säger jag dig: du slipper inte därifrån förrän du betalt det sista öret.
Om otrohet
27Ni har hört det sägas: ’Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap.’[6]28Men jag säger: den som ser på en kvinna med begär i blicken har redan varit otrogen med henne i sitt hjärta.29Om ditt högra öga får dig att synda, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre att en del av din kropp förstörs än att hela du kastas i Gehenna.30Och om din högra hand får dig att synda så hugg av den och kasta bort den. Det är bättre att en del av din kropp förstörs än att hela du kommer till Gehenna.[7]
Om skilsmässa
31Det har sagts: ’Om någon vill skilja sig från sin hustru, så kan han göra det genom att ge henne ett intyg om skilsmässan.’[8]32Men jag säger: Den man som skiljer sig från sin hustru, utan att hon varit otrogen, han blir orsak till att hon verkligen kan bli otrogen. Och den som gifter sig med en frånskild kvinna gör så att hon är otrogen.[9]
Om löften
33Ni har också hört det sägas till förfäderna: ’Du ska inte bryta en ed som du har svurit, utan du ska hålla allt som du har lovat inför Gud.’34Men jag säger: Svär överhuvudtaget inga eder, varken vid himlen, för himlen är Guds tron,35eller vid jorden, för jorden är pallen under hans fötter, eller vid Jerusalem, för Jerusalem är den store Kungens stad.[10]36Svär inte heller vid ditt huvud, för du kan inte göra ett enda hårstrå vare sig vitt eller svart.37Säg bara ja eller nej. Det räcker. Tanken att ge mer tyngd åt orden kommer från den Onde[11].
Om hämnd
38Ni har hört det sägas: ’Öga för öga, tand för tand.’[12]39Men jag säger: Möt inte ont med ont. Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra mot honom.40Ställs du inför domstol och någon tar ifrån dig din skjorta, så ge honom ytterplagget också.41Befaller någon dig att gå med honom en mil[13], så gå två.42Ge till den som ber dig och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig.
Om att älska sina fiender
43Ni har hört det sägas: ’Du ska älska din medmänniska[14] och hata din fiende.’[15]44Men jag säger er: älska era fiender, be för dem som förföljer er.45Då är ni barn till er Fader i himlen. För han låter solen skina över både onda och goda och regnet falla på både rättfärdiga och orättfärdiga.46Vad är det för märkvärdigt med att ni älskar dem som älskar er? Gör inte tullindrivare[16] det också?47Och om ni hälsar vänligt på era vänner men inte på någon annan, vad är det för märkvärdigt med det? Det gör ju de andra folken också.48Var fullkomliga som er Fader i himlen är fullkomlig.[17]