Judges 21 | King James Version

King James Version

1 Now the men of Israel had sworn in Mizpeh, saying, There shall not any of us give his daughter unto Benjamin to wife. 2 And the people came to the house of God, and abode there till even before God, and lifted up their voices, and wept sore; 3 And said, O LORD God of Israel, why is this come to pass in Israel, that there should be to day one tribe lacking in Israel? 4 And it came to pass on the morrow, that the people rose early, and built there an altar, and offered burnt offerings and peace offerings. 5 And the children of Israel said, Who is there among all the tribes of Israel that came not up with the congregation unto the LORD? For they had made a great oath concerning him that came not up to the LORD to Mizpeh, saying, He shall surely be put to death. 6 And the children of Israel repented them for Benjamin their brother, and said, There is one tribe cut off from Israel this day. 7 How shall we do for wives for them that remain, seeing we have sworn by the LORD that we will not give them of our daughters to wives? 8 And they said, What one is there of the tribes of Israel that came not up to Mizpeh to the LORD? And, behold, there came none to the camp from Jabeshgilead to the assembly. 9 For the people were numbered, and, behold, there were none of the inhabitants of Jabeshgilead there. 10 And the congregation sent thither twelve thousand men of the valiantest, and commanded them, saying, Go and smite the inhabitants of Jabeshgilead with the edge of the sword, with the women and the children. 11 And this is the thing that ye shall do, Ye shall utterly destroy every male, and every woman that hath lain by man. 12 And they found among the inhabitants of Jabeshgilead four hundred young virgins, that had known no man by lying with any male: and they brought them unto the camp to Shiloh, which is in the land of Canaan. 13 And the whole congregation sent some to speak to the children of Benjamin that were in the rock Rimmon, and to call peaceably unto them. 14 And Benjamin came again at that time; and they gave them wives which they had saved alive of the women of Jabeshgilead: and yet so they sufficed them not. 15 And the people repented them for Benjamin, because that the LORD had made a breach in the tribes of Israel. 16 Then the elders of the congregation said, How shall we do for wives for them that remain, seeing the women are destroyed out of Benjamin? 17 And they said, There must be an inheritance for them that be escaped of Benjamin, that a tribe be not destroyed out of Israel. 18 Howbeit we may not give them wives of our daughters: for the children of Israel have sworn, saying, Cursed be he that giveth a wife to Benjamin. 19 Then they said, Behold, there is a feast of the LORD in Shiloh yearly in a place which is on the north side of Bethel, on the east side of the highway that goeth up from Bethel to Shechem, and on the south of Lebonah. 20 Therefore they commanded the children of Benjamin, saying, Go and lie in wait in the vineyards; 21 And see, and, behold, if the daughters of Shiloh come out to dance in dances, then come ye out of the vineyards, and catch you every man his wife of the daughters of Shiloh, and go to the land of Benjamin. 22 And it shall be, when their fathers or their brethren come unto us to complain, that we will say unto them, Be favourable unto them for our sakes: because we reserved not to each man his wife in the war: for ye did not give unto them at this time, that ye should be guilty. 23 And the children of Benjamin did so, and took them wives, according to their number, of them that danced, whom they caught: and they went and returned unto their inheritance, and repaired the cities, and dwelt in them. 24 And the children of Israel departed thence at that time, every man to his tribe and to his family, and they went out from thence every man to his inheritance. 25 In those days there was no king in Israel: every man did that which was right in his own eyes.

Nya Levande Bibeln

from Biblica

Benjamins män saknar hustrur

1 Israels ledande män hade svurit vid Mispa att de aldrig skulle tillåta sina döttrar att gifta sig med män från Benjamins stam. 2 De samlades vid Betel och satt långt fram på kvällen inför Guds ansikte och grät bittert. 3 "Herre, Israels Gud", bad de. "Varför skulle detta hända? Varför måste vi förlora en av stammarna?" 4 Följande morgon var de uppe tidigt och byggde ett altare där de offrade brännoffer och tackoffer. 5 Och de sa till varandra: "Var det någon stam i Israel som inte var representerad, när vi höll vårt rådslag inför Herren i Mispa?" Man hade nämligen svurit en ed, att den som vägrade att komma skulle dödas, 6 och nu var det stor sorg i hela Israel över förlusten av Benjamins stam. "En hel stam är borthuggen från Israel och finns inte mer", sa de gång på gång till varandra. 7 "Och hur ska vi få hustrur åt de få män som finns kvar, eftersom vi har svurit vid Herren att inte ge dem våra döttrar?" 8-9 Då tänkte de på nytt på sin ed att döda den som vägrade komma till Mispa och upptäckte att ingen från Jabes i Gilead hade varit med. 10-12 De skickade då 12.000 av sina bästa soldater för att döda folket i Jabes i Gilead. Alla män, gifta kvinnor och barn dödades, men de unga flickor som ännu inte haft någon man blev skonade. Det fanns fyrahundra sådana, och dem förde man till lägret i Silo. 13 Sedan sände Israel en fredsdelegation till det som återstod av Benjamin vid Rimmons klippa. 14 De fick de fyrahundra flickorna som hustrur och återvände till sina hem, men flickorna räckte inte åt alla. 15 Folket sörjde verkligen över den spricka som hade uppstått mellan dem. 16 "Hur ska vi bära oss åt för att skaffa hustrur åt de andra, när nu alla kvinnor i Benjamins stam är döda?" frågade de ledande männen i Israel. 17 "Det måste finnas något sätt att lösa detta på, så att inte en hel stam i Israel går förlorad för alltid. 18 Men vi kan inte ge dem våra egna döttrar. Vi har ju svurit en ed. Om vi bryter den blir vi förbannade av Gud." 19 Plötsligt kom de att tänka på den årliga vallfartsfesten, som brukar hållas i Silo mellan Lebona och Betel, på östra sidan av vägen mellan Betel och Sikem. 20 Till de män i Benjamin som ännu var utan hustrur sa man: "Gå och göm er i vingårdarna, 21 och när flickorna från Silo kommer ut för att dansa, ska ni rusa fram och ta dem och föra dem med er hem. 22 När deras fäder och bröder kommer till oss och protesterar, ska vi förklara situationen för dem och säga: 'Var snälla och försök förstå! Låt dem få era döttrar till hustrur, för vi fick inte tag i tillräckligt många när vi anföll Jabes i Gilead, och ni kunde ju inte ha gett era döttrar till dem frivilligt utan att ha dragit skuld över er.' " 23 Männen från Benjamins stam gjorde som de blivit tillsagda. De kidnappade flickor som deltog i högtiden och tog dem med sig hem till sitt eget land. Sedan byggde de upp sina städer på nytt och bosatte sig i dem. 24 Och israeliterna återvände var och en till sitt hem. 25 Det fanns inte någon kung i Israel på den tiden, och var och en gjorde vad som passade honom.