1And after these things I saw another angel come down from heaven, having great power; and the earth was lightened with his glory.2And he cried mightily with a strong voice, saying, Babylon the great is fallen, is fallen, and is become the habitation of devils, and the hold of every foul spirit, and a cage of every unclean and hateful bird.3For all nations have drunk of the wine of the wrath of her fornication, and the kings of the earth have committed fornication with her, and the merchants of the earth are waxed rich through the abundance of her delicacies.4And I heard another voice from heaven, saying, Come out of her, my people, that ye be not partakers of her sins, and that ye receive not of her plagues.5For her sins have reached unto heaven, and God hath remembered her iniquities.6Reward her even as she rewarded you, and double unto her double according to her works: in the cup which she hath filled fill to her double.7How much she hath glorified herself, and lived deliciously, so much torment and sorrow give her: for she saith in her heart, I sit a queen, and am no widow, and shall see no sorrow.8Therefore shall her plagues come in one day, death, and mourning, and famine; and she shall be utterly burned with fire: for strong is the Lord God who judgeth her.9And the kings of the earth, who have committed fornication and lived deliciously with her, shall bewail her, and lament for her, when they shall see the smoke of her burning,10Standing afar off for the fear of her torment, saying, Alas, alas, that great city Babylon, that mighty city! for in one hour is thy judgment come.11And the merchants of the earth shall weep and mourn over her; for no man buyeth their merchandise any more:12The merchandise of gold, and silver, and precious stones, and of pearls, and fine linen, and purple, and silk, and scarlet, and all thyine wood, and all manner vessels of ivory, and all manner vessels of most precious wood, and of brass, and iron, and marble,13And cinnamon, and odours, and ointments, and frankincense, and wine, and oil, and fine flour, and wheat, and beasts, and sheep, and horses, and chariots, and slaves, and souls of men.14And the fruits that thy soul lusted after are departed from thee, and all things which were dainty and goodly are departed from thee, and thou shalt find them no more at all.15The merchants of these things, which were made rich by her, shall stand afar off for the fear of her torment, weeping and wailing,16And saying, Alas, alas, that great city, that was clothed in fine linen, and purple, and scarlet, and decked with gold, and precious stones, and pearls!17For in one hour so great riches is come to nought. And every shipmaster, and all the company in ships, and sailors, and as many as trade by sea, stood afar off,18And cried when they saw the smoke of her burning, saying, What city is like unto this great city!19And they cast dust on their heads, and cried, weeping and wailing, saying, Alas, alas, that great city, wherein were made rich all that had ships in the sea by reason of her costliness! for in one hour is she made desolate.20Rejoice over her, thou heaven, and ye holy apostles and prophets; for God hath avenged you on her.21And a mighty angel took up a stone like a great millstone, and cast it into the sea, saying, Thus with violence shall that great city Babylon be thrown down, and shall be found no more at all.22And the voice of harpers, and musicians, and of pipers, and trumpeters, shall be heard no more at all in thee; and no craftsman, of whatsoever craft he be, shall be found any more in thee; and the sound of a millstone shall be heard no more at all in thee;23And the light of a candle shall shine no more at all in thee; and the voice of the bridegroom and of the bride shall be heard no more at all in thee: for thy merchants were the great men of the earth; for by thy sorceries were all nations deceived.24And in her was found the blood of prophets, and of saints, and of all that were slain upon the earth.
1Efter allt detta såg jag en ängel komma ner från himlen. Han hade stor makt, och jorden lystes upp av hans härlighet.2Han ropade med stark röst: ”Den stora staden Babylon har fallit. Hon har blivit en plats där demoner bor, ett tillhåll för alla onda andar, en plats där avskyvärda rovfåglar samlas.3Domen har fallit över den prostituerade, över den stad som drog med sig världens folk i sin sexuella lössläppthet och blev orsak till att de nu får dricka Guds vredes vin. Makthavarna i jordens alla länder har legat med henne, och affärsmän i hela världen har blivit rika på hennes omåttliga lyx och överflöd.”4Sedan hörde jag en annan röst från himlen säga: ”Gå bort från henne, mitt folk, så att ni inte syndar tillsammans med henne och får samma straff som hon.5För hennes synder har staplats på varandra och når ända upp till himlen, och Gud har inte glömt bort det onda hon har gjort.6Behandla henne som hon har behandlat er, ge henne dubbelt igen för allt hon har gjort. Hon gav andra av sin dryck, så ge henne nu en dryck som är dubbelt så bitter.7Hon omgav sig med lyx och överflöd, så låt henne nu få smaka på lika mycket plåga och sorg. Hon säger till sig själv: ’Jag sitter här som drottning. Jag är inte änka och kommer aldrig att få uppleva sorg.’8Men på en enda dag ska plågorna drabba henne. Hon ska få uppleva död, sorg och hunger, och hon ska brännas upp i eld, för Herren Gud som dömer henne är mäktig.9Världens makthavare, som deltog i hennes sexuella lössläppthet och njöt av hennes lyx, ska gråta och jämra sig över henne när de ser röken stiga upp från hennes förkolnade rester.10De kommer att stå på långt avstånd av rädsla för att drabbas av samma straff, och de ska ropa: ’Olycka, olycka har drabbat dig Babylon, du starka stad! I ett enda ögonblick har domen kommit över dig.’11Jordens affärsmän ska sörja och gråta över henne, för det finns ingen kvar som kan köpa deras varor.12Det finns ingen marknad för deras guld och silver, deras ädelstenar och pärlor, deras tyger av linne och siden, deras mörkröda och lysande röda[1] tyger, deras välluktande trä, deras varor av elfenben och dyrbara träslag, deras koppar, järn och marmor,13deras kryddor, parfymer, salvor och rökelse, deras vin, olivolja, fint mjöl och vete, deras boskap, får och hästar, eller för deras vagnar, slavar och krigsfångar.14’Allt det vackra du längtade efter har gått förlorat’, ropar de. ’All den lyx och prakt som du värderade så högt kommer aldrig att tillhöra dig mer. Alltsammans är borta för alltid.’15Ja, affärsmännen, som blev rika genom att sälja detta till henne, ska stå där på avstånd av rädsla för att drabbas av samma straff, och de ska gråta och jämra sig och säga:16’Olycka, olycka har drabbat dig, du stora stad, som bar kläder av finaste linne och mörkröda och lysande röda tyger, och som hade smycken av guld, ädelstenar och pärlor.17I ett enda ögonblick försvann all din rikedom!’Och alla handelsfartygens kaptener och passagerare och besättningar, ja, alla som lever av att segla på havet, ska stå på långt avstånd,18och när de ser röken stiga upp från hennes förkolnade rester ska de ropa: ’Aldrig har det funnits en stad som denna!’19Och de ska strö jord på huvudet för att visa sin sorg, och de ska klaga och ropa: ’Olycka, olycka har drabbat denna stora stad, som gjorde alla fartygsägare rika genom sin längtan efter lyx. I ett enda ögonblick har allt gått förlorat.’20Men gläd er över hennes öde, du himmel och alla ni som tillhör Gud, och ni Jesus sändebud[2] och profeter som framfört hans budskap, för Gud har äntligen dömt henne för det hon gjorde mot er!”21Sedan lyfte en väldig ängel upp en sten, stor som en kvarnsten, och kastade den i havet och sa: ”Med samma kraft ska Babylon, den stora staden, störtas ner i djupet och försvinna för alltid.22Aldrig mer ska ljudet av musik från harpor, flöjter och trumpeter höras i dig. Aldrig mer ska hantverkare av något slag finnas i dig. Aldrig mer ska någon mala säd i dig.23Aldrig mer ska en lampa lysa i dig. Aldrig mer ska några glada röster från brud och brudgum höras i dig. Dina köpmän styrde handeln i hela världen, och du bedrog alla med din magi och ockultism.24På dina gator rann blodet från profeterna som framfört ditt budskap och från dem som tillhör Gud, ja, du såg till att människor mördades över hela världen.”