1Do we begin again to commend ourselves? or need we, as some others, epistles of commendation to you, or letters of commendation from you?2Ye are our epistle written in our hearts, known and read of all men:3Forasmuch as ye are manifestly declared to be the epistle of Christ ministered by us, written not with ink, but with the Spirit of the living God; not in tables of stone, but in fleshy tables of the heart.4And such trust have we through Christ to God-ward:5Not that we are sufficient of ourselves to think any thing as of ourselves; but our sufficiency is of God;6Who also hath made us able ministers of the new testament; not of the letter, but of the spirit: for the letter killeth, but the spirit giveth life.7But if the ministration of death, written and engraven in stones, was glorious, so that the children of Israel could not stedfastly behold the face of Moses for the glory of his countenance; which glory was to be done away:8How shall not the ministration of the spirit be rather glorious?9For if the ministration of condemnation be glory, much more doth the ministration of righteousness exceed in glory.10For even that which was made glorious had no glory in this respect, by reason of the glory that excelleth.11For if that which is done away was glorious, much more that which remaineth is glorious.12Seeing then that we have such hope, we use great plainness of speech:13And not as Moses, which put a vail over his face, that the children of Israel could not stedfastly look to the end of that which is abolished:14But their minds were blinded: for until this day remaineth the same vail untaken away in the reading of the old testament; which vail is done away in Christ.15But even unto this day, when Moses is read, the vail is upon their heart.16Nevertheless when it shall turn to the Lord, the vail shall be taken away.17Now the Lord is that Spirit: and where the Spirit of the Lord is, there is liberty.18But we all, with open face beholding as in a glass the glory of the Lord, are changed into the same image from glory to glory, even as by the Spirit of the Lord.
2 Corinthians 3
Nya Levande Bibeln
from Biblica1Börjar jag nu skryta över mig själv igen? Är jag kanske lik de människor som måste ha rekommendationsbrev med sig till er, eller vill få ett från er?2Nej, det enda rekommendationsbrev jag behöver, är era förvandlade liv. Det brevet är skrivet i era hjärtan, och kan läsas av alla.3Var och en kan ju se att era förvandlade hjärtan är ett rekommendationsbrev från Kristus själv, men utskrivet av mig. Det är inte skrivet med bläck, utan med Guds Ande som lever. Och det är inte skrivet på stentavlor som Moses lag[1], utan det är skrivet på ett levande material, era egna hjärtan.
Det gamla och det nya förbundet mellan Gud och människor
4Men att jag vågar tala om mig själv på det här viset, det är för att jag litar på att Gud har förvandlat er på grund av det som Kristus gjorde.5Det är ju inte jag själv som har åstadkommit något, för jag har ingen egen kraft. Nej, all min förmåga kommer från Gud.6Han har gett mig förmågan att sprida budskapet om det nya förbundet mellan Gud och människor, ett förbund som inte bygger på att man lyder en skriven lag, utan på att Guds Ande förvandlar hjärtat. Den som försöker tillfredsställa Gud genom att följa hela Moses lag ska straffas med döden. Men den som låter Guds Ande förvandla hjärtat får evigt liv.7-8Det gamla förbundet, mellan Gud och Israels folk, byggde på en lag som var inhuggen i stentavlor, och det förbundet ledde till döden. Ändå strålade Moses ansikte så av Guds härlighet, när han kom ner från berget med stentavlorna, att folket inte vågade se på honom.[2] Fast efter ett tag bleknade strålglansen. Men om redan det gamla förbundet var så fyllt av Guds härlighet, hur mycket mer av Guds härlighet ska då inte finnas i det nya förbundet, där Guds Ande ger evigt liv?9Om redan det förbund som leder till Guds dom var fyllt av härlighet, hur mycket mer härlighet ska då inte finnas i det nya förbundet, som kan göra oss skuldfria inför Gud?10Ja, jämför man härligheten i det nya förbundet med härligheten i det gamla, så är det som om det gamla inte hade någon härlighet alls.11För även om det gamla förbundet, som är satt åt sidan, var fyllt av Guds härlighet, så är det ingenting i jämförelse med härligheten i det förbund som varar för evigt.12Och eftersom detta nya förbund ger oss hopp om en evig härlighet hos Gud, sprider jag budskapet om Kristus utan att skämmas.13Jag gör inte som Mose, som hängde en slöja framför ansiktet, för att Israels folk inte skulle se hur härligheten bleknade och försvann.14På grund av den slöjan, insåg inte heller Israels folk att härligheten i det gamla förbundet försvann. Och slöjan hindrar dem än idag från att förstå den verkliga meningen när det gamla förbundets skrifter läses upp.[3] Slöjan försvinner ju inte förrän man tror på Kristus.15Ja, än idag hänger det en slöja över deras hjärtan när man läser ur Moses lag.16Men så fort någon börjar följa Herren Jesus Kristus, tas slöjan bort.17Den som tar emot Herren, tar ju emot hans Ande. Och Herrens Ande befriar oss från den skuld som skiljer oss från Gud.18Alla vi som har fått slöjan borttagen kan nu se Herrens härlighet. Och hans härlighet förvandlar oss, så att vi blir mer och mer lika honom. Ja, för varje dag som Herrens Ande verkar i oss, återspeglar vi mer och mer av hans härlighet.