1And the LORD spake unto Moses, Go unto Pharaoh, and say unto him, Thus saith the LORD, Let my people go, that they may serve me.2And if thou refuse to let them go, behold, I will smite all thy borders with frogs:3And the river shall bring forth frogs abundantly, which shall go up and come into thine house, and into thy bedchamber, and upon thy bed, and into the house of thy servants, and upon thy people, and into thine ovens, and into thy kneadingtroughs:4And the frogs shall come up both on thee, and upon thy people, and upon all thy servants.5And the LORD spake unto Moses, Say unto Aaron, Stretch forth thine hand with thy rod over the streams, over the rivers, and over the ponds, and cause frogs to come up upon the land of Egypt.6And Aaron stretched out his hand over the waters of Egypt; and the frogs came up, and covered the land of Egypt.7And the magicians did so with their enchantments, and brought up frogs upon the land of Egypt.8Then Pharaoh called for Moses and Aaron, and said, Intreat the LORD, that he may take away the frogs from me, and from my people; and I will let the people go, that they may do sacrifice unto the LORD.9And Moses said unto Pharaoh, Glory over me: when shall I intreat for thee, and for thy servants, and for thy people, to destroy the frogs from thee and thy houses, that they may remain in the river only?10And he said, To morrow. And he said, Be it according to thy word: that thou mayest know that there is none like unto the LORD our God.11And the frogs shall depart from thee, and from thy houses, and from thy servants, and from thy people; they shall remain in the river only.12And Moses and Aaron went out from Pharaoh: and Moses cried unto the LORD because of the frogs which he had brought against Pharaoh.13And the LORD did according to the word of Moses; and the frogs died out of the houses, out of the villages, and out of the fields.14And they gathered them together upon heaps: and the land stank.15But when Pharaoh saw that there was respite, he hardened his heart, and hearkened not unto them; as the LORD had said.16And the LORD said unto Moses, Say unto Aaron, Stretch out thy rod, and smite the dust of the land, that it may become lice throughout all the land of Egypt.17And they did so; for Aaron stretched out his hand with his rod, and smote the dust of the earth, and it became lice in man, and in beast; all the dust of the land became lice throughout all the land of Egypt.18And the magicians did so with their enchantments to bring forth lice, but they could not: so there were lice upon man, and upon beast.19Then the magicians said unto Pharaoh, This is the finger of God: and Pharaoh' heart was hardened, and he hearkened not unto them; as the LORD had said.20And the LORD said unto Moses, Rise up early in the morning, and stand before Pharaoh; lo, he cometh forth to the water; and say unto him, Thus saith the LORD, Let my people go, that they may serve me.21Else, if thou wilt not let my people go, behold, I will send swarms of flies upon thee, and upon thy servants, and upon thy people, and into thy houses: and the houses of the Egyptians shall be full of swarms of flies , and also the ground whereon they are .22And I will sever in that day the land of Goshen, in which my people dwell, that no swarms of flies shall be there; to the end thou mayest know that I am the LORD in the midst of the earth.23And I will put a division between my people and thy people: to morrow shall this sign be.24And the LORD did so; and there came a grievous swarm of flies into the house of Pharaoh, and into his servants'houses, and into all the land of Egypt: the land was corrupted by reason of the swarm of flies .25And Pharaoh called for Moses and for Aaron, and said, Go ye, sacrifice to your God in the land.26And Moses said, It is not meet so to do; for we shall sacrifice the abomination of the Egyptians to the LORD our God: lo, shall we sacrifice the abomination of the Egyptians before their eyes, and will they not stone us?27We will go three days'journey into the wilderness, and sacrifice to the LORD our God, as he shall command us.28And Pharaoh said, I will let you go, that ye may sacrifice to the LORD your God in the wilderness; only ye shall not go very far away: intreat for me.29And Moses said, Behold, I go out from thee, and I will intreat the LORD that the swarms of flies may depart from Pharaoh, from his servants, and from his people, to morrow: but let not Pharaoh deal deceitfully any more in not letting the people go to sacrifice to the LORD.30And Moses went out from Pharaoh, and intreated the LORD.31And the LORD did according to the word of Moses; and he removed the swarms of flies from Pharaoh, from his servants, and from his people; there remained not one.32And Pharaoh hardened his heart at this time also, neither would he let the people go.
1Herren sa då till Mose: "Gå tillbaka till Farao och säg så här: 'Herren säger: Låt mitt folk gå och hålla gudstjänst åt mig.2Om du vägrar och inte vill släppa det, ska jag sända massor av paddor över hela landet, från den ena gränsen till den andra.3-4Nilen ska vimla av dem, och de ska komma in i husen, till och med in i sovrummen och upp i era sängar. Varje hem i Egypten ska vara fullt av dem, i bakugnar och baktråg, ja, de ska klättra på dig och dina tjänare!' "5Herren fortsatte: "Säg till Aron att räcka ut sin stav över alla floder, bäckar och dammar i Egypten, så att det kommer paddor över hela landet."6Aron gjorde så, och paddorna täckte hela landet.7Men spåmännen gjorde samma sak genom sina hemliga konster och lät paddor komma över Egypten.8Då kallade Farao till sig Mose och Aron: "Bed Herren att han tar bort paddorna, så ska jag låta folket gå för att fira gudstjänst åt honom."9"Vill du vara vänlig och tala om för mig när du vill att de ska försvinna", sa Mose. "Då ska jag be att paddorna dör vid den tid du själv bestämmer och att de sedan bara finns kvar i Nilen."10"Gör det i morgon", sa Farao."Det ska ske som du har begärt", svarade Mose. "Och du ska förstå att ingen är lik Herren, vår Gud.11Alla paddor ska dö, utom de som är i Nilen."12Mose och Aron lämnade Farao, och Mose bad Herren om hjälp mot paddorna, som han hade sänt.13Herren gjorde som Mose hade lovat, och det låg döda paddor över hela landet och i alla hem.14De samlades ihop i stora högar, och det blev en fruktansvärd stank över hela landet.15Men när Farao såg att paddorna hade försvunnit, blev han hård på nytt och vägrade att släppa folket, precis som Herren hade sagt.
Myggsvärmar
16Då sa Herren till Mose: "Säg till Aron att slå på jorden med sin stav, så ska det komma mygg över hela landet."17Mose och Aron gjorde som Herren hade befallt, och plötsligt kom mygg över hela landet och satte sig på människor och djur.18Spåmännen försökte göra samma sak genom sina hemliga konster, men den här gången misslyckades de.19"Nu varnar Gud dig", sa de inför Farao. Men Faraos hjärta var fortfarande hårt, och han ville inte höra på dem, precis som Herren hade sagt.
Flugsvärmar
20Därefter sa Herren till Mose: "Gå upp tidigt på morgonen så att du möter Farao när han går till floden för att bada, och säg då till honom: Herren säger: 'Låt mitt folk gå och fira gudstjänst inför mig.21Om du vägrar ska jag sända flugsvärmar över hela Egypten. Era hus ska bli uppfyllda av dem, och marken ska vara alldeles täckt av dem.22Men det kommer att vara annorlunda med landet Gosen där israeliterna bor. Där ska det inte finnas några flugsvärmar, för att du ska förstå att jag är Herren här i landet.23Jag ska göra skillnad mellan ditt folk och mitt, och detta kommer att hända i morgon.' "24Herren gjorde som han hade sagt. Det blev fruktansvärda svärmar av flugor i Faraos palats och i varje hem i Egypten.25Farao kallade då till sig Mose och Aron och sa: "Gå och offra åt er gud, men gör det här i landet. Gå inte ut i öknen."26Men Mose svarade: "Det går inte. Egyptierna avskyr våra offer till Herren, vår Gud, och om vi offrar här inför deras ögon, kommer de att döda oss.27Vi måste göra en tre dagars färd in i öknen och offra där till Herren, vår Gud, som han har befallt oss."28"Gå då", svarade Farao. "Men gå inte alltför långt. Be då också för mig."29"Ja", svarade Mose, "jag ska be att Herren låter flugsvärmarna försvinna. Men lura oss inte fler gånger, så att du lovar folket att få gå och sedan ändrar dig."30Mose lämnade Farao och bad Herren ta bort flugsvärmarna. Herren gjorde som Mose bad och lät flugsvärmarna försvinna. Inte en enda fluga blev kvar. Men Farao förhärdade sitt hjärta på nytt och lät inte folket gå!