Revelation 16

King James Version

1 And I heard a great voice out of the temple saying to the seven angels, Go your ways, and pour out the vials of the wrath of God upon the earth.2 And the first went, and poured out his vial upon the earth; and there fell a noisome and grievous sore upon the men which had the mark of the beast, and upon them which worshipped his image.3 And the second angel poured out his vial upon the sea; and it became as the blood of a dead man: and every living soul died in the sea.4 And the third angel poured out his vial upon the rivers and fountains of waters; and they became blood.5 And I heard the angel of the waters say, Thou art righteous, O Lord, which art, and wast, and shalt be, because thou hast judged thus.6 For they have shed the blood of saints and prophets, and thou hast given them blood to drink; for they are worthy.7 And I heard another out of the altar say, Even so, Lord God Almighty, true and righteous are thy judgments.8 And the fourth angel poured out his vial upon the sun; and power was given unto him to scorch men with fire.9 And men were scorched with great heat, and blasphemed the name of God, which hath power over these plagues: and they repented not to give him glory.10 And the fifth angel poured out his vial upon the seat of the beast; and his kingdom was full of darkness; and they gnawed their tongues for pain,11 And blasphemed the God of heaven because of their pains and their sores, and repented not of their deeds.12 And the sixth angel poured out his vial upon the great river Euphrates; and the water thereof was dried up, that the way of the kings of the east might be prepared.13 And I saw three unclean spirits like frogs come out of the mouth of the dragon, and out of the mouth of the beast, and out of the mouth of the false prophet.14 For they are the spirits of devils, working miracles, which go forth unto the kings of the earth and of the whole world, to gather them to the battle of that great day of God Almighty.15 Behold, I come as a thief. Blessed is he that watcheth, and keepeth his garments, lest he walk naked, and they see his shame.16 And he gathered them together into a place called in the Hebrew tongue Armageddon.17 And the seventh angel poured out his vial into the air; and there came a great voice out of the temple of heaven, from the throne, saying, It is done.18 And there were voices, and thunders, and lightnings; and there was a great earthquake, such as was not since men were upon the earth, so mighty an earthquake, and so great.19 And the great city was divided into three parts, and the cities of the nations fell: and great Babylon came in remembrance before God, to give unto her the cup of the wine of the fierceness of his wrath.20 And every island fled away, and the mountains were not found.21 And there fell upon men a great hail out of heaven, every stone about the weight of a talent: and men blasphemed God because of the plague of the hail; for the plague thereof was exceeding great.

Revelation 16

Nya Levande Bibeln

from Biblica
1 Jag hörde nu en mäktig röst från det allra heligaste i templet säga till de sju änglarna: ”Gå och töm de sju skålarna med Guds vrede över jorden.”2 Då gick den första ängeln bort och tömde sin skål över jorden, och svåra och plågsamma bölder slog upp på de människor som bar odjurets[1] märke och tillbad dess bild.3 Den andra ängeln tömde sin skål över havet, och vattnet blev då som blodet från en död människa, och allt som levde i havet dog.4 Den tredje ängeln tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och även de förvandlades till blod.5 Sedan hörde jag hur ängeln som hade makten över vattnet sa: ”Rättvis är du som finns till och alltid har funnits, du Helige som har fällt denna dom.6 Jordens invånare har dödat profeterna som framfört ditt budskap, och de människor som tillhör dig, och de har låtit deras blod rinna på jorden. Därför har du gett dem blod att dricka. Det är ett straff de har förtjänat.”7 Och jag hörde en röst från altaret i templet säga: ”Ja, Herre Gud, du som har all makt, dina domar är sanna och rättvisa.”8 Sedan tömde den fjärde ängeln sin skål över solen, och den fick då tillåtelse att bränna människorna med sin eld.9 Och när människorna brändes av den våldsamma hettan förbannade de Gud som hade makt att sända sådana plågor, men ingen ångrade sin synd och vände om till Gud och gav honom äran.10 Sedan tömde den femte ängeln sin skål över odjurets maktcentrum, och då täcktes hans rike av mörker. Och människorna bet sönder sina tungor av smärta11 och förbannade himlens Gud för sina plågor och sina bölder, men de ångrade inte sina onda handlingar och vände om till Gud.12 Den sjätte ängeln tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och den torkade ut, så att vägen öppnades för makthavarna från östern.13 Och jag såg tre onda andar som såg ut som paddor, och de kom fram ur drakens mun, ur odjurets mun och ur den falska profetens[2] mun.14 Dessa demoniska andar som kan utföra under, gick ut till världens alla makthavare och övertalade dem att samla sig till strid mot Herren Jesus, på den stora dag, då Gud, som har all makt, ska döma världen.15 ”Lyssna”, säger Jesus, ”Jag kommer lika oväntat som en tjuv! Lycklig är den som håller sig vaken och har sina kläder färdiga, så att han inte behöver gå naken och skämmas när människorna ser honom.”[3]16 Och de onda andarna samlade världens alla makthavare på en plats som på hebreiska kallas Harmagedon[4].17 Till slut tömde den sjunde ängeln sin skål över luften, och då hördes en mäktig röst från tronen i det allra heligaste i templet, och den sa: ”Det är gjort!”18 Och det blixtrade och mullrade av åska, och det blev en stor jordbävning som var så kraftig att ingen människa någonsin sett något liknande.19 Den stora staden delades i tre delar, och många städer runt om i världen störtade samman. Gud glömde inte den stora staden Babylons synder, utan lät staden tömma bägaren med hans glödande vredes vin.20 Alla öar försvann och bergen fanns inte mer.21 Det föll också enorma hagel på omkring 40 kilo från himlen ner på människorna. Och människorna förbannade Gud för haglet, eftersom det var en så fruktansvärd plåga.