1Moreover, brethren, I would not that ye should be ignorant, how that all our fathers were under the cloud, and all passed through the sea;2And were all baptized unto Moses in the cloud and in the sea;3And did all eat the same spiritual meat;4And did all drink the same spiritual drink: for they drank of that spiritual Rock that followed them: and that Rock was Christ.5But with many of them God was not well pleased: for they were overthrown in the wilderness.6Now these things were our examples, to the intent we should not lust after evil things, as they also lusted.7Neither be ye idolaters, as were some of them; as it is written, The people sat down to eat and drink, and rose up to play.8Neither let us commit fornication, as some of them committed, and fell in one day three and twenty thousand.9Neither let us tempt Christ, as some of them also tempted, and were destroyed of serpents.10Neither murmur ye, as some of them also murmured, and were destroyed of the destroyer.11Now all these things happened unto them for ensamples: and they are written for our admonition, upon whom the ends of the world are come.12Wherefore let him that thinketh he standeth take heed lest he fall.13There hath no temptation taken you but such as is common to man: but God is faithful, who will not suffer you to be tempted above that ye are able; but will with the temptation also make a way to escape, that ye may be able to bear it.14Wherefore, my dearly beloved, flee from idolatry.15I speak as to wise men; judge ye what I say.16The cup of blessing which we bless, is it not the communion of the blood of Christ? The bread which we break, is it not the communion of the body of Christ?17For we being many are one bread, and one body: for we are all partakers of that one bread.18Behold Israel after the flesh: are not they which eat of the sacrifices partakers of the altar?19What say I then? that the idol is any thing, or that which is offered in sacrifice to idols is any thing?20But I say, that the things which the Gentiles sacrifice, they sacrifice to devils, and not to God: and I would not that ye should have fellowship with devils.21Ye cannot drink the cup of the Lord, and the cup of devils: ye cannot be partakers of the Lord's table, and of the table of devils.22Do we provoke the Lord to jealousy? are we stronger than he?23All things are lawful for me, but all things are not expedient: all things are lawful for me, but all things edify not.24Let no man seek his own, but every man another's wealth.25Whatsoever is sold in the shambles, that eat, asking no question for conscience sake:26For the earth is the Lord's, and the fulness thereof.27If any of them that believe not bid you to a feast, and ye be disposed to go; whatsoever is set before you, eat, asking no question for conscience sake.28But if any man say unto you, This is offered in sacrifice unto idols, eat not for his sake that shewed it, and for conscience sake: for the earth is the Lord's, and the fulness thereof:29Conscience, I say, not thine own, but of the other: for why is my liberty judged of another man's conscience?30For if I by grace be a partaker, why am I evil spoken of for that for which I give thanks?31Whether therefore ye eat, or drink, or whatsoever ye do, do all to the glory of God.32Give none offence, neither to the Jews, nor to the Gentiles, nor to the church of God:33Even as I please all men in all things, not seeking mine own profit, but the profit of many, that they may be saved.
1När det gäller avgudadyrkan måste jag påminna er, kära syskon, om vad som hände Israels folk när de var i öknen. Gud visade dem alla vägen genom att sända ett moln som rörde sig ovanför dem, och han lät dem alla gå genom Röda havet.2Alla var förenade med Mose genom sin erfarenhet av molnet och havet. Bildligt talat döptes de alla in i gemenskap med Mose genom molnet och havet.3Alla åt av den mat som kom ner från himlen,4och alla drack av det vatten som på ett övernaturligt sätt kom fram ur klippan. Detta hände flera gånger, precis som om klippan följde med dem. Och den klippan är en symbol för Kristus, som följer med er.[1]5Men Gud var missnöjd med de flesta i Israels folk, och därför lät han dem dö i öknen.6Ja, allt det som hände Israels folk är exempel som varnar oss för att lockas av det onda, precis som de blev lockade av det.7Delta inte i avgudadyrkan som många av dem gjorde. Det står ju i Skriften[2] om dem: ”Folket slog sig ner för att äta av offerköttet och dricka, och sedan reste de sig för att dansa inför avguden.”8Vi får heller inte ägna oss åt sexuell lössläppthet som många av dem gjorde, vilket ledde till att Gud dödade 23 000 personer på en enda dag.[3]9Och vi får inte sätta Herren på prov som många av dem gjorde, vilket ledde till att de blev dödade av ormar.[4]10Och vi får inte klaga och göra uppror mot Gud som många av dem gjorde, vilket ledde till att de blev dödade av mordängeln.[5]11Allt det som hände med Israels folk är som sagt varnande exempel. Och de skrevs ner för att hjälpa oss som lever i den tid då världen går mot sitt slut.12Inbilla dig därför inte att just du aldrig kommer att falla för en sådan frestelse, utan se till att du inte syndar.13Till er som redan känner er frestade, vill jag säga, att ni inte är utsatta för värre frestelser än andra människor. Men Gud ska hjälpa er så att ni klarar av att stå emot frestelserna, för det har han lovat. Varje gång ni känner er frestade ska Gud visa en utväg så att ni inte behöver falla för frestelsen.14Håll er alltså borta från avgudadyrkan, kära vänner.15Ni är ju förståndiga människor. Avgör därför själva om det jag nu tänker säga är sant.16När vi firar minnet av att Kristus dog för oss, och tackar Gud för bägaren med vin, har vi då inte gemenskap med Kristus, han som offrade sitt blod för oss? Och när vi bryter brödet, har vi då inte gemenskap med Kristus, han som lät sin kropp brytas sönder för oss?17Men att vi alla äter från ett enda bröd som har brutits sönder, är samtidigt en symbol för de troendes gemenskap, att vi tillsammans utgör Kristus kropp.18Tänk också på Israels folk. När de äter av det som har offrats på altaret, får de då inte gemenskap med Gud och varandra?19-20Vad vill jag nu säga med detta? Att de som offrar till avgudar får gemenskap med avgudarna? Nej, absolut inte! En avgud är bara en död avgudabild, och kött som är offrat till avgudar är bara vanligt kött. Men när dessa människor offrar, offrar de till onda andar och får gemenskap med dem. Och jag vill att ni ska hålla er till Gud, och inte ha gemenskap med onda andar.21Ni kan inte ena stunden delta i en måltid där ni firar minnet av Herren Jesus död, och andra stunden delta i en måltid där ni hyllar onda andar. Ni måste välja vem ni vill ha gemenskap med!22Eller vågar ni utmana Herren Gud så som Israels folk gjorde? Tror ni att vi människor är mäktigare än han?
Låt inte din frihet gå ut över andra
23En del av er säger som sagt: ”Den som är fri kan göra som han vill.” Men tänk på att allt inte är bra för oss människor. Den som hävdar att han är fri och kan göra som han vill, löper stor risk att förstöra andras tro.24Sluta därför att bara tänka på er själva, och försök göra det som är bäst för andra.25När det gäller kött ska ni hålla er till följande regler: Ni kan äta allt som säljs i köttbodarna. Ni behöver inte oroa er för om det är offrat till någon avgud.26Det står ju i Skriften[6]: ”Hela jorden och allt som finns på den tillhör Herren.”27Blir ni hembjudna till någon som inte tror på Kristus, så behöver ni inte oroa er för att svara ja. Ni kan äta allt som ställs fram åt er utan att fundera på om det har offrats till någon avgud.28Men om någon varnar er och säger: ”Det här är offerkött”, då ska ni inte äta. För om ni äter, kan den människan tro att ni tycker det är tillåtet att hylla en avgud.29Det är inte för ert eget samvetes skull som ni ska låta bli, utan för den andres. Kanske du protesterar och säger: ”Varför ska jag ge upp min frihet bara för att en annan människa anser att en troende inte kan äta offerkött?30Det räcker väl med om jag tackar Gud för maten och visar att den kommer från honom. Då kan väl ingen klaga?”31Men mitt svar är: Vad ni än gör ska ni göra det till Guds ära, det gäller även när ni äter eller dricker.32Locka därför aldrig en annan människa att göra det som är ont, vare sig hon är jude, grek eller tillhör Guds församling.33Själv försöker jag på alla sätt ta hänsyn till alla. Jag gör inte det som är bäst för mig själv, utan tänker på andra människor så att de också kan börja tro på Kristus och bli räddade.