1Brethren, my heart's desire and prayer to God for Israel is, that they might be saved.2For I bear them record that they have a zeal of God, but not according to knowledge.3For they being ignorant of God's righteousness, and going about to establish their own righteousness, have not submitted themselves unto the righteousness of God.4For Christ is the end of the law for righteousness to every one that believeth.5For Moses describeth the righteousness which is of the law, That the man which doeth those things shall live by them.6But the righteousness which is of faith speaketh on this wise, Say not in thine heart, Who shall ascend into heaven? (that is, to bring Christ down from above:)7Or, Who shall descend into the deep? (that is, to bring up Christ again from the dead.)8But what saith it? The word is nigh thee, even in thy mouth, and in thy heart: that is, the word of faith, which we preach;9That if thou shalt confess with thy mouth the Lord Jesus, and shalt believe in thine heart that God hath raised him from the dead, thou shalt be saved.10For with the heart man believeth unto righteousness; and with the mouth confession is made unto salvation.11For the scripture saith, Whosoever believeth on him shall not be ashamed.12For there is no difference between the Jew and the Greek: for the same Lord over all is rich unto all that call upon him.13For whosoever shall call upon the name of the Lord shall be saved.14How then shall they call on him in whom they have not believed? and how shall they believe in him of whom they have not heard? and how shall they hear without a preacher?15And how shall they preach, except they be sent? as it is written, How beautiful are the feet of them that preach the gospel of peace, and bring glad tidings of good things!16But they have not all obeyed the gospel. For Esaias saith, Lord, who hath believed our report?17So then faith cometh by hearing, and hearing by the word of God.18But I say, Have they not heard? Yes verily, their sound went into all the earth, and their words unto the ends of the world.19But I say, Did not Israel know? First Moses saith, I will provoke you to jealousy by them that are no people, and by a foolish nation I will anger you.20But Esaias is very bold, and saith, I was found of them that sought me not; I was made manifest unto them that asked not after me.21But to Israel he saith, All day long I have stretched forth my hands unto a disobedient and gainsaying people.
Romans 10
Nya Levande Bibeln
from Biblica1Kära syskon, jag önskar av hela hjärtat, och jag ber ständigt till Gud, att Israels folk ska bli räddat.2Jag vet hur ivrigt de kämpar för att tjäna Gud, men de förstår inte vad det är han vill.3De förstår inte att Gud själv vill göra dem skuldfria inför honom, utan fortsätter att i egen kraft försöka bli felfria. Därför vägrar de också att acceptera hans erbjudande.4Men sedan Kristus kom, är Moses lag[1] inte längre vägen till räddning, eftersom var och en nu kan bli skuldfri inför Gud genom att tro på det Kristus har gjort för oss.
Räddningen gäller alla
5När det gäller våra möjligheter att bli skuldfria inför Gud genom att lyda Guds lag, lät ju Gud Mose skriva så här: ”Den människa som håller alla bud ska få liv genom lagen.”[2]6Men när det gäller att bli skuldfri inför Gud genom att tro, har Gud sagt i Skriften[3]: ”Du behöver inte fråga dig själv: Vem ska fara upp till himlen?” (det vill säga, för att hämta ner Kristus, så att han kan rädda oss).7Eller: ”Vem ska fara ner i djupet?” (det vill säga, för att hämta tillbaka Kristus från de döda).8Och vad har Gud mer sagt? Jo, att: ”Budskapet är nära dig. Det finns i ditt hjärta och på dina läppar” (det vill säga, det budskap om tro på Jesus Kristus som vi sprider).[4]9Om du alltså öppet bekänner att Jesus är Herren[5] och av hela hjärtat tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då blir du räddad.10Det är vårt hjärtas tro som gör oss skuldfria inför Gud, och vår öppna bekännelse som räddar oss.11Gud har ju sagt i Skriften: ”Ingen som tror på honom ska bli besviken.”[6]12Detta gäller för både judar och andra folk, för vi har alla samma Herre. Och han ger generöst av sitt goda till alla som tillber honom,13för det står också i Skriften: ”var och en som tillber Herren ska bli räddad”[7].
Alla trodde inte på budskapet om Kristus
14Men om människor ska kunna tillbe Kristus, måste de först tro på honom. Och om de ska kunna tro på honom, måste de först få höra om honom. Och om de ska få höra om honom, måste någon sprida budskapet till dem.15-16Och den som sprider budskapet, måste vara sänd av någon. Det är detta Gud talar om genom profeten Jesaja, när han säger: ”Vad underbart det är när någon kommer med goda nyheter!”[8]Men alla israeliter trodde inte på de goda nyheterna, för Jesaja säger också: ”Herre, vem trodde på vårt budskap?”17Tron kommer alltså av att man hör budskapet, det vill säga, budskapet om Kristus.18Men då blir min fråga: Har Israels folk verkligen hört budskapet om Kristus? Jo, visst har de hört det! Det står ju i Skriften[9]: ”Budbärarnas budskap har nått hela jorden, deras ord har nått till världens ände.”19Men då säger jag: De kanske aldrig förstod budskapet? Jo, visst förstod de det. Redan för länge sedan varnade ju Gud Israels folk och lät säga genom Mose: ”Jag ska göra er svartsjuka genom att vända mig till sådana som inte är ett folk. Ja, ni ska bli arga på ett folk som saknar förstånd.”[10]20Och Gud går så långt, att han genom profeten Jesaja säger: ”Jag blev funnen av dem som inte sökte efter mig, och jag visade mig för dem som inte frågade efter mig.”[11]21Men om Israels folk säger Gud: ”Hela tiden har jag varit beredd att försonas med dem, men de har varit olydiga och upproriska mot mig.”[12]